märfer, att händelserna i Polen i hög grad ökat den Österr ikiska regeringens misstankar mor Ryhland, i det reg. antager, att Ryssland gif wer efter af helt annan bewekelsegrund än öns skan om en försoning med polackerna. ÅRent ut fagdt, tillägger korr., man börjar frukta för Galizien och wäntar allt af den tyska pre. mierministern furst Gortschakoff, hwilken anses af härwarande diplomater hafwa gjort sig och Ryssland iill slafwar af den napoleonska polis tiken. J italienska deputerade kammaren har ett lagutkast blifwit inlemnadt, enligt hwilket Gas ribaldi förklaras för Jtaliens förste borgare och fom natioaalbelöning erhåller en statsegendom, fom gifwer en årlig inkomst af 150,000 franes. Dpinione innehåller en depesch från Lons don, fom lemnar underrättelfe om att drottning Victoria har förklarat fig willig mottaga Sar diniens hittills warande representant wid det engelska hofwet, markis dArzeglio, som gesandt från konungen af Jtalien. En förklaring, lik: nande denna, har Schweitz afgifwit, under det att Franfrifes officiella erfännande af det ita lienska fonungariket ännu låter wänta på fig. Berättelser från Wien af d. 31 Mars bes kräfta meddelandet i Oftd. Poft om, att en ministerkris inträdt, men gifwer ingen upplysning om dess utgång. Lord John Russell skall på Frankrikes bes swär öfwer, att de orleanska prinsarne woro tillstädes wid hertiginnan af Kents begrafning, hafwa swarat, att denna angelägenhet endast rörde Den fongl. familjen och ide passade för en diplomatisk notwerling; då den franska reg. icke desto mindre förnyade fina tidigare utlåtels fer, lät lord John Russell, efter hwad man berättar, den weta, att han ide kunde mottaga vtterligare meddelanden i denna sak, och härmed lärer den diplomatiska korrespondenjen wara afbruten. Den franska gesandten wid det ens gelska hofwet, grefwe Flahault, uppehåller sig nu i Paris och man will weta, att han icke återwänder till fin post. Ett annat rykte för: måler, att de Morny inom kort begifwer sig till S:t Petersburg, och man tillägger denna mission stor betydelse, enär de Morny under den förestående budgetförhandlingen swårligen skall kunna undwaras i den lagstiftande korpsen, hwarest han, fom befant, beflåder prefidentåposten. Den aflidne konungens af Preussen hjerta har i Lördags, i all tysthet, blifwit bisatt i Mausoleet i Charloltenburg. De sednaste underrättelserna från Warschau hämyda på, att stämningen der börjar blifwa bättre. Det kejserliga manifestet, som Karnicki öfwerförde, har gjort ett goot intryck. fastän det icke egentligen tnnehäller något nytt, utan blott en närmare utweckling af de allaredan bebådade koncessionerna. Fuuiststäthållaren har i en ny proklamation uppmanat till ordning och lugn; detta upprätthålles för öfrigt med lälthet af de borgarekonstaplar, hwilka med en tryckt sedel på hatten, till kännetecken på deras myndighet, ses nan och dag på alla gator. — ti. t. onof(NÖafski AOym nåo Anoralpirrffären de påtänkta reformerna förda. Twenne holländska krigsskepp hafwa efters trycligt tuktat sjöröfrarne i den indiska ardis pelagen. Röfwarenästet vå ön Sailoes år fullkomligt ödelagdt och ingen af röfrarna har undsluppit. De förswarade fig härdnackadt, få att holländarna hade 13 döda oc) 25 fårade; men ftriden slöts med, att fyra röfwarehöfdingar och 120 personer, mån, qwinnor och barn föllo i segerherrarnas händer. Danmark. Ä Köpenhamn d. 2 april. (Telgr. till Börs. Halle.) Den engelska och ryska gesandten fors pra ett uppriktigt uppfyllande af Danmarks löften i budget-angelägenheten, och göra den danska regeringen eventualiteter answarig för en brytning med Tyskland. Köpenhamn d. 4. Skrufforvetten Heimdal, ångfartygen Uffo och Hertha lättade i går e. m. från redden och styrde föderpå, likaledes örlogsångaren Gvlger Danffe, fom gick norrut. Skruffregatten ,,Sjelland lättade i förmiddags från redden och