-1800 underftrifter, lärer nu uppgå til 59. Ala äro emot concordatet, icke tills It ana fund en enda för detsamma. Säsam an bör fall på söndag ett konungens tal till ins trogna underfåter föreläggas rå alla pres stolar i landet bwaruti underfäterna uphma is att hafwa förtroende till Deras landofader. Danmark. Ä (Berl. Tid.) Den holsteinska ständer itsamlingen. Från Igehoe skrifwes tillHamb. ortespondent: Utskottet håller dagligen möte nder Blomes presidium. Om ockiå åsigterna, m hwad man will föreslå, ännu äro temligen lika, fan man likwäl med wisshet antaga, att er i utffottet ide skall höja fig en enda töst ör au inftålla till widtagande af regeringens örflag om Holsteins ställning till den gemen. imma monarkien, hwarken såwida detsamma ngår det nya provisoriet eller definitivet. På imma fått lärer det gå i sjelfwa fänderförs imlingen med ett undantag (Reuck). Köpenhamn d. 12 mars. (Börl. H.) Kor ungen har sanktionerat det af den nyligen utade rifsdagen antagna lagförslag öfwer an: åggandet af en jernbana genom Fyen och hulland. Telegrammer. Gerlin d. 13 Mars. Herrehuset har i dag örkastat lagfötslaget om borgerligt äftenskap ved 124 röster mot 44. Paris d. 13. Ryktet om öfwerlemnandet f citadellet i Messina och Civitella del Tronto ekräftas icke. — D. 12. Den spriska konferensen bart går nyo sammanträdt. Gortschakow har bår med: elat anklagelseakten mot de i Warschau fång: (ade, såwål som en afskrift af de befallmngar om blifwit gifna trupperna. Den reda behåll: ingen i Warschaus bank är bragd till citas ellet. En truppförstärkning af 15,000 man år åänd till Warschau. Gortschakow förklarar att örelsen utsträcker fig öfwer hela Pohlen. Washington d. 28 febr. Fredofonferensen jar widtagit ett modisiceradt förslag af Guthrie ut Chritenden. Kongressen rådslår om att räffa förhällningsreglot som motswara fonfes enfens förslag. D. 2 mars. Efter förljudande skall eincolus första regeringshandling bestå i ett ifsändande aj förstärkningstrupper tiil Fort Sumpter och af krigsskepp till skatteuppkräfning. hresidemen för de jydliga staterna, Davis, orbereder fig vå blodigt sammonträffande. Paris d. 13. Monitör bekräftar under åneljen om kapitulationen af citadellerna i Nessina och Tronto och tillägger, att Franfkris es goda tjenster hafwa hilfört kapitulationen. Den syrlsta fonferensen skall först i slutet af nästa wecka sämmanträda i Paris. Kardinal Gausset år fänd till, Rom för att göra det sista försoningsförsofet. Fransmännen bafwa besatt Pallecorjo wid Frofinone och Pontecovo, de itas ssenka trupperna hafwa dragit fig tilbaka. Treltio piemomesiska erkebiskopodömen skola förs blifwa obesalta. Rom d. 13. Reuters bureau? förmåler, at Grammont år beordrad förklara påfwen, att feflaren desavouerat prins Napoleons tal i jenalen. Piemonteserna wäntas den 18 mars. Turkiska trupper hafwa efter en liflig strid landat wid Samnianinfa. De turfiska fartys gen hajwa wid deita sillfääfle tillsogat Momteneyrinerna fänbar förluft. Kejjarens af Ryss land swar anordnar ine ränlandet af ett serskildt ftatsråd för Pohlen. Mila officiella dufumenter skulle i inledningen hafwa denna formel: kejsare öfwer alla ryssar och konung aj Pohlen. Warschaus kommunal destyrelje stadfastas och reformer utlofwas i stolwäsendet. Beru d. 12 mars. J går hafwa under häjtig form ångjartpgen Stadr Härid och Ludwig sammanitött med den påföljd att det sebnare sjönk