öfa arbete. landsorter ädes att på illning wid eten hår i niddag på ttanken på föröfwade ningåmans olm, wil: mån Uupps i många ös qwinna en ytterlig war mid 9 år gam i förening icke dess dt fin Uungs ott. st har, på Sundhetisla Cantor af honom rämjande, ten i dag ligen tills Y. T.) lholm. on af of tå lopp ers å ofta nås crar, fårs enementa en nygtrig , anfe wi värt font a sämna brefflrits få fastigt allo häts rligen ide anske, med ddans än ädes, man r, fraktar en oc ut: od) fenets tiltogande pad frans kubifiot, 7,800 fu: talande? md. För rgick den fö en fee slutade vill till mår dess, efter fel hade de försett träräcket, Hänger, ästotning, a har nu 3enom en öprörande e om en ine unga —— ystra hästar förespända wagn, och, sedan bros hwalfwet passerats, passerade i ett nu åt sidan, på räcket, genom det, och ned för den ansenligt böga muren på brokaret, få nåra wattnet att belt litet behöfts för att de kommit i detfame ma, menniskor med djur, och salunda oundwif: ligen omkommit. Hästarne bade på något fätt bastigt blifwit skrämda oc dymedelst rusat ät sidan, fom man säger. Hjelp ankom snart, och derwid befanns att wagnen tåg spillror på ofwananförda ställe och menniskorna, efter uts seendet, liflösa der bredwid; men hästarne hade, förunderligt nog, ej tagit ringaste stada, utan, efter hoppet, löggjorda från wagnen, skenande fortsatt sitt lopp upp genom en från gatan till ån ledande mwattningåwäg och få widare upp: ät storgatan, der de dock snart stadnades i sitt wilda språng. Sedan de fom fört kommit från fin wanmakt, befunnos de till sitt yttre ide hafs wa lidit andra skador än de genom ett sådant fall alldeles oundwiklige, el. att de blifwit förs sedde med swullnader oc blänader å hufwud och andre kroppedelar; de kunde gående, unders stödde, begifwa fig till närmaste gård för er: bällande af ytterligare wärd, swara redigt på alla frågor, men kände, isynnerhet den äldre, grufliga smärtor i underlifwet, hwilket dock ide bindrade att de samma dag blefwo på wagn hemforslade. — Då den nya bron, hwars byg gande ä annat ställe wid siaden redan nästa år fommer att påbörjas, en gång binner att bli få färdig, att den skall förses med räd, lårer man wäl ide underläta att anssuffa eu sadant of smidt jern, som fan emolstä de härdaste stötar. För nägra dagar sedan gjorde en, wisst ös wer 60 är gammal, muraregesäll ett förfärligt saltum mortale från ryggningen till ett hus bärs städes. Han siod och brntade storstenen; stegen, hwarpå han stod, gick sönder, — och han föll ned å den med otuktad sten belagda går: ben, men fom på sina pasteriora, el., fom ban sedermera yttrade, i sittande ställnnng. Han föll ide i nägon dåndimp wid tillfället, bafs wande — o miraclc! — ide den ringasle yttre skada genom fallet, då man undantager några smärre blänader, och kände derefter ene dast starkt fnep; ban lärer försäkrat wid hem: forslingen från fallet, att han snart skulle wara kry på benen igen, hwilket tyckes wara riktigt förutsagdt, enär han redan i Lördags war uppe. Han lärer berättat, att ban i yngre år fullbyts terade från ett högt kyrkotak, med en pris frus i banden, bwilfet för hans näsa ljufwa Ämne ban dock ide under denna wådliga färd släppte, utan såfert behöll emellan tummen oc peffing-: ret samt med full sans införde i luftorganen omedelbarligen efter nedkomsten, och först Ders efter gaf lust at den smärta, ban fände i sina mörbultade lemmar. En sådan jernnatur är ju wärd 7odödligbeten! LA — a — itstandet. J de första meddelanden från Warschau om händelserna d. 8 d:s kastades hela skulden på polackarne, men så fmåningom wände winden fig och man är nu icke långtifrån att stämpla ven ryska regeringen fom den enda skyldiga. Först beter det, art folket bade skjutit på folda: terna och utfordrat dem med stenkastning; nu bar folket icke skjutit, det har blott tagit stenar för att wärna fig med, de dödade soldaterna åro icke dödade af folket, utan hafwa fallit för skott, aflossade af deras egna kamrater o. s. w. statens BPariferz och londonerpressen fan ide glömma det barbari, de ryska soldaterna hafwa gjort fig skyldiga till och att döma efter de sista forres fvondenfer har det onekligen gätt grymt till, och de hafwa amväåndt bajonetten både mot owinnor och barn; men skulden härtill må tillskrifwas nationalhatet, icke regeringen. Det tyckes äfwen, fom om den ryffa regeringen, efter att hafwa upvrättat fin aukthoritet, un wil söfa besästa den genom en försonlig och fanfad politik. Såsom der heter skulle det redan efters gifna ide tagas tillbafa, och man sträfwar för att få nvå af de populäraste mån i Pollen, Zamovski och Michael Livinski, att intråda i tjenst. Ty wårr ser det ej ut såsom skulle det ej lyckas, enår Zamoysli för fitt intrådande gjort asskilliga wilkor, hwarrå regeringen ej lärer wilja gå in och detsamma gåller förmodligen äfwen om Levinsky. Stämningen i Waischau förbättras icke; det år, beter det, ide lugn utan jarhåga fom der år rÅdande, och den i wårt blad, i telegram , meddelade kontributionsutskrifning, fall naturligtwis ännu mera upprcta sinnena, isynnerhet fom man trorde, att regeringen