Helsingborgs-Posten – 28 juni 1861, sida 2

Fyra Ord. Svenskt Original. (Forts. fr. or 71.) Birger, vördande moderns önskan i det minsta som i det största, latsade tro henne; men djup var den rörelse, med hvilken han betraktade den våldsamt uppskakade qvinnan. vhngelborg dröjer länge,? återtog hon. Nu kommer hon,? svarade Birger. ufvad ser jag, du har uret tillbaka? och hon fäste en skarp sixande blick på den darrande flickan. Ja, mamma, jag rådde ej derför. Jag bad all få tala med Magnild och, upprepade mammas ord, atergaf jag henne klockan. Inom nagra minuter var hon tillbaka, med helsningar från sin far, att det skulle bade såra och bedrofva honom, om ej fru Loventhal ville under några få dagar begagna hans ur, och utbad sig som en ynnest, att icke sa det igen forran han var sardig att lemna Gyllingsnas.. Och hon, som kort förut skjutit det ifrån sig som det varit en giftdryck, fattade det nu med en för båda barnen osorklarlig häfliahet. Den lilla ringen var borttagen; och under det att Birger och Engelborg liksom händelsevis vände sig ifrån henne tryckte hon uret till sina läppar. O, menniskohjerta, huru outgrundligt är du icke, med alla dina tusende oförklarliga motsägelser! Icke hade denna lilla tilldragelse så häftigt