ydliga summor, neml. af br I. B. Cars samt af generalkonsul Carl Benes 000 ror rmt. UcOc— — —ö——— ö Landsorten. borg d. 20. Friwilliga skarpskyttekären vid sitt möte i dag wid midvagstiven Kongl. Maj:ts kungörelse om arp ningarne såsom grund för sitt regles krona. Till Rektor wid Steppsgosfes Carlskrona har Kongl. förwaltningen rendena den 1 d:s utnämnt läraren inde skola Magister C. A. Nerman. (Bl. P.) rsborg den 11:e. Sedan under första af förliden wecka det rykte wunnit bes att landshöfdingen grefwe Eric Opars inhemtad kännedom att i ett af en al i Upsala lån emot hr grefwen ans rdt mål angående bränwinsbränning grefwen tillhörig bottarrenderad egens rsonlig inställelse blifwit hr grefwen ll K. M:t ingifwit sin afskedsansökan, 3 å rädhussalen — wi tro till ett anse nfring 80 a 90 — embets, och tjenftes tlande, handtwerkare och andra stadens , för att öfwerlägga, huruwida detta högst wigtiga förhållande borde förs ll någon åtgärd från de sålunda fam: 1. Med en enighet, fom ej lemnade något annat motiv ån en djup öfweräffades den öfwerenskommelse, att man uppsatte en undecdånig skrifwelse, )enast undertecknades af de förfamla: sändes pr telegraf till civildepartemens uti man uttryckte sitt bekymmer öfwer, frulle blifwa i mistning af br gref: närfta embets mannaduglighet och det na och insigtsfulla nit han i flera wigs ar på sin innehafwande plats redan i underdånighet anhöll, att K. Mit ma utwäg till grefwens bibehållande ats. bart efter telegrammets aflemnande anförande af stadens borgmästare, e närwarande för att uppwakta hr och omtala hwad man sålunda hade derwid, sedan ärendet blifwit fram grefwen uttrade, att han, på den plats embetsman innehar, ide för närwarans lunda funnat göra, då embetet icke las och def innehafware icke fitta vå ades bånf; uttryckande derjemte fin för det prof af förtroende och wåln nu fom awid flera föregående ullt, och med tillkännagifwande af den han genom det tagna steget gjort, imerliga önskan att funna gagnande det län honom nådigst anförirotts, han, att om konungen befaller bos stanna på fin plals, han nu fom alls fulle weta att lyda. — Det tillfome B att döma; men utan fara för mifwi säga, att om hr grefwe Sparre ia sitt embete såsom länets höfding, då äfwen mister en lika nitisk som ärdig och insigtsfull styresman, och ill flera wigtiga arbeten fule afftanfhonom blifwit planlagda och Päbörs (Wen. Tidn.) AAA! ——— litlandet. Det jonista parlamemsadressujskottet betecknar, i swaret på den engelska regeringsfommisfariz ens budskap, det britiffa protecloralel, säsom enda orsaken till de olägenheter, de joniska öarne utstått. En deputerad begärde frågan om en tillslutning till Grefland fatt under omröstning; en annan uppläste en framställning till GCuros pas regeringar och folk emot det britiska herra: wäldet. Kammaren blef äter ajournerad på 6 månader. Roftet om Roms uttymmande af frangmåne nen och besättandet af piemontesiska trupper widhålles, oaktadt Patries dementier. Timesd meddelande, om en konflikt mellan päfliga guas ver och franska trupper, dementeras af de ofs ficiella franska tidningarne. — Den officiella iurinertidningen utgår från ben 17 mars under titel af: Sonungarifet Jtaliens officiella tidning, genom hwilken Vics tor Cmanuel d. 2:dre, för sig och fina efter: kommande, antager titel af fonung af Jtalien. Den engelska frågan skall, enligt en parijers korrespondent till Jndep. Belge, hafwa inträdt i ett nytt stadium; wigtiga meddelanden i detta afseende sägas wara utwerlade mellan Fraufs tike och Jtalien på ena sidan och Frankrike och Osterrife på den andra, och både turiners och wienerfabinettet hafwa anmodat den franska regeringen an förklara, hwillen politik den åms nar följa. Lord John Russells förklaring, att den en gelska flottan ide skulle intervenera, till. och med 1 händelse af en italienff erpedinon till Dals matien, har gjort ett nedslående intryck i Wien; men man will likwäl ide gifwa