Helsingborgs-Posten – 18 februari 1861, sida 1

Diskop Agardys Tankar om Nationalförswaret. (Forts. fr. n:r 20.) Wi tänka of då nationalbewäringens orgar nisarion på följande fått : 1. Nationalbewäringen skall bestå af 5 äl: dersklasser frän 20:de till 25:te äret, alla lika styldiga att exercera. 2. Beklädnaden skall bekostas af manskapet sjelf samt, för den undra till 5:te klassen, bestä uti den i bworje ort wanliga Söndagsdrägten, med wilfor att den slall wara lika för alla, och af en bestämd snitt och färg. Hwad den första klassen angår fan ide fordras en fullkomlig lif: bet i kläderne. Men det är sannolikt, att yngs lingarne af denna klass stola sjelfwa bemöda sig att i sin beklädnad så fort som möjligt likna de öfrige. Der provinsdrägterna äro i bruk, böra dessa bibebällas med den ringa förändring fom milis tärrörelserne fordra. Wid närmare påfeende skall denna fordran af egen beflådnad ide synas särdeles påfoftans de. Det år afgjordt, att ynglingarne skola bels bre iklädas fin egen drägt, än kläder, fom mån: ga andra förut burit. Måänga af bewäringen äfwen bland allmogen äro wana wid en finare drägt. Hwar och en, fom tjenar fom dräng, bar wisserligen en Söndagsdrägt; oc) den fom ide tjenar bar i alla fall ett yrke, bwarigenom ban om Söndagen fan wora suyggt klädd. Har ban det ide, få är han dagdrifware, och derigenom hemfallen till wärfning. Det militäriska tecknet, fom wisserligen fors dras, kan utgöras af den Swenska kokarden med de blå och gula särgerne, eller nägon annan enkel milisärisk prydnad. Att bewäringen skall sjelf bekosta fin beftäds nad är af den yttersta wigt. Det är kostnaden för beklädnaden, som bittills utgjort ett af de största bindren för bewäringens organisation uti wärt land. Den indelta soldatens uniform fos far 28 a 30 Ror Banko (Grill sid. 26). För 100,000 man bewåring 4) fordras säledes en funma af nåra 3 millioner Röor Banko. Kros nan fan för närwarande knappt anskafsa beflidnad för en enda klass berväring, oc derför erereerar också blott en enda klass. Blott räntan of ofwannämnde summa utgör 150,000 Ror, fom skulle utgifwas för 12 dagars bärande af uniformen, en temligen dor uniform. 3. Bewäringen skall icke utgöra förstärkning till de indelta regementena, utan bilda särskilta regementen för hwarje län. 4. Stådernas bewåring skall wid mötena utgöra stiljea korpser från landebygdens. Dock skall det få bwar och en på landet fritt, att ingå i städernas bewäring; äfwensom det skall få hwar och en i fladen fritt, att ingå i fans dets bewäring. Anledningen till denna punkt är, att hwar od en heldst cxercerar med bekante. 5. Bewåringen skall cxerceras till farpffyts tar eller jägare. 6. Bewäåringens crercis skall bestå af twenne delar, bembygds eller Söndagserercisen, och mötesexercisen. 7. Hwarje Söndag, när wårret der tillåter, stota alla bewäringavligtige i bwarje socken fame las; på landsbygden wid sockenkyrkan, i fäders ne på dertill utsedde platser, och der cxerceras antingen en eller twå timmar om morgonen, eller en eller twå tummar efter slutad gudstienft. J fäderne, der ortefång och aftonfäng förefom: ma, måste exercistiten derefter rättas. Anses det för mocket att exercera hwarje Söndag, blir det alltid lätt att inskränka detta. Wi no att dessa öfningars företagande uns ber ect par timmar vå Söndagen icke skasl fas da fedligberen eller minsta wörtnaden för Sön: dagens belad. Det är åtminstone bättre, än att folfet fördrifwer dagen i lättja, fåfänga och tanklösbet, eller äfven sätter fig på krogor. Dessa Söndagscrerciser bafwa warit brukade i tider dä Söndagens belad strängare iakttogs än nu. På 1600talct samlades manskapet bwarje Söndag, att efter gudsjjensten exerces ras (Grill sid. 33). För närwarande samlas det indelta manskapet till kyrkoparader nägra ) Man uppgifwer wanligen alla 5 klassernas belopp till 80,000, men af tablån hos Grill (åsid. 57) utgjorde förfta klassen år 1824 appreberade 21,031 man, hwilket för alla — Somoagart I aptit VW 2 tmäandber Jsormar ve öfningar och instruktionsförhör (Grill i e.), Hälles exercisen eftermiddagen, fan den utgöra ett offadligt folfnöje, en sak, fom nu safnas i wårt land. Defutom få ynglingarne denna dag derigenom under disciplin, och afhällas sälunda från excesser, som nu äro så allmänna. 