Drottningen af England ämnar, enligt Court Journal, att anträda sin resa till Jrland, den 19 oc 20 Augumi. Hennes swårson, fronprus fen af Preussen, fom nu tillika med fin gemål är vå besök wid det engelska hofwet, har den 4 Sul, för första gången i fin lefnad profwar ett owader till sjös. Han tilltta med den öfris ga sgl. famtljen blef nemligen på öfwerfarten från Spitbead till Cowes öfwerfallen of en storm och, fastän jaften bra kampade emot, måste dock, sasom det beter i korrcörondensen, flera medlemmar uf den songliga tamsien, fom ans sägo fig wara härdade, offra ut Åeptunus. Den italienska regeringen bar ide allenast bourbonisterna utan afwen Mazzinisterna att fämpa emot, ywilfa sistnamnde beständigt förs sofo veröfwa densamma def anseende, i der de pästå om den går i Franfrifes ledband och, att Frankrike skall förr eller sednare hafwa fit bo norarium för assistancen, i form af Sus dinien. Mazzmi har nu gått få längt, att ban i ett meddelande till flubben t Genua förflös rov det för bwarje patriots pliat ant förta den bestående regeringen och göra Italien fjelfftärs digt. Reaftionen i Neapel önstar ban all lycka, ty det skall, enligt band mening, wara en lätt saf an eficrat upvresa republikeno fana och för: da, vwarest bourbonisterna barmwa satt. Allt bwad fom berattas om den nye fultas nen häntyder på at han är eu man med fran och starp blick, att ban sifusom bans fadsr ide föraktar arr begagna den caropeiska kuliurens iramneg oc, andan önstar få widt måjingi år fe allting med egna ågon. De omnansigheter, som aro förfnippade med Råza Paschas fall, wittna barom. Då sultanen besskte artillers koseruen, lät ban falla Rza Pascha till sig och frågade bonom, burn många manaders sold ars mecn hade tl goco. Swarct bärpä war: Hvä månaderg. Nu gick suttanen ut nuosvaftman: ffapet od) gjorde Jamma fråga utt detsamma; bar fit ban till hvar: fju månaders. Derpå begcarde von att få fe soldaternas bröd. Riza Pascha presenterade honom em wackert nycke brodo. Sultanen tär ide bedraga sig; ban wande ug till en soldar med begaran an få fe bang bröd och öfidertygodes om att både ban sjelf och soldaterna diuwit bedragna. Fran Hayii äro underranelserna mycket oros onde. Förwandsingen of öns östliga det tikl ex sponsk foioni bar wäckt fruktan bos negrerna I den wesiliga delen, art det beta är beräknadt pa att berofwa dem deras oarhängaigbet. Dertill kommer att de mån, fom under Santanas Iedning bafwa slatet fig titl Spamorerna, för att erballa wärtigbeter oc embeten, tängtitran förs må få mycker fom man tyckes bafwa untagit it Meadrid, få on de ause fa nödsakade att alles nast förlita fig på de spansta bajonetterna, för att få de nya tingens ordning genomförd. Kams ven utbröt på en arändpiata, fom af båda Hare terna betraftades sasom hörande till deras om: rade. Spantorerna, fom dasta ar Haplierna angrepo först, sordra förstärtarng från Cuba. Denna är nu anland från St. Domingo vä 16 fartyg. Der är en tyda för Spanien, att title standet i Nordamerita for ögonblicket är fådant som det är. Det förslag, enligt hwilfen den ungerska landtdagens depmerade kammare hade wäåndt tillbaka till Denafs ursprungliga adrefsuitan, lyder sälunda: Sedan kammaren med ofwers raskning fett at man i det kesjerliga reskriptet gifwit åt adressens form en tolkning, som är Iteidande mot fammarens åsigt, och Hå denna icke will utsätta sig för forebråelsen, att den soft lägga hinder I wågen för uppfyllandet af de löften, fom äro gifwa i reskriptet skall adred: sen öfwerlemnas sådan fom den ursprungliaen war offartad och i jamma form fom är 1790.7 Astadkammandet af en iyff angfanonbärås flotta i Ostersjön haren längre tid warit föres mål för underhandlingar mellan Preussen och Hanjestäderua och inom fort ud skall, enligt Rat. Jeil, asgå några preussiska ångkano. bårar till Elbe n och Weseru. Oekså i mellersta Tyskland bar denna fråga wäckt intresdse. Gul. vB, AJ har i Dresden hällilis en fammans komsst, bwarå frågan om åstadtommande af en tyst flotta diskuterals. Församlingen war ense om alt man skitlle öfwerlemna av Preussen byggandet och anwandandet af tyska kanonbatar och ofwertaskades församtingen af Preussens Jklaring, att det war dertill beredwiiligt. Såsom bekunt är, bar ber warn iffliga uns derhaadlingar meuan Frankrife oc Gnmngland betruffande wärsmng ar arbetare på Afrikas funer tor de sfranska folonterna. Monttören mertdelar nu ot bref hän fejjaren