Helsingborgs-Posten – 1 mars 1861, sida 3

har allt af er sjelf, och är sjelf en konslens uppenbarelse. — Hvem kan säga, att han är eller har uågot af sig sjelf? — sade Beethoven med ell mildt leende. Man känner, tänker, kämpar, lider och segrar, och resultatet af alla smärtor och strider är hos mig musiken, liksom det hon snäckorna är perlan. Och menniskorna hafva redan sörjt for, att jag måskde sorote ratt många perlor. — Och de skola också derför århundraden igenom vara or tacksamma — skref fursten. — Jag ville — sade Beethoven med ett matt leende — jag ville hellre, alt de hade tillätit mig under mitt lif vara en smula lycklig. Och under det han så talade, foro hans ögon med en rask blick hän ofver sällskapet, och fästade sig med ett underbart uttryck på den aflägsnast stående gruppen af damer. (Forts.) car me — —