Helsingborgs-Posten – 4 februari 1861, sida 1

n uti Handlan: rg, förrättas i d Torsdagen d. f. m., offentlig linne, handels hermetiskt till: astruller m. fl. rnering. Jan. 1861. räd. 10 på dagen, om å Höganås, tehuset N:o 13 försaljes Iaf ra läster, samt , om 23 swära inde i Helfing: t öfrige wilkor början. 1861. R. Nilsson. e. gen d. 7 dennes s i Sfyttabygs e försalt en del eraf en del tjen: n till Auctionen nas säkre kände nständ. ebr. 1861. scar Bergh. Febr. förs afl. f.d. hems lstorp; och ans unna bafwa oe wid Bouppteds )rmastorp d. 31 ils Hanssou. e Upgingens nöter å Sollenfl. half 8 e.m. — IE. )erade Dansagen den 8 gen. — Döru. — Biljetter id ingängen. J. Lund. et är i dag fåwida drif: att ångbar nsdag och un Så f. m. g, Tord: d ag yr —Helfiug: middagen. inu ej anlö: br. 1861. Muller. Posten reras hos un: helt år, 3 Ror dedels år I Ror ren fan prenus pp, oberäfnadt 1JM Biskop Agardhs Tankar om Nationalförswaret. (Den wigtiga frågan om wärt nationalförs hvar disfuterag för närwarande öfwerallt inom landet med ett för bwarje dag stigande intresse. Det torde derföre ide wara ut wägen se till bwad en af wårt lands störste tänkare, den ädle fofterlandswännen bistop Agardh, i detta ämne tänkt och uttalat. Wi meddela hår ur den al: lidne förs:s esterlemnade skrifter följande upps sats i ämnet.) Otillräckligheten af indelta Mrmicn. Man skulle mycket misstoga fig om man trods de, an den indelta armeen, eburu förträfflig den i sjelfwa werket bör anses, wore tillräcklig för landets förswar. Den ansägs sädan icke ens wid dess uppkomst. Det bar aldrig warit meningen dermed. Wid Carl XI:s död fanns utom den då färdiga indelta armeen, ett garde af 1900 man, öfriga wärfwade trupper 15,317 (Grill sid. 40), således tillsammans en rörlig oc flagfärdig wärfwad trupp of 17,217 man. När friget utbröt år 1700, anbefalldes uppfåts tande öfwer hela rifet få wäl af tremånningse regementen, — hwilka få bildades att hwarie tre rusthäll stulle uppsätta ryttare med bäst, och bwarje tre soldatrotar utgöra en soldat, — fom af Siändedragoner, bwilka utrustades af bebähne sländsperfoner, Prestedragoner, fom uts rustades af vrestgärdar och klockarebol, samt Bergsregementet, som uppsattes i bergslagerne. År 1702 måfte fyr: och femmäånningsreger menten uppfättag af rvufts och rotebällare. Dessa regementen stupade tisl största delen i slaatningarne i Polen och Ufrän. År 1710 uppsattes å nyo tremänningar, bwilka fingo blodroret wid Helsingborg cd Gadec bufdy, och tillfängatogos eller stinarades genom favnitulationen i Tönningen år 1713. Ry uppsättning och komplettering af bela ars meen, få wäl den indelta truppen, fom tre: och femmänningsregaementen utffref8 efter konungens äterfomft ; och 1718 woro alla dessa repgemens ten ä nyo kompletta och fullt utrustade till ins brottet i Norrige. Utom den indelta armeen utgjordes den på ofwannämnde sätt då utffrifne tvuvpen af 7 regementen till bäft, och 14 reges menten till fot. Dessutom war beta båtåmangs antalet fördubbladt (jir. Grill sid. 43). Man funde säga, att bela den manliga wapenföra bes folkningen, fom efter 18 ärs krig och utffrifs ningar ännu wor awar, icke blot war under wapen, men krig, och stridante. Wid bems met woro endast qwar gubbar och barn. Ejter K. Carl XII:s fall, upplöstes en del af dercsa tillkomne trupper; en annan del gjor: des till wärfwade regementen, neml. det tes dingsta, det Stackelbergsta, det Jäasrbornska, fom förlorades wid Sweabora, det Engelbrechtska, samt slutligen Konungens eget wärfwade regemente, hrwilfa alla först upplöstes under K. Karl Jobans tid. När kriget år 1741 började, nötgades man å nyo uppfätta regementen. Dessa kallades wargering, och utgjordes vå det sätt, att twäå rustbäll eller rotar tillsammans blefwo ålagde ot i fria bälla en resav-farl. Deraf bildades en bataljon wid bwarje regemente, hwilken ins mönstrates och erercerades bemma. Under friget mot Rossland 1808 oc 1809, då ännu både de wåriwade regementena och wargeringen woro amar, och kriget endast förs des på den trånga terrängen af Finland, förslog ännu ide denna bär, utan Gussaf Adolf utskref tillifa landtwärnet. Denna betydliga förökning af armken — wargeringen oc sandtwärnet — blef är 1810, då bewaringeskoldiabeten infördes, urphäfwen. Af samma stal och wid samma eid uprbåldes fördubblinarn ar båtsmän, fom utgått allt ifrån K. Carl XII:s tid och utgjorde omkring 4600 båtsman. i Man finner fåledet, att uti