Det bref, Frans hade skrifvit till Ellinore, var en hemlighet för hela familjen, undantagande för fadren. Denne, som för ett par månader sedan nästan bönfall hos sin son, alt icke kasta ögonen på den fattiga fröken von Stern, hade nu ifrigt tillstyrkt honom att ej försumma sin lycka, utan uppmanade honom att snart — rält snart — nedlägga sitt offer för den rika arftagerskans fötller. (Forts.)