ned till fru Loventhal, har jaa ja derigenum ce) brustit i mina dotteriiga piigter?? Corn. .., hon hejdade sig. Man har berattat mig, att du til och med om uallterna varit der och vakat hos den sjuka? Del har val Cornelia berattat 2 PVisst icke, albrol modern. Pjika godt, hvem som sagt det, återtog Magunild. -7Men nar icke mamma behoft mic, eller velat hafva mig harinne. så har jag ju hvarken forfördelat mamma eller nagon annan dermed 2? Icke direkt, men indirekt, — först och fråmst borlskammer du din hy genom natltvak, så all du lir gammal i sortid — tank bära huru du skall se tt, nar du i vinter kommer till staden.? YÅck, om mamma visste huru likailtig:! detta ar mis, vurado hon med ett nuryck i min och frost, som vittuade om upprihllaheten al hennes ord. PPrata icke sådan galimatias, kara syster lilla! bad brodern skrattande. Petder kan du inbilla en dare, men ej klokt folk. Når sag man nagonsin eu ung flicka vara likgiltig sor silt utseende ?7 Jo, hon menar det visal, suckade modern, voch som jag å2enomforskar hvarje rorelse i div själ, Magnild, så ser jag nog hvad din alsigt år: du vill bli så ful att icke baron M. skallaframharda i sin önskan. Ja har icke halt nagra biafsigter, sorsäkrade Magnild. Men för att aterkomma till ditt nattvak?, äterlog modern, så har det en olägenhet till: det ger lastarena rum, nar du vakar hos en en sjuk i sällskap med en ung karl. Då den sjuka är hans mor, så kan jag icke finna något opassande häruti, svarade ålagnild, men for alt i alla afseenden mammas sarhagor, vill jag nämna, a icke en enda natt vakat tillsammans lostnant Im OVenthal; han och Engelbo skiftat om att vaka, och hon är så ung och nyss uppvaxt, att jag tyckte det ho hosde sparas bättre än jaz. PDet ar romantiskt att upposlra si andra,? forebrädde gresdinnan; — yan sig sjelf närmast? )Nej. goda, nådiga mamma, motsade lsrigt Magnild, den satsen kan jag ick laga.? j Svårmerska utbrast grefvinnan. ar och blir ett sorgebarn, en vanprydn. did sju seklers gamla namn, — om di stod hvilken skatt denna innebarr, och lade handen på det dryga band, som holi Peringsköldska familjens genealogi, skulie du taga den med ig inl aftoni och om du läste den med de kanslor no en Peringskölg värdiga, så måste dbiit sinne alstra lika ädla föresatser, sot du fördjupade dig i lasandel af en andlig och med mycken pathos fortfor hon, ? nedomen af de bragder dina förfäder ut skulle otusvelahliat uppmana dig atiti ditt stora namn värdig. Tro icke. mitt alt jag år hard.) tillade hon blidare. jag känner visst att man mot sina lika pligter all uppfylla ; men då man sjelf m lilit — som jag till exempel — så hål man för andra. Hvad är fru Lovental dande mot hvad jag nödgas utstå — Hildur, min Adelgnuda! Icke utan en viss bitterhet svarade Mag Mamma har ju Cornelia qvar; — sviker säkert icke sin mors forhoppnin (Fort