Helsingborgs-Posten – 15 februari 1861, sida 2

och då det gäller alt strida, får fade, pro aris et socis, för wåra ra bem. rför man, när beslutet derom ch hället förlorade bewäringens ffenbet ur sigte, war exemplet af fonskriptionen. Man tog den til man kände ide någon annan. erefter gjorde, att man fåt nöja tta erercisen, war kostnaden. J satswerk då befann fig funnos en öfad fostnad. Detta flats att skaffa uniformer, ide Fapotz till ett större antal än en enda terhåll till denna klass för mer Allisä nödgades man läta allt t det war. För att skaffa tills ian bafwa nödgats omskapa wårt detta war ett bögt problem, med f wåra inhemska statsmän mår ide doc till största delen afbuls hade tänkt fig en naticnalbewås r en förstärkning för den stående jade kostnaderne funnits utan färs er. ikna de kunskaper, fom fordras of det militärifka, funna wi, ågon annan, bedöma burudan r wara för att lifwa nationals ra bewäringen kär för nationen. re sramställa huru wi tänka oss ganisation i detta enda affeende, san på detta fått betraktar dess (Forts.) lsingborg d. 15 Febr. earnersångarne, hwilka med bes flera fäder, gifva, enligt ans , fonfert härssädes nästf. Onsdag. sersitet. Tbeoretiffsteologift Exaden 5 dennes af Studeranderne fon, Nils Dahlström, Samuel allbeck, Skåningar. j:t har under den I innerwvarans der utnämnt od) förordnat Läras sgosseskolan i Carlekrona Lars ssein att wara Kyrkoherde utt datslösa församlingars pastorat ust. Sedan genom landsf. MN. n 5 sisll. Oftober härstädes ins landefiskalstjensten i Malmöhus ig, bar nu Juslitic-Canzleren till nämnde tjenst utsett t. f. landsndokanelisten N. C. Holmström, i Landskrona. (K. f. L.) ta. Jngen klass af i statens eller tjenst warande perfoner är wäl ra utsatt för att, bwad man falz än just postiljonerna. Kölden äird, wädret aldrig få swårt, att mäste ut. Han känner också wila, fom nattens ro ffänfer, ty n dag är hans plats å den för ting mindre än bwila fig egnans sitiställning. Då han ett par dagar får hwila sig från fina strapatser, mäste, han sofwa och söfa hwila ut för veta den Öfs riga tiden 3 men att detta af omständigbeterna påfallade sefnadssålt ingalunda befordrar bhels fon, är temligen wisst, likasom oc att mindre härdade naturer än hans skulle dufa under för mindre. Häriill fan läggas det ganska forglis ga förhållande, att postiljonen på fina resor städse är utsatt för faran att bli genomborrad af en poströfwares fula, och flera af hans Yrs kesbröder ba på detta sätt måft sluta fina dar gar. Likwäl bessäs postiljonerna en relalivt liten lön af Postwerket, och för att komma i åtnjutande of en medelmåttig pension Hå gam: la dagar, mäste de tjena länge och tll alla delar oftanderligt. Då en eller annan förs summelse eller oordentligbet i tjensten från en postiljons sida fan ha kännbara följder för pofts werket och allmänbeten, beböfs icke många eller, till att synas, swårare förseelser, förrän han utan woare kau för alltid skiljas från fin bes fattning, bwilfen säledes är ganska maftpåligs gande. Bland postiljonernas lönewilkor ins gär också, att de af Postwerket skola erhålla fina förnämsta beklädnadspersedlar. Dä man wet, att det nära nog är omöjligt, åtminstone för mera till åren komna perfoner, att i sträng köld od) fwårt wäder bewara helsa oc) lif, om man icke eger pelskläder eller andra kläder, som lemna bäremot swarande skydd och wärme, få tyckes det fom om den kongl. swenska Ge: neral Poststyrelsen uppfyllde en mensklig pligt, i fall densamma åt rosliiljonerna anskaffade några för wintern lämvliga Ytterplagg, hwilka ätskilliga postiljoner med fina små lönes tillgångar ide äro i tillfälle att sjelfwe befofta fig, men hwilka de få wäl behöfwa. Representationsreformfrågan. mö berättar Snål-Poften: J fråga om den petition som skulle till Nes