Helsingborgs-Posten – 11 februari 1861, sida 3

Hvad har du emot honom — är han ej en vacker karl? )JO, när man först ser på honom tycker man så, men det finnes något i hans blick som tyder på det som gömmes inombords.? Då är du kär i någon annan, sade tanten häftigt. Ellinore nedslog först ögonen, upplyfte dem sedap och svarade sakta men tydligt: a. Det målle väl i Guds namn, aldrig vara i brodren, i Edvard, som jag ej kan tåla.? PHvarföre kan ej tant tåla honom?? Mot sin vana visade hon först en smula förlägenhet, i det hon öfvertänkte sitt svar. Efter några minuters besinning yttrade hon: Det är så mycket, att jag ej vet hvarmed jag skall börja. Men du måste först bestämdt säga mig om han är den utkorade.? Ja, tant lilla, det är han,? svarade hon, i det hon såg upp till tanten, voch han är det med min mors samtycke.? Ja, den Athea! — hon började spela romaner när hon var femton år, och när hon ej sjelf längre kan hafva hufvudrollen i dem, så skall hon ändå tillställa sådana, — jag kan förarga mig till gallfeber.? Men uppräkna nu, söta tant, alla hans många lyten. Först och främst kan han inte hushålla, och om han får tunnor guld med sin hustru, så är inom tio år hvar styfver förstörd, han bär ingen aktning för gammalt folk, och slutligen är han militär, och militärer äro min styggelse.? vOch tant har ju sjelf varit gift med en militär ? ...? vJa, det hjelper intet,?