salta borden, åter blifvit forvandladt till ett sjukrum, vack, mamma, se hvad jag har! sade hon helt förtjust till modern, som satt i soffan, lutande sitt hufvud mot Birgers bröst. Se hvad jag har här!? och hon lade uret i moderns hand. vilvar i all verlden har du fått detta 27 Gissa, om mamma kan! Froken Magnild 2? hviskade Birger. Urall gissadt.? Nu uppsteg fru Löventhal och gick med vacklande steg bort till fonstret och betraktade uppmarksamt, icke allenast uret, utan afven de vid den breda guldkedjan hängande berlockerna, som gresven sedan sin ungdom bibehallit. 0gonen föllo pa en liten smal guldring, med en inlagd harilata, och på inre sidan stod: ?Carolina. j Hon sjonk ned i en landstol, och efter en lang tystnad sade hon slutligen : riingelborg, hvar har du fatt detta ? Dottern svarade sanningsenligt, och sedan hon slutat sin lilla berattelse, sade modern: Jag har ej hjerta att med sorebraelser möta din välmening — men jag hade ju aldrig bedt dig lorskasla mig nagot ur. Du vet ej huru ondt du gjort mig. Gå nu tillbaka min lilia flicka, och sag, all jag som okänd icke vågar begagna mig af så stor godhet, samt all jag aven fruktar alt i mill förvar hafva något så dyrbart? Med sorgsen min, men utan motsägelse, tog Kngelborg uret och gick. 3ud, min Gud, är han här. Jag litade så jallkomligi på Doras ord, att han aldrig skulle komma hit, eljest hade jag icke satt foten inom Gyllingsnas område.?