gick söderut. skola blifwa genoms Telegrammer. Hamburg d. 3. (Hamb. Nachr.) Journ. des Debats inncbäller en artikel om de engels ffa rustningarne. Palmerston, säger denna tids ning, talar om faran af en invasion. Franks rife widtuger inga rustningar; den fransta mas rinen stär, i anfscende till antal och materiel, tillbaka för den engelska. England har i Mets delbafwet 16, Frankrike 8 skepv. England håls ler en flotta i Kanalen, Frankrike bar der icke ett enda stepp. Det är tid för Frankrike att rusia fig. A:tifeln wäcker mycket uvpfeende; i Paris råder mycket bekymmer för ett krig. Garibaldi bar blifwit mottagen med förtjuds ning i Turin; ban ämnar troligen öfwerwara disfussionen i Kammaren om Neapel. Längs A föll päfwen i swimning i Sirtenska ka. pellet. De ungerska deputerade bafwa beslutat att ej på något wilkor sammanträffa i Ofen. Bayern bar förfrägat i Paris om Frankrike ämnar göra inwåndningar ifall det eventuelt ockuperar Saltsburg oc Tyrolen. Bulwer har företagt Porten ett förflag till finansreform, fom blifwu wäl upptaget. Tonlon d. 3. Fyra linieskepp od) en fregatt skulle ofördrojligen asgä till Syrien. England sänder likaledes förstärkningar dit. Washington d. 23 mars. I Lincolns fa: binett bafwa Seward och Case uttalar fig för ett fredligt åtskiljande af unionen. London d. 3 april. Enligt berättelser från Washington af d. 19 mars, pr etugara., var den tydliga konfederationens kongress blifs wit uppskjuten till maj, utan att hafwa antas git tariffen. — Hr Adamd är utnämnd till ges sandt till England, hr Dayton till Frankrike. Den krigiska ställningen hos Eu: ropas stormakter. Forts. fr. nr 37.) hesfåondo af 2N sten ark AA (Jyofta förhund antalet sen, hwadan alla de öfriga staterna hafwa en folkrmångd af 16 millioner och en arme af 130,000 man. J hwad mån är denna makt en Tyskland skyddande? Tyska förbundet består af 10 armecorpser, af hwilka de tre första äro Österrikes, de tre följande Preussens, den sjunde Bayerns; till den åttonde höra: IWirtemberg, Baden, ftorbers tigdömet Hessen; till den nionde: Sachsen, furs furstendömet Hessen, Nassqu och Luremberg; till den tionde: Hannover, Braunschweig, Hols stein, Mecklenburg, Oldenburg och tre af de fria städerna. Fördundsförsamlingen, beftäens de af staternas 34 representanter, med tilljums mans 70 röfter, leder förbundets militära ans gelägenheter och har sitt fåte i Frankfurt. Os sterrife har ordföranderätten, men för öfrigt äro staterna sjelfständiga, suveräna och fullkomligt jemnlika i rättigheter, få att till och med hwars je sken af supremati skall enligt förbundslas gen undwilas. En i Frankfurt ftåndigt fittan: de milttärsfommisfion har wården om förbuns dets militärstefniffa angelägenheter. Ofwer: fältherren wäljes af förbundsförsamlingen, gif wer denna sin ed och står till den i samma förhållande och anfwar som till en regent; får af densamma fin allmänna instruktion, men bar full frihet i walet af operationsplan, hwils fen han dock, få fnart den ffriver till utförande, skall meddela förbundsförsamlingen; får likwäl icke göra någon ändring i den bestämda orgas nisationen o. s. w. Af de tio armecorpferne äro naturligtwis endast 7, nemligen de öfterris kiske, de preussiske och den bayerske, likartade i afseende på fin inrättning; de tre öfrige hafwa inom fig hwarken gemensam organisaltion, was pen, kalibrar, reglementen eller de många ans ordningar, fom uti en krigshär böra wara ges mensamma; ännu mindre finnes en sådan för hela förbundets krigsmakt. Förbundet har rått att göra krig, fred och ingå förbund, men förs fattningen stadgar uttryckligen, att denna rätt endast utöfwas till Tysklands förswar och upps rätthållandet af def sjeljstän dighet. Då man betänker hwad begreppen enhet, hastighet, beslutsamhet och sjelfrädighet wils ja säga i krigswäsendet och krigförandet, så är lätt alt inse skilnaden i werklig krigsstyrka