Helsingborgs-Posten – 3 juni 1861, sida 2

Fyra Örd. Svenskt Original, (Forls fr. nr 62.) Ja, gumman har till det yttre aldras fort, och det skäms hon inte för. Gudbevars, nog hade hon kunnat se ung ut, som annat solk, — och han såg förstulet på svägerskan — vom hon soryngrat sig med lostander, loshar, sminkat sig med radt och hvitft samt klämt in sig I snörlif och dylikt krimskram. Men hvad fon skulle det tjena till i en vra på landet, der hon och jag alltid suttit, an i den ena provinsen än i den andra — och om hennes herrar brorssöner och löjtnant Loventhal, de unga ungkarlar, som vi här se, skulle tycka alt hon ser ut som en 70 ars gammal kåring, qvitlar det henne rätt lika. pet vet du intet min gubbe?, skämtade hon, jag är kanske mera behagsjuk än du tror. rpra Lövenshal är ju i mycket svaga omständåheter 2? frågade arefvinnan. vJå svarade Brandel hett lakoniskt. Fru Brandel, som syntes angelägen att afbryta detta ämne yttrade: vyjvad det var ledsamt alt ej få se bror Kourad; det var längesedan vi träffades, — sist då vi for två år sedan, vid flyttningen hit, tog vägen åt Jonkoping.? Det är en synnerlig vedervilja han har för Gyllingsnäs; det vore intressant om jag af dig, min sota Dora, kunde erhålla några upplysningar, fy någon orsak måste det hafva 2?