Helsingborgs-Posten – 8 februari 1861, sida 1

Fruktar det mera slafweriet under en fremmans de makt v Wisserligen ide, men skillnaden är att Gotts lands bewäring är en nationalbewäring, och ordnad säsom sädan; men den allmänna bewäs ringen är en konskription, en utskrifning, och ords nad såsom sådan. Hwad man exellertid mest förebrår den at: männa bewäringens inrättning, år att den uns der hela tiden, alla fem ären, ide har mer än 12 dagars öfning, säledes i sjelfwa werket är alldeles oöfwad. Man har ofta förebrätt K. Carl Johan, att ban lemnade bewäringsinrättningen i detta ofulls ändade skick ). De, fom upptagit denna förebråelfe till bes swarande, hafwa tillskrifwit uraktlätenheten af bewäringssystemets utweckling under Carl For bang tid, den obenägenhet hwarmed R. St. mötte alla de framställningar, fom under denna tid gjordes till erhållande af nödige anslag för utftrådningen af bewäringens öfningar, bhärles dande fig derifrän, att man dels drömt om den s. k. ewiga freden, dels emedan frågorna om landets förswarsanstalter slädse indragits inom de politiska partistridernas område ), Härwid fan man dock anmärka, att under Carl Johans tid aldrig någon propofition blifs wit gjord till R. St. rörande förlängningen af bewäringens exercistid eller fullständigare öfs ning, men wäl propositioner om förfvarsmwär sendets iständsättande i andra afseenden, bwilka alla, man mäste medgifwa det, mönes af oppor sitionen med mycket motständ. Andra bafwa sökt orsaken i K. Carl Johans öfwertygelse, att under hang tid ide nägot krig emot Swerige skulle utbryta, och bewäringens tjensigöring säledes ide skulle behöfswas srt). Andra åter hafwa sökt förklaringen uti att säga, att den nuwarunde öfningstiden för be: wäringen är ide af få obetydlig wigt, fom man welat framställa, ja att bewäringens numwarans de krigsbildning fan bliswa af oberäknadt mwäårs de wid utbrottet af ett krig FR), 3 anledning af denna fråga, böra wi ans märka, att den obenägenbet R. St. wifade allt ifrån år 1815 mot alla anslag till förfrvargwär sendet, wisserligen till en början kunnat afhälla Konungen från påyrfandet of bewäringens yt terligare utweckling, hwilfen ide kunde ske utan betydligare fostnader. Han sökte således frams för allt att sätta den stäende krigsbären samt materiellen i full ordning. Men redan denna fordrade flora och betydliga anslag, och då deds fa med yttersta motständ bewiljades af händer: ne, mäste K. Carl Johan, fom lade mycken wigt vå den allmänna opinionen, anse fig förs bunden att inskränka sina fordringar så mycket som möjligt. Dertill fom, att K. Carl Johan, — få länge miunet ännu war friskt bog folket af fandwår: nets sorgliga öde, och då han ännu sjelf på minte sig tåwål upproret i Skäne i anledning af förstarfningasmanskapets upprättande, fom Bondeständets bewiljande af bewäringen endaft med wilkor af rättigbet att lega, — wille göra bewäringepligten så lätt som möjligt, för att ) Ånnu wid 1850 års riksdag yttrades följande på Swenska Riddarhuset: (Sn of de hufwndsakligaste förändringar, fom inom landföorswaret inträffat sedan 1810, är det förra förftärks ningsmanskapets ersättning medelst allmänna bewäringen; en institution, fom likwäl ännu qwarstär lifa ofnalländad od) halffärdig, fom i fin första upprinnelse (fe Riddsk och Ad. protokoll för år 1851, IN häftet, fid. 99). Denna förebråelje har äfwen blifwit yttrad från en sida, fem i öfrigt högt urpskattar K. Carl Jehans förtienster. Wi läste nemligen i wår fornämsta tidning af fonservativ rigtz ning helt nyligen följande utfall: Hiftorien skall utan twifwel häpna öfver att wi under 30 Är haft en werlligt ster fältherre på wår thron eller nåra densamma, utan att renna fråga (frågan om bewäringeas öfning ech organis sation) erhållit uppmärksamhet. Det är en förebräelse, fom sanningen twingar oss att framställa; ech ide för första gången. Han leddes twifwelsutan af den oriktiga förutsättningen, att organisation oh frigsöfning göra sig sjelfwe i behefwets stund. ech han war så förwissad, att han skulle behälla fred nuder sin tid, att han försummade taufen på framtiden. Swenska Tidn. 1856 N:r 212. ) General Lefrens yttrande på riddarhuset den 15 Jan. 1851. se) Se den näst den sista föregående noten. 0) Ör Hohenhaufen, C. L., yttrade wid 1850 ärs rifodag: 712 dagars refryt-erercis (för bewäringen) är bättre än intet; de utgöra de 12 swåraste dagarne af hela rekryttiden, och denna undangjorda krigsbildning fan blifwa af oberäkneliat wärde wid utbrottet af ett krig, då ofta