Helsingborgs-Posten – 23 januari 1861, sida 2

Wern NES minne skall lefwa med Hans Utlandet. Det tal fonungen af Preusfen hällit till sina generaler, oc) fom, enligt wårt telegram, bäns wisa på krigiska eventnaliteter, är lifwäl ide af få frigisk iydelse, i det att, om man få fär säna, det snarare är defensivt än offensivt. Kos nungen framhåller sålunda att Han fommit på thronen i en tid då fara botar och det är utsigt för strid, då han skall behöfwa fina generalers trofasta, tilgifna understöd, samt art han och de Åmä uppdjuda deras hela kraft, för att af wärja det hotande owådret, deresi det ide lyc: kas honom och lifafinnade furstar att bewara freden. Talet slutas med de orden: Låtom of ide bedraga of: lyckas det mig ide att af: wärsa striden, få blifwer det en frid, hwaruti wi antingen måfic segra eller falla! Den första stora handling blifwer adrefsdes batten. Herrehuset will, efter hwad det förtjus des, blott afhandla om en kondolations och till: gihvenhets-adref, under det att poliniska fame maren också har en politisk adress. Man förs modar att adressdebatten skall öppnad i herre huset, i början af denna wecka. Wien finner man fig narrad af fonungens af Preussen throntal; man bade trott, att det skulle blifwa en energisk manifestation från den preussiska thronen. Jsynnerhet bade man ger na önskat, att fonung Wilheln skulle hafwa ytts rat några ord, hwaraf man kunde få weta bus ru Preussen fällde fig med afseende på den italiensta frågan. — Af de franska tidningar bar Presse skänkt det preussiska throntalet nås gon uppmärksamhet och betecknar det såsom en blandning of preussisk sjelfkänsla och tyft pligts känsla, men obestämdt och inhöljdt i en dimma af konventionella ord. Ryktet går i Paris, att Frans d. 2:dre, få snart den franska flottan hade lemnat Gaeta, och det blef omöjligt att fästningen skulle funna hälla fig, skulle fafta fig in i Abbruzzerna och der försöfa fin Tyda. Upproret i Abbruzzerna tyckes också hafwa gjort framsteg under sista tiden, och flera gendarmkorpser hafwa blifwit tillbakaslagna af Bourbonskt sinnade. — I Tas labrien är äfwen gäsning, men det bar ide kommit till uppständelse. Deremot beter det, både från hufwudstaden Neavel od) från Palermo, att stämningen der är betydligt bättre, fe dan prins Carignan öfwertagit stätbällareskapet. Prinsen af Asturien är farligt sjuk af halgs inflammation. TDelegrammer. Wien d. 19. Gärdagens nummer af det turinska bladet DOpinione innehäller en fedans de artikel om de preusfiska demonstrationerna. ÅJtalien, heter det deruti, är missbelätet med fin närwarande ställning. Sälänge Venetien är skiljdt från den italienska nationen, skall intet medel försummas för att lösrycka detsamma från OÖsterrike. Jtalien will begagna hwarje tillfåsse, od) derest of ett fådant fsfiftoco stuu vei framkalla ett sådant, för att winna sitt mål. Huru kunde t. er. Jtalien tillbakawisa en allis ang med Frankrike, när denna makt önskade at? eröfra Rhenprovinserna, hwars pris för en fås dan allians war Venetiens befrielse, od) fonz stitucringen af den italienska enheten ? De tyskar, bwilka wilja förswara Rhen, Po och Mincio, blottställa fig för att förlora Rhen; ty få länge fom Osterrike har foten i Jtalien, skall detta land wara nödsofadt att fluta fig tid alla Österrifes och def allierades fiender. Preugs sens regering bar, ty wärr, i stället för att dämpa det tyska folkets frigifta lust och söka bin bra def demonstrationer mot Frankrike, sporrat folket ännu mera i denna rikming od) gjort des monstrationerna mera imponerande. St. Petersburg d 17. 28 graders föld., Oc— RR RR RR RR RR LR SA RE ör oe er Sn one nte Presidenten Poinsots mord. Den för mordet misstänkte Charles Jud är ännu icke gripen, säga flera utländska tidningar, andra påstå åter att han blifwit gripen i staden Mannheim, ehuru detta år mindre troligt, Paris sertidningar för den 8 Jan. weta åtminstone ej något härom. Emellertid är polisen honom så