Pensionären. SkIZZ AR II... (Forts fr. nr 58.) Fru M. med sina följeslagerskor intogo rum på ett beqvämt och vackert hotell; dagarne användes dels till beseende af stadens märkvärdigheter och dels till utflykter till de deromkring belagna lustslotten. Fru M. anmärkte en dag i uppasserskans närvaro all en ung karl qvällar och morgnar gick iu och ut i det af dem bebodda huset. vpet är en doktor ; en sjuk resande svensk bor här, sade uppasserskan. . vhans namn ? frågade fru M. vJa, det mins jag intet. Man tankte icke vidare härpå, då den nyssnämnda läkaren inträdde till våra resande, frågande : Om det ej var sru M??. Frågan besvarades och han återtog : Skulle icke en af de unga damerna vara en fröken R. 2 J9, svarade Hilma, det är jag. Jag har varma helsningar från en gammal bekant). : Han stannade, såg.den djupa rörelse som tecknade sig på hennes anlete. Hvem-—år — det ?? stammade hon: Jag vet knappast om jag törs säga hans namn — men han är sjuk, han är olycklig, eljest hade han ej vågat göra sig påmint. Fröken har Kanske icke glömt löjtnant Edvard G?7 Blek och darrande stödde hon sig mot en pelare i ena hörnet af rummet, då hon sakta yttrade : ?Han har ju sin hustru?