wid Pruth, den andra wid den polska gränsen, och den tredje få i reserv tills i midten af Mars månad. En annan Wienertortespondent dedä. dar att regeringen med det förssa skall strida in i Ungern, icke ölott mot det aktwa, utan äfwen not det passiva motständet; men derom torde det dock wara mycket twifwel, isynnerbet derest ryftet om Rechdergs afträdande stulle bekräfta fig. Den preussiska ministerkrisen betecknas säsom öfwerstånden. Kronprinsen af Preussen har ger nom en kadinettsorder blifwit utnämnd till Ståts ÅÅ i Pomern i anledning af hans sons för belle . Utgången af walen till det italienffa parlamenter har i Piemont warit serdeles lvcklig för ministeriet; tre af dess medlemmar, Cavour, Minghetti och Cassinis hafwa äfwenledes blifwit walda i hufwudstaden. — Från Syds italien har man ännu ingen underrättelse om walen. Enligt meddelande från Gaeta tyckes det såsom skulle de franska tiduingarne warit bättre underrå: tade ån de italienska, hwad werkningen af bombardemanget angår — det skall werflis gen icke hafwa förorsakat synnerlig skada i fåfts ningen. Ait den skall falla är såfert, men det syckes blifwa en framtidsfråga. Frans den 2:dres utrikesminster Casella har, dagen före wapenstilleständets utgång, adresserat en cirfur särskrifwelse till stormafterna fåfom en fitta pros eft od klagan. Såsom wanligt framställes Frans den 2:dre såsom ett oskyldigt offer för revolutionen, fom en kunglig hjelte, yvils fen, efter att förgäfwes hafwa gjort allt möfligt för att tillfredsställa sitt folk, nu wil lämpa till det yttersta för fin krona och munars kien. Slutligen anropas stormafterna om, i händelse af fästningens fall, beskydd för den unga drottningen mot piemontesarnes brutalitet(l). mRayg will weta, att general Bosco har lemnat Gaeta för att ställa fig i spetsen för de bourbonskt sinnade och angripa de belägrande i ryggen. Emiren af Buchara, Nassfurla-Beadur, skall hafwa dött af elt gift, som på hans hustrus anstiftan gijwiis honom af en judisk läkare. Emiren märkte emellertid nägra dagar före sin död giftets werkningar och misstänfte fin hustru, hwilfen han låt afrätta, sedan hon erkänt fin förbrytelse. Han war en krafifull regent, aktad af bu barerne samt fruktad at dihvaerne och fokanzerna; han stod i ett beständigt wånffap: ligt förhållande til Ryssland och war en trogen beskyddare af def handel. Fem dagar före fin död öfwerlemnade ban regeringen till fin äldste fon, utan att anftålla de derstades wid throns förändringar brukliga blodutgjutelser. Endast fyra, fem, gamla hofmän blefwo afrättade. ww A Ss4 vt Nor amerikanska äro i alla hänseenden förberedda på att före swara fig mot angrepp af vitre fiender. Det bekräftas äfwen, att preussiska gesandten ide lyckats i fina sträfwanden, utt få en handels. traktat afflutad med Japan. . Preussen skall, fom det berättas, uppställa en observationsforps af 40,000 man wid den meds lenburgffa gränfen. Cnligt.!Neueste Nachrichten skall det ösler. rikiska rifsrädet bestå af twå curier, hwaraf den ena bildas af prinsar, fideikommisaveln, de högre militärerna oc ett antal af kejsaren utnämnda riksråder och den andra af deputerade till landtdagen. Vid ferffildta tills fällen skulle båda curierna rådflå gemensamt; antalet af de samtliga riksrådsmedlemmarne skulle belöpa fig till 340 —350. Walen i Syditalien tyckes äfwen utfalla gynsamt för ministeriet. Garibaldi och Poerio äro likwäl walda i Neapel. Frankrike. Paris d. 27 jan. Processen Patterson brins gar i dagen fula saker. J och för sig är det alltid widrigt, att man skall inför offentlig doms siol få fe familjetwister framlagda. Här bufs wer lifwäl twisten till en fullkomlig skandal, enär den rör dynaslien. Herr Berryer beråts tar iblard annat att madame Jerome Bona: parte ide allenast af fejfar Napoleon den I, es mot afftåendet från fitt namn, bar erbållit tills bud på en uy titel och en ränta af 30,000 fred, utan äfwen, sedan hon härtill bestämdt wägrat, af sin make, konungen af Westfalen och Kassel bar mäst läta göra fig det tillbud, att fäfom prins cessa at Sdmalfalven, med ett enkeunderbäll af 200,000 fics komma till Weftfalen, brvar: på bon gjorde anspräf på äktenskapsstillnad, och werkligen blef skiljd i jan. 1813, genom doms stolen i Maryland. Hennes fon bar af prins Bonaparte, vrinfegfan Mathilda oc) kejsar Nas polcon den III städse blifvit behandiad säsom en slägtinge, tills för fem är sedan, då den witriga iwisten börjades, som nu förekommer inför domstol och säledes lemnas åt offentligs heten. Tele gr ammer. Gaeta d. 29 jan. Öfwer RNom meddelas: Der wexlas några bundrade skott mellan staden och de belägrade. Piemonteserna bafwa sista natten kastat en oerbörd mängd bomber, utan att anställa nägon skada. Turin d. 30 Enligt bref frän Paris skall fa Marmora bafwa gjort Preuesen åsskilliga fördelaktiga förslag, men tillika bafwa förflarat, att derest Preussen förenar sig med Österrile stall Jlalien bafwa Frankrife för fig. Paris d. 30. Uppständelsen i Abbruzzerna 3z gan ide fuflfstöntiat underfrockt. Underrätmontesare Neapolitanarne