1 Engljands politik, med hänseende till den nords amerikanska striden; det war wanliga förbåll: ningasreglor. Drotiningen af England bar stiftat en orden för Ostindien fom benämnes Ostindiens böga Stjerneorden och råknar 25 ordentliga meds lemmar, utom ett anel utomordentliga Meds lemmar och bedersriddare. Stormästare för ors den är bessändigt vice fonung of Ostindien, för ögonblicket Lord Canning. Till hedersriddare äro utnämnde prins Aldert oc) prinsen af Wales. Prefidenterna för de båda ungerska busen, arefwe Apponyi och Gbiczy bafwa afret Hl Wiea, för att öfwerlemna till ksjfaren adres: sen. J tisdags fom den fonalige fommisfarten, nätbålloren Horar (förut kallades ban Havas) till Pesto oc infann fig i kemmunalrevresento lionens förfamling, för att inteda en underföfs ning angående stadsrepresentanternas adress om stalkeerefuttonen. Förmannen för representanterna, Horpdatb, protesterade mot en sadon uns dersöfnings lagligbet och förklarade, att ban ide funde understodja den; likwal wille han ej md wåld motsätta fig densamma. J den itolienska deputerade fammarens möte, den 27 Juni, framlade Nicasoli de noter, bwils ka äro ntwexlade mellan Frankräke oh Italien, i anledning of erfännandet. Jnnchallet of den franska noten antydes icke en gång och, om den italienska, beter det i korthet, att den upprätt: häller Cuvours program, uttalar det hopp, att de franska trupperna snart skola utrymma Rom, samt anmodar Franfrike om dess bistäand att tils wägabringa en öfwerenefommelse med Rom. Turkiska sultanen betecknas från Wien od Berlin såsom en reactionär despot, och till och mcd Timed will weta, att yan icke ar någon mån ar reformer, men en sträng Mubhamecdas nare oc recdk:ionär Potitfer. Man är emet fertid ense om att Abdud Azis är en kraftfucl karoftär, bong krorp icke förswagad fom bror drens, och art Tukiet i bonom skall finna en raddare. Abdul Medschid blef begrafwen fams ma dag ban war död och minisrarna oc) frös nans höga embetsmån aflade srart tiohetscd till teras nye suverän. Fraukrike. Grefwe Vimercati blef i går, kl. 2, emottar gen of kejsaren i Fontaineblegu och noten omes delbart terpa afskickad till Monuören. Den werkliga notwexlingen sioll wal forst sedan arefwe Arese intraffa: offentliggöras. — I mors gon skola de siamista gesandterna erballa sem lig audiene i Fontaineblieau. — Dacud Effendt rrefer i morgon, lersagad uf de europetska foms micforterna, tin Bevrulh, bwarett ban högtid ligt skall inställas i fin nya wardigher. Den 27 junt. De flesta franska journaser förcspå af sultanens död fora fatastrofer i De rienten, och nägra, såsom t. er Peyrat i Presse ultala temligen oförbehällsamt sia åsigt, att der förste skulle wara bast att belt enkelt begagna fo af atillfaddet, för art göra slut pa bet wars mafziga tillssandet i turkarnas europeiska berra: mWälde. Detta är emecieriid lattarc fagdt än niordi, om ej slormafterna blifwa ense om den resp. delningen. Euligt en privar depesch från Konstanttnopel skulle oroligbeter der bafwa utbeutit; ltfkwäl will man i usrifes ministertet ingenung weta derom, och man gör derfore ban utt att afwafta widare bekräftelse Pa underrattelsen, som blon bar skenet för sig. — J några frelsar går det ryktet, att sultanen flulle bafwa, — —— — ptåsom Talric oc Pays på dödsdagen till oc med förfunnat, enligt läfares yetrande, Ännu kunnat lefwa några månader längre, likwäl har man förkortat bang tillwaro genom en dryck. Safea behöfwer bekräftelse, för att amagas fom fann, ifall en sädan bekraftelse fan tillatas. — Gencral Beaufort har meddelat a kejsarens sida, vice fonungen af Egypten wigtiga depescher, med afscende på Frankrikes framtida planer i