mellan en sa mångskiftande krigsmakt, under ett få osjelfständigt högre befäl och en sådan fom Frankrifes, der den ftörfta enhet och, i följd deraf, hastighet finnes, samt der regenten, fig sjelf answarig, år befälhafware. Wore äfwen mellan twenne sådana armeer lika, wore också elementernas godhet lika, få är, blott i följd af bristunde enbet och befälskraft, frils naden mellan dem nmåtlig, och envan jäardeles gynnande omständigheter kunde böja fegern till den få afgjordt underlägsnes förmån. När till denna Tysklands militäriska swaghet, redan blott i följd ar förbundsförfatiningen, iägges den dolda misshälligheten imellan defs twenne stormakter, bådas begår at u:öfwa hes gemoni i Tyskland, bådas skilda nationalfördes lar, bland annat i den italienska frågan, der Österrikes äsigt om Venetiens owilkorliga bibes bållande aldrig kan för det öfriga Tyskland . —5rn FO i detta ögonblick genombäfwar hela Tyskland för ett fransyskt anfall, en fruktan, hnars bes tydelse ökas, då man hör warnande stämmor på det bewekligaste fått uppmana till endrägt, till åtgärder för den oefterrättliga förbundsförs fattningens bättre sammanknutna organisation; — men dessa röster höras ide under den all: männa obeslutsamheten. Nu kommer ordningen till England, bwsrom yttras: Täflande med Tyskland i bäfwan för ett fransyskt anfall är i närwarande stund Enge land. Det mäktiga Storbritanien har den es genartade belägenhet, att, ehuru warande en stormaft af första ordningen, med stora flottor beherrskande werldshafwen, egande befittningar i sfrämmande werldsdelar, bebodda af 150 millioner inwånare och med 40 gånger ftörre landwidd än moderlandet, likwäl hemma wara så förswarslöst, att det blefwe ett lätt byte för en landsatt fiende. Ty en obetydlig arme fan med all tapperhet ide i wåra dagar, under krigskonstens närwarande utweckling och jemns höjd hos alla folk, mot en mångdubbelt ftarfas fiende förswara ett land såsom England, der regeringen saknar lagliga medel att erfåttta den oundwifliga afgången. Wärfningen eder det frivilliga ingåender i tjenft, Englands enda fått att anskaffa manskap, förslår ide, äfwen i det rifafte land, att under krig fylla krigshärens behof. Endast lagen fom förbinder till tjenft, är i wåra dagar, med den högt uppdrifna fuls turen, med wälmågan och den okrigiska anden bos alla samhällsklasser, beherrskade af lyftnas ben till fredens säkra njumingar, — ett tillförlitligt medel att anskaffa krigsmakt. De i England med få mycket allwar och partifrihet sammanbragte friwillige corpserne äro der, fås som annorstädes, af ett stort och dyrbart wärde för nationalkänslans lyftande, för beredwilligs heten till uppoffringar för flanders förswar, för den wapenkunnighet, som, bibragt ungdomen, fan skapa elementer till en krigsbär, men med anspråket att sjelfwe wara en krigshär skola de utträtta ojemförligt mindre ån ett lika antal, sambildade med ordnade trups per. Men en wårnpvligtsslag, ett bewåringss system will ide England mföra, såsom ftridans de mot de personliga frihetsbegreppen, och ders före är, enligt allt hwad en militärisk betraftels fe fan sluta till, England wärnlöst för en fiende, fom lyckades genomiränga def flotta. Det fan hwarken wara något dristigt eller något nytt att hysa en tanke, som redan för 15 år sedan Napoleons besegrare, hertigen af Wellington, utträde, fom framlyser temligen bestämdt utiryckt i få många anföranden af engelske både milis täre och civile statswän i parlamentets för: handlingar. Hwad fom räddar och troligen alltid kommer att rädda England, d. w. s. hwad fom afhåller brorsonen ifrån att i London söla utfräfwa hämnd för fin ftore farbroders nederlag wid Waterloo, det år enligt min tanke, hwarken den flotta, fom England nu, tåfs lande med Frankrife, oupphörligt ökar och utrustar, eller dess oerhörda nya befåftnins gar, eller fruktan för def nya fricorps