till Marines mminern, ywarat sro, aft denna sak deftnitift ar ordnad genom en sraftat, enligt bwilken innes wånarna i de franska folomerna funna från de . (fa besilitninasrnat Otinamen og. fear MA erkant fonungariket Jtalien. Det heter, i Sne dep. Belge, ant franska gesandten i Sit Pes lereburg, hertig de Montebello bar till der ytterua annrängt fig för att förmå Ryssland till erkannoandet, oc) framställt hwilken fördel den rysta bandeln skalle hafwa derutaf, men att surst Gortsschafoff bar swarat, att Ryssland, pwad angick deg italienska Handel, war tillräds ligt representeradt af fina fonfuler, få att ide pa grund deraf det behöfde arerupptaga fin diplomatiffa förbizdelse med Turm, samt att ben franffa regeringen ju sjelf genom fin förbes båll med hanseende til pafwen hade bewifar, alt ott ide veller trodde på en enigt Jtanen. Preussen tyckes gå hand i hand med Rysslano. Frankrike. Monitören meddelar, alt Laguerronier blifwit umamnd GU senator. De fransta officerarne i Rom ha officielt underråttats om konungariket Jialiens erkännande, hwilkel förut blifvit förs safradt dem oldrig stulle ske. Gencral Goyon stulle ocså hafwa förut förklarar, anv kejjaren aldrig skulle låta flottan dragas bort från Gaeta Alla franska soldatler hafwa i Rom blifwit ut nyckligen förbjudna att, I taffehusen, tala i pos litista amnen. Pays yttrar fin förundran öfwer, att Preusdfen och Ryssland ännu icke hafwa erkänt Jas lien. Enligt meddelande i Patrie skall i en del af Cochtachina oroligheter hafwa utbrutit, i det att innewanarne wägrat deltaga i uiskylderna för ett krig mot fransmännen. (H. N.) Paris d. 8 juli. Beuedetti skall, sasom Frankrifes representam, afgå till Turin. Rrins Napoleon förmodas skola, d. 15 d. m., afresa :ill Åmerika. Pereite, Holtinaer och Seliere hafwa begifs wit sig till S:t Petersburg. Spanien. Underrättelserna från Loja, af den 6 juli, meddela ac insugemtbanden blifwit prångda och anförarne för desamma Hvunga att radda fig genom utt fly undan. Sydamerika. Panama d. 28 Wianj. (F orresp. till GM 3) De uta underråttelser posten medför från de westliga ftarerna i sydamerika åto bedröfliga. I Chili råder en handelsfris fom ej på länge skall upphöra. Såwalet Valparaiso fom i Sanjago fortfara konfurserna af de inläåndska handelsbusen och penningebristen år stor. Aja wen från Baldiviå åro berättelserna vgynfan.s ma, Denna aflägse stiggande koloni, som har för stort öfwerflod på cegn och för stor biist på wåqar fan ej göra några framssteg. Från Lima lemna de hårwarande tidningarna upps rörande skildringar öfwer ben brutale Menig Castlillos skräckregering. Twenne engelska uas dersatare aro saledes äter doda till joljd af den dåliga behandling de lidit under fin fångelfes tid. Den ene af dem blef förd döende till de: engelska hospitalet, bwarest han försäkrade, au den förpestade fangelfelusten beröfwat honom all sans. Den andre engetromannen hade i trakten af Lima, blifwit öfwerfallen af röfvar re. Den ene röfwaren sköt han ned med fin revolvees den andre fårade han och öfwerförde till polifen. Denne tackade honom, men uns derrättade honom tillika om, av han, enligt lags stiimingen i Peru, fom ide tillater dråp, ej en gång tili sjelf förfwar, målte åmoja sig med att jemte röfwaren sättas i fängelse. Han blef nu också werkligen förd till ett litet rängelse, bwarest man, såsom der tycktes Hett ock hållet glöms de honom och läto honom i fer dagar wara utan soca. Slulligen skuffade tig hans bekanta, yes nom mutande, underråttelse om hwar han blifwit ar, och fingo tillträde till hans fängelse, bwareft de junno honom liggande död. Pa ett blad i hans annotationobok od: am mur dered?. Samtidigt härmed meddelas i engeljka blad och fpanffa tidningar en hemsk. skudring om den behandling en förutvarande engelsk officer, fapten Carell bar mast utstå i Lima, dit han begifwiL fig i en arjsangelägenget. Den britiske konsuln fade wal protesterat emot de veruanska auftoriteternas förfarande, men, får som wanligt, förgafwes. Det iyckes i det her la taget, fom om den britiska regeri gens agens ter i Sydamerifa hade ordre, alt med mycken foglighet upptråda mot aukiorileterda i de usla fristater som finnas der. 2 — Telegram urcr. Skooustautinopel d. I fult. Rza Pascha är sau i sangesse, nus ban aflagt rakenskap. newyork d. 29 juni. En med talrika nanm undersiruwen petition, fom forerar flendtliabes iernas uppbörande, Har bitfmu fonfiskerad. A CC