ffulte uppträda försonande. Zamoyskis och Levinskys fordringar skola hafwa nu blifwit uppfyllda och de således blifwit wunna för regeringen. Under: föfningar och förhör angående händelserna d. 8 ledas af presidenten för kriminalrätten, Josef Wieczorkowski, som betecknas som en sträng, men tillika rättfärdig man. J följd af en note från Cavour till tmilleris kabinettet, skall, enligt Rungolo, Frans den 2:dre, genom den franska gesandten i Rom, hafwa fått en wink om att päskynda sin afresa. Man uttalar den fromma förmodan att fon: fliften mellan Cavour och Garibaldi bilägges derigenom au en förordning urfommit, wars igenom frågan om den garibaldiska armäeng reorganisation definitivt afgöres, i ber att de garibaldiska officerarne anställas wid en ny forps, som utgöres af tre divisioner. ö Enligt telegrafunderråttelse från Rom d. 15 dennes, Hall pafwen nu wara fan komligt äter: ställd. Diritto meddelor en skrifwelse från Garibaldi; i denna skrirwdelse förbannar frihetds bjelten kejsarens ar Rossland emaneipationds werf, på grund af konflikterna i Warschau. Hertigen of Aumales broschyr bar wäckt ocrs bördt upefeende. Kejfaren tärer motsatt fig Persignys önskan att anhängiggöra saken wid domstol, och ställa bertigen af Aumale in contumasiam till answar. Man förundrar sig dfs wer, att brochyren kunnat utkomma i Paris, hwilkct tillskrifwes wederbörande auktortteters efterlätenbet. Deri pärckas gifna och icke uprs follda löften, aflagda och brutna eder, till BVils lafrancatraftaten o. f. w. Napoleonidernas ofs ficlella egenslaper underkastas äfwen en farflår dan, den fransta politifen t Jtasien Ffaraoftert: seras på der bittraste fått, och iromniskt omtalas hwad prins Napoteon bar gjort för Franfrikes storhet: bana forwaltning af Algier medelu des creter från Paris, band deltagande i Krimfris gen, hwarest ban bade den obessrifliga aran att waro wittne tll de antifanska legionernas tand:ning, oc) hans italienska sälttäg, hwarcst han ämojde sia med, an på afftänd böra Fanondånet från Magenta oc) Soljerine; samt slutligen att man borde fråga samiljen Naroteon: Öwad hafwen J gjort Frankrife till 27 Prins Naros lcon såges amna aflloarligt biswara dena fatala — VDA —x——— — — bref. Brochyren torde äfwen gifwa en ny an ledning till missnöje mellan hofwet i Tuileriz erna och hofwet i St. James; ty Hertigen af Aumale är en förtrogen wän till prinfengemår ten, och bar, för nigra dagar sedan, bällit ett föredrog i det finerära sällskap, för hwilket prins Atbert stär i spetsen. Frankrike. Paris d. 14 april Från joniska öarne hafwa flera medlemmar af derwarande senaten hår inträffat och hafwa sökt och erhållit en ans diens hos Thouvenel. Man förmodar att de sedan blifwa emottagna af kejsaren. En af medarbetarne i tidningen Presfe, Graiffe, fänd för fit deltagande i den Miårska angelägenheten, och för fort ud sedan artesterad, har d. 12 d:s åter lommit på fri for. England. London d. 30. Det kongl. ångfartyget Osbome har i går på morgonen lemnal PBortes mouths bamn för att begifiva fig till Madeira. Jakten Victoria och Aideri afgick samma wäg i dag. Ålillginnans af Kent testamente har blifwit publiceradt d. 3 april Hon har insatt drotts ningen sasom universal arfwinge och umnämnt prins Albert att taga befatining med teftamens sels werkställande. Den efterlemnade mobila sörmögenheten uppgår till 30,000 p. st. TDelegrammer. Petersburg den 17 April. Från April 1862 bar der blifwit tilläret att sjöledes införa was ror från Canton till Rosstand och Polen. Breslan den 16 April. Sylef. Zeit. meddelar att borgaredelegationen och borgare: bewåpaingen i Kalisch äro upplösta, och att garntsonen år förstärki. Från den polsta gränsen den 17 Avril. Stas ven Warschan år pälagd en daglig kontribution af 2000 rubler till militärens underbåll, och dessutom slall staden lemna 1,500 rubler i bes grafmngsomkostnad för de tio nyligen fallne. Blott familjen bar lof att följa prwafrpersons lif ond arafwen. J provinserna äro bönderna uppretade emot adeln. Londen den 18. Wid tordmaojorens bankett, fom i gär egde rum, yttrade lord Palmerson, att han war öfwertygad om, att de swäfwande kontinentala frågorna skulle läta fredligt ordna fig vå ett paesande sätt. Den italienska enbes tens priswärda werk kunde man hoppas skulle sullbordas utan binder. Likalrdes förmodade ban att äret 1861 Mulle fredligt nå fit slut. Öfmwcrlandsposten från Bombay af den 27 f. män. är ankommen till Triest. Washington den 6 Aprils Krigsrykten cive lulera. Det beter, att äde sydliga siaternas trupper redan angripit fort Pickens. Anderson skall wara uppfordrad att ufrrymma fort Sum ter, efter 48 timmar, i motsatt fali skall föfle ningen bombarderas. En fregatt och flere ans era fartyg bafwa, fullständigt utrustade, afgått fill Södern. Hwarjehanda. En tierf bedragare. Flera bantirer i Wien befommo sista weckan i Mars månad en med preussiska beskickningens sigill försedd skrifwelse, hwari de anmodades att för beskickningens räfning uppköpa nationallåneobligationer för 100,000 gulden, hwilfet belopp uppgafs skola — —— —— — — NDe — OA cr orm se Ase AU. 22 md LA