på båten til nårmander, fom nu skall hafwa egt rum iden orientaliska frågan. Förhållander till Ungern blifwer beständigt betankligare; till och med det lugnare ungerska vartiet, fom representeras af baron Bay, lyckes nu swika regeringen, i Det ett parisertelegram betecknar hofkancelärens afträdande såsom säfert, derest wienerkadinettet fasthåller wid fin nuwarande volitik. I Berlin går ryktet om finansminister v. Paz tows afträdande. Man will weta, att lagutis kastet, beträffande den nya kretsordningen och ministeranswarigheten allaredan hafwa warit forelagda fonuugen, fom ännu icke gijwii sitt samtycke till deras föreläggande i kamrarne. Med anledning af em interpellation i öfwers hufet d. 18 d:s har understa:ssekreteraren för utrifesärenden, lo:d Woudeheuse, swarat, att England, Frankrike och Ryssland gifwit Dans marf det rådet, att bewilja art förelägga famts liga budgeten för de holsteinska ständerna tid deliberatift yttrande; Preussen skulle inse nöds wåndigheten af att wisa moderation och man kunde wånta en tillfredsställande lösning (2). Päfwen bar d. 19 mars hållit ett fontiftos rium. Haus allokution, hwaraj der föreligger ett telegrafiskt utdrag, synes blott wara ert Upp: revande af hwad Antonelli har anfört i fin fisla depesch. Den tilltänkta storatade demonstrationen i Rom har blifwit förhindrad af general Goyon, som denna dag utwecklade en stor truppstyrka. Generalen skall hafwa mottagit stränga order från Paris och dessa säges wara föranledda af angreppet på kejsarens iialienska politif i den lagstiftande församlingen. Det budskap, hwarmed Lincoln har inwigt fist tillträdandr af presidemiskapet för de förenta staterna, har nu anländt till England. Han förklarar deruti fitt fasta beslut, att till der yt tersta wilja upprätthålla unionen. Den mig anförttodda makt skall begagnas till att bewara och handhaswa de regeringen anförtrodda egens domar och platser, samt att inkassera de pås budna skatterna. Utöfwer hwad i dessa afs seenden är nödwändigt skall ingen invasion eller anwändandet af makt ega rum, Dessa ord tyckas göra fientlgheterna oundwikliga. Dayly News säger: hela tonen i Lincoins tal år mycket försonlig. Hr Lincoln tilbjuder Södern allt, hwad den kan fordra under de förenade staternas konstintion; men han uppe offrar ide de principer, vå grund af hwilka han blifvit wald. Det kan dock ide döljas att presidenten starkt belyser möjligheten af et frig. . En skrifwelse från Yeddo til Spen. Jeit. stadfäster afslutandet af en handelstraktat mellan Preussen och Japan. OÖfficielt meddelande derom har man ide. Danmark, J Berl. Tid. läses: Korvetten Heimdal och en kanonflotilj antages skola afsegla i slutet af innewarande wecka; den sistnämnde, som det förmenas, till westkusten af Slesvig. Telegrammer. Konstantinopel d. 18. Den ryska pefands ten har förklarat, att han will taga förslaget om en permanent fonferens tillbaka, när Porse ten will förpligtiga fig till att förelägga en re. formplan. Porten bar swarat, att den will bebada reformer od) sedan derom underrätta stormakterna. Agram d. 19. Agramer Zta förmåler, att ett allmänt uppror utbrutit dland Rajahers na i Herzegowina. Montenegrinerna deltaga i mängd i kampen; Turkarna duka under. Ala turfiska byar på gransen af Montenegro äro ats brända. Upproren bawa bornMagit en turkisk frigsoch provianttranaport. Samilig regulier militär bar afgått till krigsskädeplatsen. Washiugton de 9. De spydliga staternas kongress bar beslutat att utrufta 50,000 man, pwiita snart stulle wara marschfärdga. Son: ventet i Virgimen har föreslagit afskiljande hän unionen. Förbundsregeringen har beslutar att sanda förstärfning till fort Sumter. Samtliga frig sstepp, samt alla trupper från Nymexiko och Teras äro äterkallade. Kommissarierna från de sydliga staterna bafwa icke blifwit erkända i Wasbingtoz; efter deras ätertomst skall prefidens ten Davis fordra öfwerlemnandet af fort Sum: ter, och en officer