men bang utnämnande till öfwerstallmästare och adjutant hog tonungen hade förmått honom öfs wergå till hofpartiet. Den gamle sjöbjelten emottog den nye hofmannen under småleende, och fade: Såg din herre, att Kanaris kan ej emottaga något af en maft, hwilten i det inre förqwafwer friheten oc i det yttre har fomr prometterat landets anseende ... Jag är fattig ... men jag förtröstar, för framtiden, på mitt älstade fädernesland. Nationen skall en dag ide öfwergifwa min mafa od) barn, fom jag efterlemnar i elände. — Knappt bade under rättelsen spridt fig i staden om denna tilldras gelse, förrän en stor hop menniskor församlade sig wid Kanaris bostad, hwilken utträdde vå balfongen af sitt bug, för att tacka dem, fom belsade honom fåfom nationens befriare. På aftonen völlos åtskilliga banketter, bwarifrän alla uteslötos som woro anhangare af boswet. Wid en af dessa af studemer gifna banketter bade mon i salens bakgrund uppställt byster, förcstäålande de gamla hjeltarna Kolokotconis, Mavis oc) Konduriotis (de bäda sednare mMmeds lemmar af mintfterråder) och ompängt dem med fwarta slor. Dessa tre baslojade byster säg man äfwen om aftonen wid hadens iluminas tion i äsfkilliga fönster. Likaledes fann man Franfrifes, Englands, Rysslanos oc Jaaliens fanor ställda tillsammans. Emellan transperanger med dessa porträtter af Greklands bee römde män, säg man äfwen Garibaldis porträtt, smyckadt med blommor och omgifwet af ljus, under det att man förgäfwes sokie efter fonungens oc drottningens bilder.