destod af oöfwade rekryter, til armeng feds ing, fom under sista fälttåget mar alldeles or ftervättlig, och till sjelfwa frigsinrältningarna, å hwiliaå man fedan 1849 oupybörligt lapat, men utan någon organisk tanke, fom ges omgått det hela, och hwilfen tanke icke ens ommer med en frigsministers namn, fom nys gen erhällits. Osierrikiska lidskrifter medgifs a sjelfwa, att de täta förändringarna stapat fåferhet och misstroende. Men beklagligen ftråcs or fig detta ide blott till militåra förhållanden, tan till alla öfriga statsgrenar. Att Ofterris es penningewåfende är förstördt och att ingen warien ut inländsk eller kredit finnes, bar i 10 r warit werldkunnigt. Civil-förwaltningen bär nnu på fin gamla längfambet och tyngd, och ristokratien irycker med fitt onaturliga fnörlif. Det olyckliga konkordatet, fambandet med Rom ch jesuiterne, hwarmed Den unge och oerfarne essaren inledde fin regering, bar på underwiss ingen, på religions-förhällondena oc) på all indlig samhällsstämning utöfwat en fördyftrans e inflytelse. Till allt Detta kommer nu Osterikes i yttre afseende Brutna politiska makt och det lossnade sambandet med monarkiens idestys fa land. Redan wid freden i Villa Franca var nämda makt få bruten, att kejsaren uns derkaflade fig den förödmjukelsen att offentligen tlaga, att han måste sluta fred, emedan han icke sick hjelp. En siormakt bör dock kunna hjelpa fig sielf mot en fin life, och dukar hon undet bör dock intet wresigt lynne mot en wån, för det denne ide deltog i striden, förleda till en swaghetsbekännelse, som må anstå en makt af andra ordningen. Men hwilket förfwar gande har ide Ösierrike sedermera under det förflutna halfsandra året lidit? Heta Jtalien är ryckt undan dep inslytelse. J Neapel, Pars ma och Florenz, der då lydige wasaller herr. skade, sitta nu uppenbare, hotande fiender. Huru mycket Österrike darrar för Venetien wisar sig deraf, att allt förtroende till den fordom vöfs werwinneliga — fäftningsfyrfanten : BVBeronas Manmtua-Peschiera-Lagnano, flyktat, och med nödrop söker man öfwertyga Tyskland derom, att dess räddning beror på att Österrike gråns far till Po, lifa fom det wore något helt natur ligt, att ett i geografiskt och nationelt afseende fullkomligt afskildt land, såsom Jtalien, borde till en granne afstå en betydlig del för att bil: da säfrare gräns för honom. Huru mycket år ter Österrike darrar att förlora Ungern genom en der utbrytande folkrörelse, synes af de nys liga eftergifter, fom gjorts åt ungrarnes råtts wisa anspråk. På så wacklande lands stormakter. Och den andra? Skulle Preussens makt endast bedömas efter dess trasiga geografi, få ulfölle omdömet gan: ffa illa; en högst oregelbunden landsträcka, nems ligen inskjutande fvetfar nåra hjertat af Euro: pas alla tre stormakter, den ostligast 60 sw. mil från Petersburg, den sydliga ste 30 mil från Wien och den westligaste mindre än 30 från Paris. Twenne af rikets betydliga delar, Welt: falen och Rhenländerna, skiljas genom flera ty ffa småstater från den öfriga monarkien. Jntet tecken till någon naturlig gräns finnes för alla dessa spridda landsträckor, mera än det korta siycke Sudeterne bilda mellan Böhmen och Scchles sien. Folkmängden är mindre än hälften af Frankrikes eller Österrikes och mindre än trede fot får den ena af Tvlfs sedelen af Rysslands europeista del. Hwad har dä berättigat Preussen att blifwa siormakt i jemnbredd med de nämda tre länderna? Det år sjuäriga trigets åra, wunnen af ett krigare snille i den olika striden mot just alla dessa makter tillsammans, fom lvfi Preussens thron i jemnhöjd med deras. En