är afsänd till Charleston, för att öfwertaga militärfommandot; ban bar förs klarat, att ban hoppas funna taga fort Sumter. Turin d. 20. Cavour bar meddelat fame rarna, att samtliga mmiheriet bar ingifwit fin temission, på Det att ett nytt ministerium, det första af fonungarifet Jtanen, fan representera Jtaliens samtliga intreosen. — Officielt mers delas, att Cwitella del Tronto, efter fyra Dar gars liflia beskjutning, bar gijwit fig. Neapel d. 11. Öfwer Marseille meddes lag: Liberio bar, innan han ingaf fin demission, latit i hela fonungarifet uppflå en beråts telse td prinsen ar Carignan, bwaruti han förs klarar att hela landet är missnöjdt, och art der ide mera finnes någon majoritet tör den all: månna voteringens resultat. Han angifwer tils lika medeln till försalrandet af det allmännas wäl, och deribland figurerar isynnerhet betydlis ga penningetillskott. Liberio bar d. 19 d:s til Garibaldis ära anordnat en allmän festdag. St. Petersburg d. 21. ÅJournal de Gt. Petersburg förnekar, att de utländska fas binetterna skulle hafwa gifwit den ryska reperins gen råd, i onledning af oroligbeterna i War: schau. Enligt Börfenzeitung är förbudet mot, att ins od) utföra kreditbiljetter och ffattfammarebewisen upphäfdt. J rrowinserna har manifestet om dondemancipationen blifwit mot taget med jubel. ——— — ppsQ-ax-m Eu intressant rättegångssak från Paris. (Slut fr. nr. 33.) Jerome landade i Lisfabon, bwarifrän han slyndade att sammamraffa med fin bror, den nye fejsaren. Då han tog assked med fin unga, wackra hustru, anmodade han henne att begifwa fig till Amserdam; detta war den sista gäns gen madame Bonaparte säg fin man. Efier ett fort, men ängfligt wiftande ombord på Erin, ty det blef ide tillätet henne att gå iland på fontinenten, sag bon fig nödsakad, att begifwa fig till England, då tiden närmade fig att hon stulle blifwa moder. Hon tog fin boftaditrafs ten af London, ywarest hon den 7 Juli 1805 födde en fon, enda sonen af detta olyckliga äts tenffap. Detta, angående Jerome Bonapartes första åäktenstap. Mannen ar nyligen död, men hustrun och sonen, af det i Baltimore ingångna äftens stapet, lefwa ännu oc) wänta i Paris på uts gängen af processen. Må wi fala henne mig Patterson eller madame Bonaparte, funna wi emedlertid ide annar än bögeligen beundra det mod, fom förmår en dame, på fem och fjuttio år, att företaga en fatiguerande och farlig refa öfver Mlantiffa hafwet, för fin sons intressen, och för att förswara lagligbeten af sitt äftenstap, bwilfet ännu ide är jörtlaradt ogiltigt af nägon offentlig domstol. Med bänfeendr till hans andra äftenskap förs håller det fig salunda: Napoleon önskade, att bans broder stulle befordra bang äregiriga plas ner, genom att blifva en eler annan furstlig prinsessas äfta hälft. Han skref iill päfwen, ben 24 Maj 1805, och begärde att hang bes lighet stulle genom en bulla, annullera Jero. mes första äktenskap; men Prius VIL war denna gång ide mid godt lynne oc swarade belt fort, att ban på sitt samwete ej funde finna något sådant wara råttwist. Napoleon fann derföre sielf på ett detret, hwarigenom han förklarade att Jeromes förbindelse öfwer i Amerika, war ogiltig, och förmälde honom den 12 Aug. 1807 med Cathrina Sofia, prinsessa af Wiärtemberg. Tre månader derefter blef Jerome fonung af Westfalen, bwilket troligen war en belöning för hans eftergifwenhet, något bwarom wi dock ide bafwa rätt att dömma. Wi wijja dock här ers inra om, att af dette äktenskap lefwa twä ber tömda ättlingar, prins Napoleon oc) prinfesfan Mathilda; men, enär den sistnämnda uppgifwit alla onspräf på arf efter sin fader, föreg fris ben mellan de två sönerna af famma fader, och uslaget kommer naturligtwis att bero på domstolens åsigt om hwilketdera af dessa ättenskap ar der lagliga, — det första eller det andra. Fränan om miss Paltersons fon war legitim eller ide, bade allaredan är 1850 blifwit lems nad nu afgörande af ett familjeräd, fom förs