alla krig efter K. Carl XI war den indelta truppen långt ifrån fillräcklig för rikets sörswar. Den har aldrig warit ansedd för något annat än en färna eller en stam för den i kriget stridande hären, bwilken ökades genom ett betydligt antal wärfwade sedermera genom wargeringen, utgörande en bataljon på bwarje regemente, samt slutligen genom det olyckliga landtwärnet under Gustaf jv:s tid. Säledes utgjorde landförswaret un. der hela denna tid nästan dubbelt emet den nuwarande indelta armäien, För närwarande bar bela den Swensla hären nedfjunkit til 23,359 man indelta effectiva trupper, hwartill kommer 8 wårfwade regementen, nemligen 3 garder (2000), 3 artilleriregementen (2480), ett busarregemente (588), od) ett fotjägaregemente (588), tillsammans 5656 man. Säledes utgör bela stäende bären, utom befälet, icke mer än 29,015 man, ywillet är mindre än blotta gars derne i Petersburg eller Paris 7). Att denna armec dock är mer ån tilrädlig i fred, är otwifwelaktigt, oc) att Swerige får ledes, om den ewiga freden kunde garanteras, ide heller behöfde mer än en obetydlig flyrfa för bewarandet af det inre lugnet. Men då dess grannstater hålla stäende armeer, fom i bwilket ögonblick fom helst funna anfalla wåra grånsor ), få fan Swerige icke heller wara obewäpnadt, utan mäste bafwa en armee crers cerad och färdig att marchera. Det stora problemet för wärt land, att med en odetytlig kostnad under fred likwäl wara fullt rustad till ett krig, har ännu ingen kunnat fösa F), Att närma fig def lösning bar warit före: SO Regeringens omtanka allt sedan är 10. Det nuwarande antalet af 30,000 moem i fred hälles under wapen, är natu. wi F lika otillräckligt i krig hädanefter, som det warit det i alla bittills efter K. Carl XI förda krig. De i wåra tider gjorda försöken att öka detta bes lopp till en styrka, fom fan betrynga Sweriges sjelfständigbet, hafwa warit följande: När Swerige angreps af Ryssland är 1808, då Swerige hade utom den nuwarande styrkan, de 5 wärfwade regementena, oc bela wargerin: gen, utskref K. Gustaf Adolf genom en fungörelse af den 14 Mars 1808 det s. k. landwärnet, som stulle bestäå af alla ynglingar emellan 18 och 25 är, med undantag af studerande. Denna utskrifning, skolande utgöra 30,000 man, delades i egna kärer efter landskaperne. Dexercerade, utan öfning, med okunnige officerare, utan att ens funna handtera wapen eller sköta och wärda sig sjelfwa, blefwo de offer sör kriget, utan att eng funna mäta fig med fienden. Wanwärden öfwerförde på dem en fjufdom, fom fedan frridde fig bland folket och fick namn af landwärnsfiufan. Få äterkommo frisla frän slagsältet; de flesta dogo vå sjukbusen. Detta wisar hwad det will säga att utsända en oexercerad trupp i ett krig. Efter freden beslöte wid 1809 ärs riködag, ett en bär of bögst 50.000 man frulle i krig funna utffrikvad utöfwer den släcnde bären, Det skusle åligga städer oc socknar att anskaffa detta manskop, fom fick namnet förhärfningg: manskapet, oc fom i nödfall skulle uttagas Ac: nom lotifastring. Detta wäckte allmänt mife nöje bland folket, fom fruktade att denna urffriis ning sfulle undergå landwärnets öde. Då är 1811, fåfom följd af kriget med England (förklaradt den 17 Now. 1810), 15,000 man af förfärfs ningsmanskapet skulle uppsättas, uppslod mifs nöje öfwer Allt oc uppror i Skäne, fom mässe awäfwas med wapenmagt. (Forts.) ) Ruffa Kejserliga gardet utgöres af infanteri 45,000, kawalleri 14,100, tilljammans 59,000 man, utom artilleri med 132 kanoner. J bataljen wid Dresden bestod tet Kejserliga Fransyska gardet af 20,000 man infanteri, och 6000 man kavalleri. s) Daumarf höll före friget 1848 en stående armee af 25,000 man, somt 3600 man förburdgscontingent för Helsiein och Lanenburg Desutom är ifrån 22 år hwarje man der militärvligtig J Ryssland utgöres ten ssiående håren af 570.000 man ech 138,000 hästar, utem refers verne, och särstilta kårer med hwilfa hela ryska armecn fompiett räfnas till 1,003.000 man. i vv) Det war detta problem, fom Hr Stjernswärd wid 1848 ärs rifsdag försöfte lösa, genom att förwandla hela armeen till bewäring eller fonskription, men hwilket förslag af alla sakfännare förfastades. En annan wäg till def lösning har ansetts wara genom cadrer eller vacanser, hwilfet oc af Swenska Regeringen blifwit till en betydlig del anwådt; men hwilfet omöjligt fan drifwas rätt långt förrän man, fåfom i Frankrike, är fullt försäkrad om en ullfomfigt stridbar bewäring.