med 3 petsoner. Kaptenen, yr mannen och en matros hafwa räddar fig på en bål. Kalknutta d. 8 febr. Hungernöden ide nords liga provinserna fortfar. Shanghae d. 26 febr. De kejserliga hafwa tagit infurgenterua wid Chsieen och Shatang. Siruationen i Japan är fredlig. Det preussiska gesandtskapet har afsiutat en trafsat med Japan. Kanton d. 30 jan. Fransmännen hafwa I godt än ondt. gudomliga goda twekar aldrig att äfwen begagna de oss beherrskande onda krafter till menniskosläglets fördel; den tog derföre nu till hjelp egennyttans twidingsbroder, högmodet. Den urgoda principen fade till menniffan: Du fan ej för högmods skull göra Pet råtta för def egen skull; näwäl då, du fall göra det rätta af högmod, od få uppfom adeln. Medan menffligheren i allmänhet war oförmögen att utöfwa annan werksamhet, ån den fom hade till mål endast tillfredsställelsen af djuriska ber går och böjelser, fade man till den uppmerans de adelsmannen: Du dör weta att dina förs vjåder woro mer ån andra menniskor, derföre har du störte rättigheter än andra menniskor, yderföre bör du ÄNDEN låra att göra mer än mandra o. få w. Deraf fom den för sundt förnuft eljest få orimliga bördsstoltheten, men dermed wanns äfwen ett större utrymme för mensklighetens werksamhet. Adelsmannen anams mades, utom af sina rent djuriske behof, äfwen af ett nytt högmodet. Dena iwingade honom att uppoffra fig för en fantom, fom man kallade åra — och wid denna hang werksamhet funde aldrig undgås utwecklandet af menffligs hetens intellektuella förmåga; ja — man kom stundom äfwen att göra det goda af hogmod, fastän desa werkningar för det mesta woro af ond natur. Deraf sinna wi i historien att adelds männen relativt till deras amal utöfwat den största werksamhet både i ondt och godt. Me dan wi i wårt fäderneslands historia finna måns ga ädla handlingar utförda af adelsmän, finz na wi dem äfwen genom högmod in bördes afund b. s. w. hafwa få illa blottställl fåderneslandet, att ett brott, få stort, så oerhördt, fom Chrifti an II:s bödelsyra werkligen erfordrades för dess räddning. Det är ju ock så rimligt, att ett motiv sadant som högmod ej fan werka mera Det år ju hellre icke rimligt, att wårt lands nuwarande adelsmän, fom åro bils dade perfoner, skulle wilja likna fina såäder, hwilka, nästan otillgängliga för alla ädlare mos liver, af högmodet drefwos som medwetslösa marionetter, än till det goda, men oftast till det onda. Wära nuwarande adelsmän resonera sålunda: Hwad år att wara oådel? — Det år att wara feg och egennyttig; — om wi uwilja behålla förmåner, som wi ej föftjent, läro wi egennyttiga, men det år ide nog bHhårs med, wi äro Då äfwen fega, iy wore wi icke det, uhwad behöfwe wi Då niedelst skadligt imvers iYtande lagar wilja iillforsäfra of företräden, iom förhindra oss tillträde till allmän måflan, tika mot tika, om en få wigiig sak, fom det allmänna förtroendet. Denna önskan vinnebär just ett tyst erfånnande ar att wi mils ja hafwa mer än andra, utan att wilja för tjena något, emedan wi åro för tröga och oc dugliga an i annan händelse funna måta of med en stor del af wåra medmenniffor. Ingen adelsman fan hysa en sädan önskan, ty då wore adeln det oådlaste af alla jordens slägten. Det ar derföre helt och hållet ett be: flagligt mifförftånd, om man tror att adeln af enskild fördel och enskild fegber will bibehålla närwarande reprefentarionsfärt. J stället för au bibehålla