frigareära år ett kapital, på hwilket äfwen ett mindre folks ans feende fan lefwa ett århundrade ellet par. Till denna äldre åra kommer den nyare, fom SPBreuds fen förwärfwat 1813 och 14 under det stora befrielsekriget mot Naroleous öfwerwälde, der detta lands uppträdande med hieltemodigt bis ständ af nationalstämningen ryckte Tysklands öfriga folk med iden gemensamma striden. Allttsidan har Preusfen imagit ett rum i stormakiernas räd. Länge uppbars också rikets anfes ende af dess, fåfom det alltid hette, Åaltika och wäl inrättade krigshär, der hwarje preussare war soldat — en krigshär, fom sades wara nåra 600,000 man. Men då under tidens lopp segrarnes bländglans förswann och denna frigås härs inrättning började af tänkande militårer tagas i närmare skärskädande, så befanns att den egentligen med befäl försedda armen endast war 120,000, samt den öfriga styrkan landts wårngsmanffap, bundet wid yrken och när ringar, samt med befäl ur samma klass. Når denna armå sattes på fällfot, 1848 till fälttågen i Sleswig och Baden, 1850 till det befarade friget mot Österrike samt senast 1859 wid det wåntade krig mot Frankrike, fom freden i Villa Franca hämmade, blefwo dessa brister upper.s bara, och då den franska hastiga fraftutvedlins gen wid början af italienska fälttåget och den volitiska ställningen för öfrigt ådagalade, att Tyskland når fom helst kunde frufta ett anfall från Frankrike, insågs nödwändigheten att binz da och stärka den löfa organisationen. Jag har ofta yttrat mig anfe det wara för Preussen en stor lyda, att def bewäringsinrätining, med dennas till grunden gående brister, icke blifwit i krig pröfwad, utan förskonad från en blodis gare och Mera drabbande fritif än tankens. Oms biloningen år ännu i görningen, och det skall snart wisa sig, om hos de nu sammanträdande preussiska ständerna, der en stark opposition fan wäntas från de missledda folkbewäpnings grundsatsernas sida, der elementer till en krigshär anses hafwa företräde framför en skapad får dan — om de upplysta begreppen Der skola fee gra och genom medels ansläende godkänna och sladfästa regeringens åtgärder. Det årganska sannt, att so millioner thårligen uöfwer den wanliga frigsbudgeten, samt det ständiga uns derhållandet af en stor krigsstyrka, år en tung börda, men hwad år att göra, då en stor fat, med fönderstyckad geografi och öppna qränser, will stå jemhögt med de största och bäst geos grafiskt afrundade, hwilka få hotande 2 Det är också nvifwelsutan till Tysklands och Europas lycka att Preussen förmår intaga denna fälls ning. Sfulle deremot preussiska ftånderna, med bibehållande af anspräket på fin regering ait upprätthålla stormaktswärdigheten, icke wilja gifwa kraftiga wapen härtill, få måste wi förs utfpå de farligaste följder, i fall den brådliga inrätmingen underkastades eldprofwet. Men äfwen för händelsen af ett bifall, mäste bwar: je wän af Tysklands oberoende och af Preussens närwarande storhet, tillönska detsamma tid att få krigsbereda sig. Ty så ofulländad, som den nya organisationen år, med en fulls komlig ombildning af Iinies och landtwårndres ementena, men ett, fedan landwvårngsfavalleriet förfrounnit, till. betydlig del nyuppsatt favalles ri, och med de aflägsna i Frankrike och Belgis en inskjutande Rhenländerna, der tänkesättet år twifwelaktigt, har Preussen allt att frukta wid ett fredsbrott med fin wälrustade westra grans ne. Huru då begripa Preussens förmätenbet, att wäga söka fak med Danmark, fom Franks rike måste skydda? Men det slora Tyska förbundet, till hwilket både Preussen och Österrife, i och för fina ty ffa