Helsingborgs-Posten – 22 maj 1861, sida 3

Urefwe Leletys dod, genom sjelfmord, tyckes nu wara otwifwelaftigt. Man wil förklara ans ledningen härtill bafwa warit föriwiflan öfwer swårigbeterna i bang volitiska ställning, och i en roll fom ide bebagade honom. Man erinre fig hans erfänfla mot fejfare Frans Josef, för den, för nägra månader sedan, erbållna benåds ningen, hwilken bog en få ädel natur mäste sta i sirid med de förbindelser bang pate oc hans politiska åfigter ålagt bonom; få, sl:en mellan stridiga pligter, befriade ban sig genom Döden. Före mordrt bade Telefy baft befynnerliga yts ronden oc) warit mycket tanfforidd. . J den ungerffa deputerade fammaxens möte i Fredags fortsattes adressdebatten. Görvös tas lade för Deats adressutkan ech utweälade, att den ungerska författningen af 1848 lät sig förena med unionsmonarftens och Europas inttessen. Han kämpade mot idcen om en österrikisk unions författning, derföre aft tet war en omsjligbet och Det försof att bringa den i wersstallighet, fom gjorts genom Februarivatentet, nar ike allwarz ligt menadt. Det hade endast Fett för att ers bälla ett bewis, vå att en konititutionel regering war omöjlig för Osterrike. Talaren ans ser förbundgrörfattningen för en omsjligbet, på arund af Österrikes förbållande tll Tyskland. Den stulle nödwåndigt framkada en dualisme, t ber en Del af förbundsstaten Hörde till det tyfku förbundet, den andra ide, Under talers lopp yttrade ban, att när Ungern inträdde i rifgrås bet, funde det utöfwa em öfwerwägande inflyc tande. Ungern wille cmedlertid ide Öferrifeg ruin, fordrade endast fin rätt. Ungerns faf war ofliljaftig från den öfriga befolkniagens intrissen i oen östertikista monarkien och från enbetsideerna 1 Tystand och Italien. Flera talare talade emot oc en för arressen. Der batten utsattes ull nåsta mötpe, da ännu 70 talare woro antecklnade. — Den förutwarande Honvedgeneralen Aeboth, fom warit arresterad, bar i följd af kejjerlimt rescript blifvit lössläppt. Den preussista deputerade kammaren bar wid mötet i Fredags antagit arundskatttagen sädan den fommit från Herrebuset. Landidagens mös ten åro misotta tills i morgon. En artikel i den ministertelle Morn. Pofi afgafwer ett nytt bewis vå, vuru man finner sig frånft af Billaulis uttatande, fassän det på samma gång wit:nar om, ur man ogerna wih komma i fonflikt med Frankate. Det är ifyns nerhet med afscende pa ynrander angående följ derna af Syriens utrymmande af fransmännen, bwarföre Eurovas makter skulle båra skulden. Morn. Post fruftar icke för följderna fom Billault bebadat, oc går, i ontedning båärutaf, längre än ,Ölobe, i det att titningen sörklarar, att, derest Franfrife ide hare wari, bade biod. badet troligen ide egt vwn. Tenna artilel bar i bög grad wäckt Journ. deg Divs harm och det franffa blodet önskar Billaust af allt bjerta lyda till att bafwa gjort fig förtjent af Dorn. Pos fornärmande, likasom det wid håller sur andragande, att answaret förnämligasst stal komma att hwila på den engelsta regerinz gen, derest bet stulle komma till nya blodåutgjus telser i Syrien, efter fransmånnens aftag. Jndep. Belge wel weta, ort Bislaults tal förs anlect en sammanfomst mellan Thouvenel, Lord Cowley oc baron Åieseleff, wid vwillet tils fälle den engelsta gesandten framfommit med allwarliga beswar, i anledning af de sällra ottranden. Tbouvenci fall barva begärt före llaring af Lord Couey öfwer, att Englond ämnar sända 15 linieskepv, då Frankitte endast sänder 8 linieslepp och några sregonter tll Ey. rien. Lord Cowlcy varade att det ide lunde wora nagon grund till misstanka, enär det alls tid warit engelffa regeringens princi att Öfivers allt baswa dubbelt få många stridsiärafter till sjös, fom andra nationer. Amerika. I de sydliga staterna i Nordamerila rustar man ihärdigt, likasom i Norden. I Sydfarovlina och Virginien uppbårag öfwer allt trupber och wid Portämouth hoipetalet och på Gras nerysJeland, uurkastas s:arka balterier, fom monterats med Dabhlgrenefanoner. Fem fom banter frivillige från Georgien hafwa inträffat Portsmoulb. Man skall äfwen wara ivårels Att med att utfårda faparebref hwilka skulle udelas få snart de konfoederade stalernas fons ref har förklarar frig, hwilket ej långe torde röja. J dessa bref stola kaparne forbjudas, utt taga fartyg, mare fig britiska eller ameris unsta, når de åro laftade med bomull från de ydliga hamnarne. Jade heller skall blokaden Jälla jartyg lastade enda med bomnll. Delanare, fom ej eger någon tegulieremilise, ar tillbjudit att uppstalla frivilliga, det fams na är händelsen med Kentucky, fastän det har örfiarat fig skola förblifwa neutral, Virgis i)g Uffräådand sfirlle f ag NAÄl oas kr A Laternas dipoöstmon och all unionsegendom i Virginien blifwer utlevererad till dessa. Frankrike. Paris den 16 maj. Patriev meddelar följande: Elt bref från Toulon af den 15 urvs gifwer att transportfartygen PAriege, lAubee, Åle Bimftre och ängfregatterua te Cacique, le Baubon och te Chrisloffe Colomb intas gil lifsmedel och fol, och stola hålla fig bre redda, alt afgå eill soriska kusterna, för art wara behjelpliga wid erpedilionelruppernas äte:reta. Man tror ot dessa fartyg skola afgårr. 