8. Wid dessa Söndagsexerciser intager skjutöfning ett utmärkt rum ). Man har emot sljutöfningarnes införande för bewåringen, t. o. m. wid mötena, inwändt, 1:o att de komma för tidigt, och att exercisen bör sluta och icke börja dermed, en inwändning af föga wigt; 2:o att de blifwa för fosisamma, enär gewärs, skottwallars och taflors anskaffande för en gång minst skall uppgå till en half mils lion, bwartill kommer ammunition samt gemwås rens underhåll och wärd Et), Åfwen denna in wändning synes af föga wigt. Gewär böra ju i alla fall finnas för 100,000 mans bewäring. De utgöra säledes ingen kostnad för exereisen. Skottwallar od) taflor böra wäl af bewäringen sielf anskaffas. Endast munitionen är af alt detta det som synes förtjena nägot afseende; men Or Stjernswärd anfer denna koflnad få ringa (neml. 1 ff. rgs. för bwarje skarp par tron), att enligt bang förslag skulle hwarje pers fon befofta fjelf den munition, fom af bonom förbrukades (fe Nidd. och Adl. protok. 7:de del. 1860 sid. 92). Säledes mäste denna kostnad för fronan ide blifwa särdeles betydlig. Det år otwifwelaktigt, att stjutöfningarne skulle aifwa det egentliga lifwet och den krigiska farafteren åt hela bewäringsexercisen; i synnerhet, som hela bewäringen slulle bildas till jägare och tiraljörer, hwilka böra funna skjuta på fläck. Medwetandet af att funna sljuta wäl skall mycket bidraga att gifwa truppen mod och anda, när bwar od) en wet att han fan förswara fig, då deremot medwetandet hos wär nuwarande ber wåring att icke funna stjuta, mäste göra den modlös och rädd. I. Mötccerercisen under 12 dagar Mall blott en klass bewista, neml. den iredje. Då hembygdsexercisen för den första och andra blifwit wål genomgången, synes detta göra tillfyllest, äminstone är den wida mera wärd än den närvarande. Härigenom uppstår icke någon ny kostnad för mötegerercifen, då äfven nu blött en klass exercerar 12 dagar wid mötet. Jngentina bindrar, att näftgränfande socknars bewäringskärer funna mötas, förena sig och exerra tillsammans, ywarigenom mötescrercisen för beredes. 10. Befälet för nationalbewäringen synes funna under fred wara dersamma, fom för det indelta regemente och de kompanier, hwilka äro förlagda inom samma område : fåfom äfwen nu är förballandet. Ty alla officerare wid ins della armecn skola do inom kompaniets ständ. Naturligtwis mäste en ökad aflöning derför wara ett wilfor. Befälers wid Gottlands bes wäring of omkring 9000 man, hwaribland ärfs wen artilleri, foftar staten något öfwer 36,000 Nor bko ärligen. Efter denna proportion fule befälet får 100,000 man bewäring kosta omkring 405,000 Ror banko, hwilket säsom lönetillöfning kunde tilläggas kompanicheferne, fubalternojfices rare och underofficerare. Men deremot skulle beras tjenstgöring blifwa förre, och särdeles forora resor i bäradet för att öfwerwara eller inspeftero Söndagssxerciserne, än bär ån der. Endast i krig beböfwes en öfad befålspersonal. Då är det bewåringen, fom bör behålla fist befäl, hwarwid den är wan, och hwilket den ålskar. Huru befälet i öfrigt skall fomplenerad ligger utom wärt ämne. På deta sån fan man ifrån nationell sida betrakta bewäringeng urpsättande. Hwad som deraf i militäriskt afseende bör ändras, torde wäl icke strida emot sjelfwa grunderne, hwilta bufwudssakligen öfwerensstämma med de hwilka gälla för Gottlands nationalbewäring. Det finns ingen militär, fom nekar att det är anban boe en trupp, fom utgör dass egentliga wärde, och månne icke en mera både frigiff oc) nationell anda skulle urpkomma genom en få buldad bewäring, än genom en fom blott utgör förstärkning till tegda trupper ? ) Hr Stjeruswärd wille uti fin vlan (förslaget Na 2), göra skjntöfningar till den enda militåriska öfning, war: till bewäringen skulle förpligtas.