Orienten. — Lesseps har befarit ett stycke af fin kanal af 40 filom:s längd med et litet fars tyg; detta har naturligtwis mera warit en des monfiration än af betydelse for det praktiska. — Siäeneral Goyon lider ännu of fur fall från häften; om ban blir bättre skall han på Pris misfion resa till Frankrife. Mires process förekommer i dag. Mot fluz tet af dagens förhandling tillades Mies mycket graverande saker. Mues sörswarare begarde Horton dagars uppstof, hwilket afwen domfos len bewiljade. Den 28. England söker förmå Belgien att erkanna Jtalten. Portugal erfänner fonungas riket Jtallen. Det portugisiska minineriet wacktar. Jtalien. Od. P7 berättar från Turin of d. 24. Enligt underrättelser i dag från Rom iider påfwen alltjemt of ondt i fölterna; fåret har lllslurit ng, ifoljd hwar f der enda sprider fig över hela kroppen. Turkiet. Srån Bepruth a? d. 17 juni general Beau: fort har afrest till Alexandria. yund pascha hade förkunnnat amnesti för allt som tilldragit fig i Libanon, nen derjemte hotat med det swaraste straff för hwarje angrepp på delchristna. Hör öfrigt hafwa inga angrepp på de christna nu förcfommit. Vortugal. Paris den 26 Hunt. En bit anlånd (eler gram fran Lissabon, af gärdapens dajo, törs förmåles, att mäler att barmhenighete sytrarnas orden blifs wit upphäfd. Ostiudien och China. Enligt sednane underrattelser dr man ofune nig om buruwra kejjaren aterwånder Hl Pe king. Ert ryfte cirtulerar om elt uppror i Mons gollen. De uttländska gesandterna bemötas i Peking med största artiabet. Två engelska er: podilioner utrutas På Jangtzafrang för att upps sänga desertorer. Den amerkonffa erveditionen buade afgatt d. 30 Aprii. Galcutta bd. 24. De underrätteljer, hwilka man har erhållit om finansmenistern br Laings belsotillständ läta gynnsammare, likwål heter der utt ban fall älermända till England. Så fom hans cfterträdare nämnes br Lusdington. De ssorartade bidrag, bwilfa t England hop. samlats för att arhjelpa noden i Fordwefkpros vinserna, bar härssiädes wåäckt moden ötverraffs ning. Emedlertte ar nöden nanan belt och bål: fet förswunnen oc en det af bibranen anlände fört sedan nöden war öfwerstanden. J Sanebaltraflen år luguet aterstäldt, äfoens få t Jeesore oc orten deromkring. Angacnde oroltnbeterna är undersökmiana inierd. Honakorg d. il maj. Orolighster i Mors golten. Krisaren upveballer sigat Zoevol, och etter der widtagna anordnengar, tyckes det för fom stulle han icke amun dierwända till Peking. J Tientna tilliager bandelsröretsen allt mera; de onseddaste firmor i Honhkeng föranstalta om och denna sade icke ett ord som rojde missnoje eller saknad. i)en som ville se egoismen i sin rätta oholjda gestalt skulle uppsöka grefvinnan Peringskold, icke sådan som hon syntes i sin elier andras salonger, omgilven af menniskor, hvilkas välbehag och smicker hon efterstrafvade, utan i det enskilta rummet, der den lanta högtidsskruden var aftagen, och själens hvardagsdrägt framkrupen ur det granna skalet — och ändå må icke läsaren förestalla sig alt hon var mera hemfallen at svagheten och bristerna än så många, många tusende andra. nack, hvad den tiden är lång, klagade hon en afton i slutet af september, der hun halsliggande på hvilsoskan var omgilven al. sina barn. yÅlluru tror ni val att jag skall kunna uthärda här till jul? — Gif mig hit en almanack, Magnild! — Lål se, en, tva, godt finner, laga min blå aflagda kattunsklådning och gifva den åt slickan —? ?Nej, mamma lilla! afbröt Yngve, rodnande af harm. Har mamma ingen annan present att bjuda, sa år det battre att ingenting gifva.? JO tyst, jag har en gammal svart sidenklådning; jag hade amnat taga den till foder i en morgonrock, men for henne