Helsingborgs-Posten – 8 februari 1861, sida 2

Gndmodern. Några Penndrag af PILGRIMEN. (Foris. fr. nr 15.) Med en triumferande min såg bergsrådinnan på sin man. rJag försäkrar kusin, att X. är en komplett hederlig man, har lika rena grundsatser somjag sjelf, och alt det är af det mest öskrymsade intresse för min hustrus dotter, som jag Jägger mig ut för saken. Jag trodde inte att den öfver sitt svaga kön så upphojda majorskan D. skulle lyssna till ett lågt förtal, tillade han med en ton, som förrådde en återhållen harm. ypet är inte förtal, det är dagsens sanning; jag har haft affärer med karlen och känner hvad han går för, och stämpeln bår han på eilt vedervardiga ansigle. I alla fall är det därakligt alt vilja gifta en tjugo års ficka med en gammal ungkarl, en gammal stophil närmare sextiotalet ; om du, min kära Atthea, går in på något sådant, så säger jag upp både srändskap och vänskap med dig.? 3I förtroende sagdt,? inföll bergsrådet, med en sarkastisk min, så tillhör min hustru vanligtvis opposilionen.? ny hvad det här anbelangar gör hon alldeles rätt i att sluta sig till den?. vpot finnes ingen som mera värderar kusin Brite än jag, återtog Zärnau; men förlåt mig om jag denna gång afviker. från kusins råd: jag anser det godt och lyckligt för flickan och är dessutom för mycket vän af