geringen ingifwas betraffande Reprefentationss förändring bafwa här i staden nägot öfwer 100 medlemmar af stadens borgerskap förenat sig att underteckna petitionen, dock med den mos dfifation att de ide finna skäl uttala fig angående de i Bondeftändets adress upptagna specialfrägorna och följaftligen ide obetingadt funna understrifwa den mening fom inncfattas i ingressen dertill, utan inskränka fig af fådan orsaf till att instämma i den af Borgareständet ingifna underdäniga adress. — Petitionen i fin helbet har, utan modifikation, äfwen fått uns derskrifter, oock är antalet deraf Helt ringa. Frän Mal: Den emellan Swerge och Norge å ena fidan samt Förenta Staterna den andra osslutade konvention om ömsesidigt utlemnande af för: rymda förbrytare i wissa fall bar nu utfomz mit i författningsfamlingen (n:o 66 för förlis det är). De förbrytelser denna konvention afz fer äro mord eller försök till mord, wåldtägt, sjöröfweri, hwarunder inbegripes myteri oms bord på fartyg, då besattningen eller en del deraf, genom lif eller wåld mot besälhafwaren, fatt fig i befitining af fartyget, mordbrand, rån och inbroltsstöld, förfalskning i frift oc förfärs digande eller utpränglande af falskt mynt, ware sig klingande eller pappersmynt, samt underslef begänget af offentliga embetsmån, deruti innes fattande tillgrepp ar allmänna medel Kons ventionen stadgar widare, att ingendera af de kontraherande makterna skall wara förpligtad att utlemna någon person, fom, enligt det lands Jagar der han anträffas, wid reklamationens framställande är medborgare af samma land, samt slutligen att dess bestämmelser icke skola wara tillämpliga på brott eler förseelser af politisk natur, En broschyr af en wiss psykologisk märhvärs Dighet bar för några dagar sedan utkommit i Stockholm. Den beter: En fånaes Iefnadös teckning med bänfigt till yans brott, skrifwen af f. bäradshöfding Centerwall, fom i denna skrift skildrar de karaktersfel och bändelser, fom ledt bonom feg för steg ända till sörsnillning och förfalskning. J Posttidn. läses följande adress: Till Sweriges Gwinnor! Huru den Swenska oawinnan redan under forntiden egde och bibeböll fin aktade och fjelfs ständiga fällning inomhus, der hon egentligen ingen annan herre bade, än fina pligter, derom wittna sagorna. Huru den eljest i split och uPps lösning inbegripna medeltiden förstod att lage sfästa hennes borgerliga rättigheter och draga en fridsrand kring hennes wärnlösbet, intygade en lagstiftning, i detta som i andra fall menskligare, än den tidsålder, hwarutur den framgick. Lif wäl war det den närmast förflutna tiden förs behållet, att utwidga, stadga och besegla bennes naturliga rätt. Detta ädla werk grundlades genom fasiställandet af den lika arfsrätten samt af qwinnans myndigbet; och grundläggaren war framlidne Konung Oscar I. Den Swenska qwinnan känner och erfänner det med todfame het; bon bewarar ocffå trofast medwetandet derom, med ödmjuk förbidan på en tid, som flall fullända det päbegynta werket och för hens ne öppna alla de utwägar till andelig förkofran och timligt förwärf, owilka ide ligga utanför de gränser naturen för bennes slägte utstakat. Men bennes tacksambet will ide bwila i tom owerfs sambet inom sinnelagets osynliga område 3; bon fänner ett lifligt bebof af att förläna den bes stämd form och äskäda den i ett synligt föremål, Ur denna kansla framgick under förlidet är samtidigt från flera Håll en uppmaning till landets qwinnor, att genom gemensamma och widt utsträckta bidrag bereda sig tillgängar, med hwilka en minneswärd kunde upprättas öfwer den milde, rätträdige och warmbjertade Kos nung, fom warit det ädla redskapet för awins nans ytterligare frigörande undan föräldrade band; och lifwade deraf, hafwa äfwen åtskilliga qwinnor inom hufwudstaden gjort början med