rättigheter, som påtwinga sin egare att wara oådel, will adelsmannen werkligen wara ådel; han will för det godas skull lära fig der sanna, för an dermed öfwa det rätta, Och wi wilja alla wara adelsmän i denua bemärkelse. Alla känna wi of ega en tankewerksamhet som wi icke kunna hämma, och det förnuftigaste bruk, wi först kunna göra af densamma, är uttedandet af hwad den bör hrukas till; och nu komma wi till den slutsasen, att menniskans bestämmelse år: att gagna fig sjelf genom ant uppoffra fig för hela menskligheten: Wara god och blifwatlycklig i od igenom att få inwerka på fina medmenniskor, att alla blifwa mer och mer goda och lockliga. Hwar od en, fom icke har detta till hufwudändamål med sitt lif, är ej battre än djuren. Man må dock icke tro, att man derföre må anwända mindre nit wid att sköla fina borgerliga yrken; ty på deras bedrif. wande beror wär ekonomiska eristens, utan hwils fen wi alla ide funna werka. Mindre medel: bart än man skulle tro werkar dessutom Wöfs ningen af de borgerliga yrkena på mensklighetens moraliska tillständ; likwål må aldrig mens niskan glömma, att all denna diktan och trafs tan efter werldsliga saker ej får wara mäl 2— .Q2 791 86g6 om AA : 2 2. hända fig desamma. Hätaf synes att, äfwen utom adels och presters åtgörande, funna wi hafwa ett Det oriftigafte och skadligaste tepres fentationssätt, äfwen utan att det derföre nöds wändigt behöfwer wara oråttwist. Hwad wi deremot med säkerhet weta är, att wi, som fommit till en lefwande kunskap om saken, böra med allwart och ihärdighet bemöda of att hos wåra i moraliskt hänseende mera wanlottade likar söfa framkalla en fann kännedom om förs hållandet och ett fruktbärande uppfåt. För att i någon mån lemna biträde hårtill, har jag wägat nu taga den ärade förfamlins gens tålamod i anspräk, och, förutfårtande att den lika warmt fom jag intregferar fig för den goda saken, will jag framställa den proposition, att wi yttra wår tacksamhet och sympati för dem, fom ånyo framdragit reprefentationsfrår gan till allmänhetens behandling: Lefwe Reformen och Reformens wänuer!!! Handel och Sjöfart. Stockbolm d. 12. Kurser: London rdr rint 17: 75, 90 d. d.; Hamburg 135; Paris 71 k.; Amsterdam 151, 70 d. d. Götebora d. 13. Bränwin har vå vplatsen betalts med 1: 62 pr kontant. På leverans bar slutats pr Juni till 1: 62, pr Juli til I: 66 oc vr Auaufti till 1: 69. — Hwete, prima, omfatt till 27 a 28 rdr. Räåg, dansk, måg. 13 liev., 17: 25. Korn, 6-rad. från Skäne, fåldt till 15 vr. Hafre, wäg. 9 lisp. 5 Fålp. bar betingat 9 rdr och för I lisp:s har bewils jats 8: 75. — Kurser: London rdr rmt 17: 775; Hamburg 133: 75; Paris 70: 50. Hambura d. 13. Creditbankaktier 543; Nationallän 5033; Nordtyska bankakner 87 k. — Hwete stilla. Rag flau. Paris d. 13. Rentes 68, 10. London d. 13. Hwete fast till sista mån dagopriser. Någorlunda förränning. Wärsäd flau. Hafre snarare lägre. Tillförseln ringa. — Consols 921—4. — Engelsk bwete oföråns brad; utländst sast. Wårsad nd betingade mäns dagspufer. veith d. 13. Hwete sastare; egarna fordra 1 fb. bögre, ywartill dock omsättningen är obes tydlig. Korn flou och 1 fb. lägre; dansk 33 a 34 sb. Hafre fila. Bönor oc ärter 1 Ib. lagre. Amsterdam d. 13. Rag på leverans 2 av!s len bögre. Marknaden för öfrigt oförändrad Kalkntta d. 16 febr. Rätt silke stigande. Kanton d. 1 febr. Thå flau. Shanghae d. 24 jan. Thee flau; silke wår