wid Como. Striden warade i 7 timmar; Piemontesarne bade 250 döda och särade. Washington 19. Georgia och Lousiana förs bereda deras utträdande ur unionen. De fepas ratistiska staterna bafwa aftalt att bälla ett ur nionsmöte den 20 Febr. i Montgomery. Konstantinopel d. 26. Sultanen fall sända storviziren till Berlin, för alt lyckönska konung Wilhelm I till hans thronbestigning. Paris d. 31. Pays meddelar: Piemons tesarne framför Gaeta bafwa fordrat förfärf: ning från Turin. Den ryska gesandten är bes ordrad tillbafa til Gaeta. De i Gacta qwars blifna gesandterna hafwa protesterat mot blos kaden. Wien d. 1 febr. Presfe meddelar ryfteds wis, att Rechbergs afgående är afgjordt, och att erkebertig Rainer skall öfwertaga minister. presidiet. MNeucke Nachr. förmaler, att ofrs fentliggörandet af riksrådsstamterna skall ega rum d. 15 dennes. Pesth d. 31. Gomarekomitatet bar i en ges neralförsamling noga angifwit den förestäende ungersta landidagens uppgift i sju punkter. Den andra punkten förklarar, att förrän den lagligen frönte konungen af Ungern, Ferdinand, på tandtdagen afsagt fig fronan, fon landidagen ide ins låta fig rå fråga om bans efterträdares frös ning. J tredje punkten fordras att der i frös ningsdiplomatet fall antagas en förpligtetfe för fonungen, att bo i Ungern. Konstantinopel d. 29. I Galata har uts brutit en betydlig bandelsfris; äfwen i Smyr:na råder der en vanif förffrådelfe, och flera bus hafwa allaredan urpbört med deras inde: talningar. Den roska gesandten bar lemnat sill Porten en af nya akistycken åtföljd promemoria, sasom swar på beräntelsen om Kiprisli Pafdas refa, samt en europeisk note, bwaruti forerag sammankallandet af en konferens i Konftantinos vel. Porten uprfordras dessutom till att andra: ga om en förlangning af den franska ockupatio. nen i Syrien, od) till att fordra werlssälligbet af konventionen. Petersburg d. 30. 23 ar. köld. Turin d. 1. Piemontesarnes eld bar ödes lagt staden Gaeta; näftan på alla byggnaderna äro taken nedskjutna. Från Gaeta d. 31 meddelas deremot öfver Rom att byagnaderna bafwa blott lidit ringa skada, fästningen alls ingen, Den förstärfta sardinska flottan läg orörlig wid Mola di Gaeta. Konuna Frans bar mottagit en strifwelse frän kejsar Napoleon, bwaruti denne råder bonom att urpgifwa allt motstånd oc) bespara sig det forödmjukande i en kavpitulation. Konungens swar år afsändt, men ännu ide kändt. öA —— minstone insett wärt onda och försökt att befåmr pa det. Men, når anklagelsen riktas mot wår andra nationalsynd: det allmänna swärjandet, månne wi då funna framträda med lita fris modighet? — Wisserligun icke! Jns. befarar i stället, att en nppmärksam granskare lätt skall föranledas till det påståendet, att fwordomars neg bruf år, ife i ett af, utan i etttilltagans de. Wi tro of berättigade till detta påftående bland annat på den grund, att man nu Mera ån förr påträffar swordomar äfwen uti tryck och specielt uti allmänhetens dagliga lektyr: tidningarne. Sålunda iyckes en fanktion (om wi få få uttrycka oss) blifwit gifwen åt det, fom förr blott med mer eller mindre öfwerfeens de fördrogs och ansågs (lindrigast sagdt) fom en wärdslöshet. Deita har sin särskiida betys delse, då det ej fan förnekas, att iidningarne äro och måste wara, om de skola funna eriftes ra, en spegel af folkets andliga ständpunkt. Mit nu en fådan tidning som t. ex. Fåderness landet, fom afser att winna bifall och uppe muntran af den stora obildade massan eller an Kavten Puff, fom blott önskar att wäcka löje det må nu ske för snart sagdt hwad pris som helst, eller att Skarpskytten, hwars tendens enligt profnumret, syftar åt samma Håll, — att dessa ide skola wara få noga med en el: ler anuan swordom, detta kan man weta sig; men att man äfwen uti Aftonbladet som wet sig låsas af den mera reflekterande allmänheten och uti wissa landsortsiidningar (se t. ex. Fritt fpelrum i UpfalassRoften, denne de bil dådes representant i den bildade staden) mötes at swordomar, — detta är mera anmnärfninggs wärdt. De wårda redaktionerna tyckas fåluns da anse swärjandet såsom en fådan obetydlige bet, en få likgiltig sak att man ej behöfwer egna någon uppmärksamhet deråt. Denna år sigt, huru allmän den än är, torde dock förtjena en närmare granskning. Saken fan betraktas från religiös (kristlig) eller från ölott moralisk synpunkt. Det förra inlåta wi oss icke på, men det sednare torde ligga inom denna tidnings område. — Låtom of derföre eftersinna swordomens moralisku bes tydelse. — Men, torde rått mången inwända, tad hafwa de med hwartannat att göra, swordom och moralitet? Ar en menniska fåms re eller bättre, derföre att hon år eller ide år en swärjare? Hwad hafwa dessa talesätt dess sa forstärkningsord, dessa interjektioner, som blott bero på wana och omgifning, med den sedliga karakteren att beställa 27 — Jo wi wår ga werkligen påstå att dem emellan finnes ett werkligt och nödwändigt förhållande, hwilket är det som wi nu först wilja wisa. Om man närmare eftertänker, finner man lätt, att de tillfällen, wid hwilka swordomen