länder, höra, i hwad mån fan detta fatås förbund fåfom krigsförbund stödja det wards lande Österrike och det fig ombildande Preussen? Foris.) BAA — — —— uätlandet. Landtdagawalen i Wien Hhafwa utfallit till gunft för det liberala partiet. Bland de walda äro statsminister v. Scherling, redaktör Kurans da, som är Jsraelit och en superintent Franz. Det beter, från Warschau, att Muchanow will taga afsked, derest det i wärt telegram omsaldta cirkulär blifwer äterkalladt. Warschaus tidningar föormana enständigt innewänarna till till slillyet. Man bar — såger Ruryer Wars — Vallaredon gifwit bewis på den moralista makt, fom ligger uti en besinningsfull och enig bållning ; men man må ide låta fig nöja dermed, man må blifwa fast mid, fom man bar börjat, att ide lyssna till en minoris tets ingifwelser, utan lyda förnuftets röst och följa majoritetens fotspär. Lugnet, blott luge net, bör wara hwarje rämskaffens mans, hwarje rällänkande polaks tföfen!? Det förtjenar att anmärkas, att den i Paris utfommande Revue contemp som tillägges en offictell taraktär, af gjordt ställer fig på polackernas sida, genom att omtala de sista bändelserna i Waischau, och förklarar cu uppssändelse för berättigad, derest man i S:t Petersburg hade gifwit ett afsläende swar. På wapen och anförare — skriswer bladet — slulle ingen saknad wara för det pols ste folfet, och Frankrike stulle minnas att det ej gifwes någon rättsärdigare fat än återupps rätiandet af den volska nationaliteten — det stulle minnas den blodskuld det tidigare påbörs dat fig, genom att ide understödja den polsta resningen — men den roska kejsarens ädelmod ger bopp om medgifwanden. J Sachsen Weimar bar uppslätt en allwarlig konfiikt mellan regeringen och bislopen af Fulta, i anledning af, att en nyss utnämnd andlig t Cisenach, på bistopens befallning bar förklarat, att endast wilja aflågga embetsed till staten med reservation af fin kanoniska lydnadspligt. De öfriga kalbolsle andlige hafwa derefter för klarat att också de blott hafwa aflagt fin ems betsed med en sädan tyst reservation. Regerins gen tager saten mycket allwarsamt; den bar gpifs wit ordre att tislswidare innebälla den ofvans nämnde andliges aflöning och förklarat, att ders eft biskoven ide gifwer efter stola ännu almars ligare förhällmingsreglor tagas mot kleresiets tilltag. Konungen af Preussens födelsedag, den 22 Mars. bar blifwit firad i Berlin med illumis nalion, och stor förtjusning såges hafwa rädt bland alla folkklasser. Tele Warschan d. chanow från fat med jubel emottaf Wien d. 23. den ryska gesandte officielt förklara Momenegro perso negrinernas idel Herzegowina. E nergist note från afsänd till fursten — Den 24. kejsaren har inkal gressen till den 2 Turiu d. 24. ringsprogrammer ändring. Paris d. 24. stätt ett territoriu uDyinione Natiot titei om den lag ning och yttrar d tier klart nog be män. — Den 25. tande församlinge att han, oaktadt da beklagar, ett bar berört den u sädana debatter 1 Från Paris f far att wara fär att kejsar Alevar polackerna fritt x fom att befätta och införa ett n garder. Canton d. 15 las, att den am ren i Jeddo bar och Englands ge amerikanska gesa Turin d. 25 en interpellation hafwa rättigbet stad; men wi ku alla uppriktiga f att kyrkan skall wi tågat in i 9 widsträcktaste fri merska hofwet werldsliga herre rigt för den oer fan uppstä. Paris d. 25. staden Mintho Mesdong. De instruerad att le Pesth, för att o Nyaste I! Den franstka det af den la lyder, efter e Yndep. Belge tingen för de k den sätter till 1 bedrar och fmir fat mig wärd bwarmed jag b trakta alla rår motswarar Fra mm