gande; omsättarna 3,500 balar. Fuchan d. 22 jan. Tyå lifligt. Sjöfartsunderrättelser: Skeppet Amalia, Fåhrens, fr. Sundswall t. passerade d. 12 d:s OÖresund. Maguus Lindahl, tåg d. 10 under lastning I Hamburg, t. Nicolajaffsky. Aukomue och afgångue fartyg. Köpenhamn, 8 dis. Clr.: Activ, Westerberg. t. Ris genvalde. — Antverpen, 7. Pheenir. Widman, fr. As lerandria. — Gravesend, 7. Delvhin, Linde, fr. Mar: seille. — Ramsgate, 7. Oscar, Riplund, fr. Middless bro t. Genna. — Deal, 8. Grust Merck, (ängb.) t New: Orleans. — Falmouth, 7. Gustafwa, Clase, t. Antwers pen; Rio, Hulth, t Stockton. — Cardifl, 5. Jda, Ohls: fon, t. Nio Janeiro. — Barcelona, 2. Niord. IMWefters holm, fr. Newcastle. — Malaga, 27 febr. Hermdal, Nors berg, fr. Newcastle. — Genua, 4 d:s. Amanda, Sjö holm, fr. Ardropsan. — Malta, 1. Lonise, Söderlnnd, t. Eugland. — Venedig, 2. Thor, Söderlund, t. Ones enstown. — Alexandria, 21. EGros, Hägglund, t. Fal Stora, mouth. — Mauritius, 5 febr. Under lastning: Fanmy, Hjarne. — Cochin, 4 febr, Emma, Andersson, fr. Co: lumbo. — Santos, 5 febr. Diadem (fm. br.) t. anar len — Rio Janeiro, 31 jan. Helena, Wendell, fr. Stods holm och Gborg; Mina, Samuelsson, fr. Lissabon; under lasin. d. 7 febr. Felir (sw. br.): Else (fw. br.), båda t. Swerge; Ardremeda, (fw. skepp), t. Nem:Orleans; Sidon, (fw, br.), t. Montevideo; Charlotta, (sw. skon.). t. d:o. — Newvork, 19 febr. Clr. Napid, Arberg, t. Gborg. Pihan, 4 d:s. Hedvig, Obhtefon, fr. Bergen; sednast anfommit fr. Hgborg. — Hartlepool, 8. Grace, Shirt: liffe, t. Hgborg Christiania, 27 febr. Thilda. Andersson, fr. Ströms stad. — Köpenhamn, 9 d:s. Familjen, Weunerström, t. Gborg — vlissingen, 10. Gustaf, Clase, fr. Afyab. — Marseille, 6. Augusta, Backman, t. Genna. — London, 7. Mathilda, Lindberg. t. Gborg. — På höjden af Broadstair, 8. Fortuna, Gärdlund, fr. Hull t. Rio Jac uciro. — På höjden af Pill, 7. Emelie, —?2, t. Bars celona — Cardiff, 7. Sovhie, Lindsteu, t. Gadix. — Dublin, 8. Polstjernan, Netzen, fr. Marseille. — Watersord, 5. Astrea, Håglander, t. Swansea; d. 6. Sos phia, Petersson, t. Konstantiuopel. — Newcastle, 8. As 1 g7s,tergson Kiafahonr — PRovms 4 on Ett var dragox finnas till salu hos Nils i Wäsby socken. Semmanet N:o tal Cileshult af Brunnby 7 tunnland god jord på åbyggnader, ulmed wäge Krapperup. Reflekterand till egaren Anders Petter Fyra bundrade t plockade potäter. Trellel Mars 1861. En swår Ketting 13 mum och 60 famnar Trelleborg ÖOftra 3 Hos B. Hellber är till satu: 2 st. Mölls läng, 18 tum i fyrkant, läng 20 tum i fyrkant, läng 1 aln 8 tum i fyr tibill igt pris. Jkartpa Å Malmö skeppswarf om cirka 40 läster, sol fristt och torrt eke på fr fonstruktion. Spekulant sig till byngmästare J 8 Nya af Tenn, starka och i å 50 kubiktum, äro i fom Alex. Ljungberg i Vruf tages i utbyte. Guttaperch af utmärkt goo qvalite, barn, bos Ladugå eller så kalladt Stensa pris af Söta Messina hos C. E sAstunda Ett i godt stånd waran Närmare underråättelse nings byrå. — — Ledig k En YÄngli genast erhålla plats ho gelbolm. Tienst en Städe sig plats den 24 April. å denna Tidnings byr Obs Önskas plats wid e jägare med dertill he ning. Den härå reflec i biljett till Sökande Tisdagen den 12:te garen A. F. Pihl i R långhårig rapphöns hy: fo, den fom famma I fan upplyfa hos hwill måla fig hos egaren lig ersäåmning enhålles Helsingborg den 15 Nor Din Hårarbetei UYFC nå BHeståäålli