vore den mycket bra; hon lär val i annat fall aldrig få råd att skalla sig nagon sidenkladning, — hvad säger du om detta forslag, Maguild.? Petsamma som Yngve sade om kattnuskladningen. Ack, mamma lilla, olyckan, nar den med resignation bares, ar helig, och oger ratt till ett grannlaga behandlingssalt.? Hvad menar du nu 2? sragade hon häftist. Kallar du fru Loventhal olycklig, så vet inv leka Uvarnii hannac AUnaA hactar 27 filialbankar för deras werksamhet derstädes. De i Tientsin stationerade britiska trupvernas qwar? dröjande öfwer förlängningen af deras wistande derstlädes wäcker ej mycken belätenbet. Den 30 förl. månad bar den af 3 skepp bes släende amerifanska expediktonen afgån till IHangefe. Bombay den 27 Maj. Hungersnöden år nu afbulpen. J de vestliga provinserna och Judi go districterna hafwa oroligheter usbruttt. Den longliga armeens sammansmnälemng med den inlandska missbilligas of den setnare. Ämerika. Newerorf d. 18 juni. Det första af de Förenta Staterna tagna kaparefartyg bar hit anländt. J närheten af Washington hafwa ät stilliga skärmytslingar egt rum, likmäl utan wigtiga följder. En aflwarsam strid förestär i Missouri. — Dersien. Ä Teheran d. så mars. Det berättas nit hungersnöd urb atit i hufwudsstuden och i fölld deraf oroligheter, Mänga hafwa af hungerds nöd aflidit. Hör nägra dagar sedan befann sig Ecmwalyn (den hår allmänna benämningen vå landets heräskare) på jugt; wid hemfomsten omringades konungen of en stor menniskomasssa, hwilfa tillropade honom: Gif of bröd, eller, om du ide förmår afhjelva det elmänna elänDet, stig ned af hasten, så wilja wi wälja en annan fonung. WMrigaminstern blef nedryckt af håten och slagen i ansigtet. Kalanter (pos lismastaren) Madmud chan, fånge hatad af folfet och beskyllad att wara upphofsmannen ull sföndringen, blef förföljd ef mångden til residenspalatset, och föfte rårda fig i kongl. pas latset, men rafade nu ut för den ända fill ra: seri uprbragte Schahen. Ögonblickligen fåt han släpa den olycklige framför sig, öfwerhopade bonom med smådelser och öfwerlemnade honom är den tillitårcswarande skarprättaren; hans fråga afrock.es honom (ett fått I orienten an tillkännagifwa fi foraft) och han stryptes i Svrhas närwaro. Afadd oc bunden om fötterna med elt rer, uttemnades han till den utanjor bånande fellmassan; nu släpade de honom ut till Nyport, öfwer flera gator och targ, hwarest de förlustade sig med åskadningen af det rysligt wanstalda tiket. Schalyn fams manfallade en ministerfonselj. Hungersnöden bade isynnerhet uppkommit genom ministrarnes och be förnämes spanmålsspekulationer; fonuns gen lät efterspana de broistiga, lät öppna deras spanmålsbodar, och fanns hos Muhmud Cban endast 156,000 centner; priset på bröd föll genast ull hälften och oroligheterna börs jade upphöra. J följd af den i orienten egens domliga aftningen för andreas egendom blef bwarken en bagarebdod eller eit fpanmålsmagazin af dem urpbruat. Wid samma illfälle udppläcktes ett tjufband; desja ocb deras anför rare afrånlades och tre spanmalsspekulanter stryptes. Telcgr a meam eer. London den 27 Juni. Lord Jobn Nucfl meddelade I underbufel, att amiralen för den brttista flottstamonen i Sydameriko är inurucrad om at ute erkänna blöofuaten uf terubliken Ny Sranados bamn. — Den 23. Lord Wodehonse har i hver buset bekrättat, att Turtict skall susåfölja sin förra poltutf och insöra teformer. ned till fru Loventhal, har jaa ja derigenum ce) brustit i mina dotteriiga piigter?? Corn. .., hon hejdade sig. Man har berattat mig, att du til och med om uallterna varit der och vakat hos dena sjuka? Pel har val Cornelia berattat ? PVisst icke, albrol modern. Pjika godt, hvem som