Utlandet. Efter sebnaste underrättelser från New York bafwa ide de sammanstötningar fom egt rum warit af förre betydelse. Hwad angår inte förvallanden tyckes stämningen emot England blifwa bittrare. Hwad som wanligen hander i hwarje land, fom är inweckladt i krig, bar Är wen händt härstades, nemligen att man är allt? för dendgen att tro på allehanda lösa ryften; de mest ofannfärdiga och otroliga rytten cufus lera angående hwad England gjort oc ämnar göra och blifwa trodda, samt föröka den allar redan bittra sinnesstämningen och giiwa bladen anlednang till utlatelser, hwaraf man sfulle tro, ide att Amerika war mer än tillräckligt fyc: selsatt med egna angelägenbeter, utau att ett krig med England stod omedelbar: för dörren. — Deremot hanwa bladen lamt yttrat sig emot Osterrite, fom nekut emottagu den af Förenaa naterna dusanda gesandten, mr Burlingame, i det der säges utt orsuken dertill cadast är, att mr Burlingame wid förra tillfällen alltid upp: trädt ajajordt fiendiligt mor Öherrike od) ifyre nerhet var waru den fom sörst föreslog att ges sandtskapet till Sardinien, fom hilttells warittelt ar undra rangen, skulle öfwergä till ett of förs sta. Widare lärer det emedlertid ej funna gå, än till örutnämnda frigiska artiklar i bladen, enär striden mellan Nord och Söder antager allt förre, allwarligare dimensioner och en inre strid arwen tyckes borja, fom en följd of ten amerikanska nationaltaraftaren, om rang Od) avancemang i armeen o. s. Vv. J fraga om Franlsrikes erfannande bar man säwäl i Paris fom i Wien lagt marfe till, att det ide år fonungartket Italien, som erkännes i Momtörnoten, och will deraf draga den flutsato att, i jall Victor Emanuel fule afida, frågan dterigen kommer at: sta öppen, od) att Frunsrike ej bar förbandit fia til nagot beträl: tande bans efterkommande. 7BD. Ds mwienere forrespondent betraftar likwäl detta säsom ett somt sofisteri od) fästar mera wigt wid de vittyrackliga garantwr, fom monitörnoten sororar ror alt upphbärwa ockupationen af Rom. J engelska underbuset, i ssdags, fom Sir J. Ferguson återigen till en förut omtatad irupys saändning till Kanada; ban ansag, att en sadan förhällningsregel kunde fö utjeende af att på i frid mor regeringens beslut an icke blanda sig i den amerikanska striden. Lord Palmerston swarade, art det war brukligt örmeralli ot förs starta befärtaingen wid gransen under ker; i grannrifet, art Enafand sande en få obetydlig truppstorka fom 3000 man till Kanarous gräns kunde ej betraftas sasom teden till en förändring — ORSA RESET —