Fyra Ord. Svenskt Original. (Forts. fr. or 77.) IX. EN SINNESSJUK VINNA. Vid middagstiden den 4 oktober stodo fru Brandel och mamsell Koralin vid fönstret i grefvinnan peringskolds sängkammare, båda betraktande elemenlernas häftiga strid. in och annan blixt upplyste den morka rymden, som genljöd af haftiga äskknallar, tätt älfoljande byarandra. men hvem, min lilla nådiga fru, sade mamsell Koralin till fru Brandel, hvem i Herrans namn har vagat sig ut på sjön i ett så forfarligt väder? Ser fru Brandel bäten derborta, den vaggar upp och ned — ratt som det är sjunker han.? vja, jag ser, svarade den för sina medmenniskor djupt deltagande qvinnan. -Jag ser alt ett menniskolif svafvar i fara; men bålen år långt, langt borta — den ser ut som en liten mork punkt. Jag maste gå ner till min gubbe.? vjvad kan han göra dervid 2? inföll grefvinnan, som Jag pa sin softa. Den som ger sig uti åskväder må skylla sig sjelf, om det gar illa. Hvad angår det oss ? Åskväder den 7 oktober är något högst ellsyulrpet är Magnild, som är ule på sjon,? berättade kornelia, hvilken andtruten kom inspringande i rummet, t, och nägra minuter sodnare intradde-Tngve.