insamling af medel för ändamålet samt uisett bland fig en Komite, med uppdrag, att widtaga åtgärder för sor:sättandet af insamlingen äfmvens fom för emottagandet, wärdandet och redomisandet af de inflytande medlen, intills dessa hun: nit ett nog fort belopp att tillåta planens fåt: tande i werkstallighet. J följd af detta uppdrag wilja undertecknade Ledamöter i Komiteen, härmed ställa en uppe maning till Sveriges qwinnor, att, bwar och en efter fina tillgängar, till det upphöjda ända målet lemna bidrag, hwilka lämpligast torde af dem, fom dertill äro i i tillfälle, iasamlas och ber näget hit öfwersandas under adress: till Komis teen för beredande af en Minneswärd ät Kor nung Oscar I. Stomiteen wägar päräkna af Herrar Tids ningsutgifwares, få inom fom utom hufwvudfar den wälwilja, att de läta denna adress inflyta uti sina tidningar. Uti hufwudstadens boklädor äro listor inlems nade till påtecknande för dem, som der benäget wilja lemna sina bidrag. Ulla Cramr, Henriette Brändström, född Fröberg. född Bratt. Charlotte Godonius, Nanna Schartau, född Norbin, född Heerman. Nicolina Been, Jcannette Nordlund, föd Nyström. född Berg. Carolina Eriksson, Wilbelmina Stählberg, född Furubom. Octavia Carlen. Jeannette Rythön, född Heerman. Fredrique Lorich. Swenffa friwillige. Enligt en forregpondens från Paris till Dagligt Allehanda bes finna fig twenne officerare från Skandinavien i den piemontesiska bår, fom belägrar Gaåta, nemligen swenske löjtnanten Nyberg och norske generalstabsofficeren Reder. Er teologisk tidskrift fommer att utgifwas i Upsala under ledning af professor Beckman oc medwerkan af flera medlemmar af teologi ffa fakulteten i Upsala. Rysslands eröfringar. Dagl. Alleh. inne håller efter en tysk tidning en målande skildring af det sätt, hwarpå Rysslands eröfringar på fredlig wäg försiggå i de asiatiska stepperna. En landsträcka i ett eller annat hänseende af större wärde, ett fält med rikhaltiga grufwor inföpes af de okunnige innebyggarne för några granna kläder och prydnader, några blanka nymyntade ryska rubler och imperialer samt några präktiga wapenu. Hwarie vå detta fött förwärfwadt kronogods blir kärnan för ett nybygge, fom uts breder fig strålformigt åt alla håll, och på lämpliga stållen anläggas byar, hwarifrån nya besittningar sedan förwärfwas på en orroligt fort tid. Sedan man sålunda erhållit en wiss krets, framskjuter man utan awidare betänfkligs beter kossackernas förpost-linie utåt steppen och införlifwar allt landet mellan dessa första nys byggen med det omåttliga ryska riket. Kvå: sackerne, fom taga landet i besittming, följa tätt i spåren af nybyggarnc. Pä de orter, der Ryssland icke framtränger med kolonier, följer det en annan lika werkfam method. Sammans komster utskrifwas i gränsstäderna och de mågs tigaste eller nå maft tillgängliga sultanerne eller khanerne bland Kirgiserne inbjudas att deltaga deri. Man uppgör här lagförslag för trafiken på stepperna, låter Kirgiserna deltaga i alla öfwerläggningar och beslut samt smickrar dem genom att inbilla dem, att de afgjorde besluten. Hwar och en återwänder hem beklädd med nå gon myndighet och begäfwad med skänker, mån: ga till och med med årlig lön. Sedan dröjer det ide långe förrän en ryss infinner fig hos dem, emottager tid efter annan depescher från fin regering och beswarar dem i sultanens namn, Blott en dylik agent wäl en gång lyckats mnåftla fig, går hans wårds oberoende med snabba steg fin undergång till mötes. Alla medel äro til: lätna, till och med att låta sultanen med sitt sigill underteckna en handling, hwars innehåll är för honom få obegripligt fom fåglarnes spräk i hang skogar, men hwarigenom han för: klarar fig underdånig ryska spiran. Ryssland går härwid alltid till wäga med den ftörfta fronsamhet för kirgisernas religion, —