sagt det, återtog Magunild. -7Men nar icke mamma behoft mic, eller velat hafva mig harinne. så har jag ju hvarken forfördelat mamma eller nagon annan dermed 2? Icke direkt, men indirekt, — först och fråmst borlskammer du din hy genom natltvak, så all du lir gammal i sortid — tank bära huru du skall se ut, nar du i vinter kommer till staden.? Ack, om mamma visste huru likeiltig detta ar mia, varado hon med ett utryck Paris den 27 Sunt. en liberal proklamation. — Den 28. Den lagfiftande församl är slutad. Gorfn den 25 Juni. Kejsarinnan of vife bar i dag på aftonen, wid gynsamt w lyckligen anländt hit. Hennes helsolillstäa tecknas nu såsom lugnande. Wien den 28 Jnni. Aftonnumret af nerzeitung sorflarar bladens uppgift ang mottagander af den ungersla adrcesen för autbentisk. Constantinopel den 25 Juni. Sultane uttalat det saserm fin fasta wilja, att för fin broders utländska politik. I dog på gonen ar en batfdjerif uttärdad, fom innel grundsatser, enligt ywilfa alla underjalares färd, utan ätskillnad, nuförsafras. — Den 26. Sultanen förklarar i fin flamatton, att ban i bufwutdsaken will följ bätalls warande uttändffa poluiken; han a söretaga betydliga reformer i det iåre till undersåtares bästa, utan bänsesnde tid religtonsbefännelse, och frambäller isym nödwändigbeten af oekonomista ow finar Sultanen har utl reformer. Detta fullo genomföras med energi än hitintills. En ministersorän förestar. Turin den 28 Juni. Regeringen har er underråttelse om planer mot Garibasdis på New jork den 19 Juni. Untonstrup: bafwda wid Boonpille bott en säktning med perna från Måässouri. De fisnamndas f uppgifzwes till 30 döda. Guvernören i souri har sloftlat. Newyorkerdladeu räda t bånga ma:skaper på de uppbringade seces sternas faparefartyg. Frän den polfta gränken den 28 Juni. ligt ett rylte stall den forsta armeens gå llub od åfwen intendenturen i Warschan läggas till Wilna, ywarigenom Warschan stor förlust. — vn——I— mättelse: J föreg. ur, 3:dje sidan,: srallen, 48 r., Hår: 1841, las: 1851. Hwarjehanda. Daabladen i Newyorkt kosta endast 2 eller 8 öre numret. Uigifterna för dessa ningar äro ofantliga, ensamt telegrafulgif funna stundom belöpa fig till mer än 304 lars pr dag, och likwåäl försäkrar man, a garne göra lysande affårer.DDaily Herald sätter hwarje dag 70— 90,000 eremplar. bune, deri inberåknadt dep wedos och hal foupplaga, afsätter nära 640,000. Nettoir sten räknas för Tribune till 100,000 do! och för Herald är den ungefär tifa fon garne af Gvening Pott7 hafwa en ge junitts inkomst af 69—70,000 dollars. 3 förre ulbredning hafwa wedooch halfn lidningarne. Harperis Magazinen ti 200,060 och NRuvvorE Ledger 500,000 e päar. Uppstigandet vå Mont Blanc år f man wet förenadt med manga faror och utom gauska fosisamt. En fransman ha uppfunnet elt fått att utan någor befwår na uppniga på berget. Detta upvstigande nemtigen ske från djupet of Chamounixi ex hallon, fom fasshålles af tåg få arr d kan fomma längre än till en wiss böjd. longen förer med fig en for, beqwamt I ålagnild, men for alt i alla afseenden h mammas sarhagor, vill jag nämna, att icke en enda natt vakat tillsammans löjtnant Loventhal; han och Engelbor: skiftat om att vaka, och hon är så ung, och nyss uppvaxt, att jag tyckte det hon hosde sparas bättre än jag? Det ar romantiskt att uppoffra sig andra,? forebrädde gresdinnan; — vyma sig sjelf närmast? Nej, goda, nådiga mamma motsade lsrigt Magnild, den satsen kan jag icke laca. Svårmerska utbrast grelvinnan. ar och blir ett sorgebarn, en vänprydnat diit sju seklers gamla namn, — om du stod hvilken skatt denna innebarv, och lade handen på det dryga band, som ir hol Peringsköldska samiljlans gaA HUwj