19 till Beyruth. Slutligen heter det i Patrie: Libanons innewånare hafwa framlagt till stormafterna och sultanen en gemensam böneskrift, hwaruti de framstalla au Libanon Under mer än twähundra år njutis fred och lugn, emedan dess bes folkning lefwat under ett enda ofmerhufwuds auftoritet, fom stod i spetsen för regeringen; anda tills 1840 tillhörde detta ofwerhufwud en christlig familj, familjen Cheab, fom warit alls mänt aftad, och att den sista medlemmen af denna familj, bwilken haft fig landets förwa ls ning ombetrodd, har under 25 åärs iid skött sit embete till allmän belåtenhet. J följd deraf fordra de art man återställer den chrislna förwallningen i Libanon, fom der förut warit, gör den mera fullständig genom en författning, som skyddar allas rätt, och att man anförtror maften ät den nuwarande familjen Cheabs öfwerhufwud, fom år wärdig och sticklig dertill. Denna underskrift år ide blolt undertecknad af de christna, utan äfwen af Druferna och Mutualis, hwilka hylla de franska ideerna. Den furse man här anspeglar vå år Emir Medschied, familjen Cheabs nuwarande chef, en dir rekt arftagare till Emit Bedjchid. Keisaren bar för längre tid sedan utsatt ett pris af 20,000 fres för de litteråra arbeten från den nyare tiden, hwilfå utgöra Frankrikes förnämsta prydnad. Afademien flulle fålla utslaget. Redan för några weckor sedan hade akademien börjat häröfwer afqöra, och förefommo namnen Jus lius Simon, Henry Martin ow mme Sand. Nu fordrar ett akademiskt reglemenie af de rö stande en abfolut majoritet, hwarföre man war i förlågenhet — då af ofwannånmnde, Henri Mariin och m:me Sand erhållit hwardera S röster och Julius Simon de öfriga; slutligen föll nägon på den ideen att rösta på Thies, oc fann denna tanke widare genklang, under det nan framställde, att def werk öfwer konsulatet och kejsaredömet uppfyllde alla de af fejfaren gjorda fordringar; isynnerhet war det äfwen Dupin fom förklarade fig wara af denna tanke. Slutligen föllo af 29 röfter 18 på Thiers, hwars igenom, om ej någor binder uppkommer, kejsarens och det nuwarande kejsaredömets fiende erhölle ett af fejsaren bestämdt ärepris. Kejjaren fall ide befinna sig wäl; han lider af en halsäfomma, och låfarne hafwa ordinerat wattenkur i Pyreneerna. Ryktet förmåler i Paris att förfök gjorts, att förgifta fejsaren, men att det i tide blifwit upp:äckt. GEugland. London d. 16. Lord Brougham har i går emottagit en deputation från Negerfollonien Liberia, wid afrifanska kusten, hwilkemhade får i uppdrag att åt honom öfwerlemna en tadfås gelseadress, för hang vuttröuneliga bemödanden till fördel för slafemanucipationens och sla fhandelns undertryockande, och aflemnade tillifa säsom ett tacsamhersbewlis, en wacker spa:serkäpp af ebenholtz. Från Malta den 13 maj: Kongl. jakten Bies torio and Albert bar i dag på e. m. fl. 5 anländi hit med österrifiska fejforiman ombord. Sednare inträffade äfwen jakten Ogborne. Hennes Mais helsolillstånd år mycket förbåtis radt. Det år twifwelaftigt om sejsarinnan fat gå iland. Jaliten afgår till Triest. —— 2— —pTcc— —— (Jnsändt.) På det ide allmänbheten må blifwa wilseledd of en upvgift i O. P., rörande den tillamnade vassinen wid hamnen, hwilken i nämnde tidning uppgifwits komma att blifva 900 fot jana oc nåra nog af samma bredd, od) fåteveg skullert areelinnebåll utgöra 810,000 av.fot, anser Jnsändaren beböfligt förklara, Åt denna bassin, enitgt pianritning och fofnadsjörslaa, är endast upprogen HIT ett arcalinnebåll af 90,000 ov.sot. A —— — — AAÄA. Handel och Sjöfart. Stochholm d. s8. Hwete 18—27 rdr; Räg 15: 50— 17 idr: Korn 11—l15 rov; Hafre 95 ere arsierdr yr liop. Bränwin 1: 73 pr f:a — På leverans Råg vr 15 juni 15: 25, utan syanerlig unvmärfsamhet: Korn 14 rdr. Grånwin pr 15 ech ultime juni a 1: 69—1: 70, pr jnli 1: 71, pe ang. I: 74. — Werelfurser: London 17: 85,90 d. d.: Hamburg 134: 15, korta; Paris 70: 75, 90 d. d.; Åmstertam 150: 25, 90 d. d.