dömande kritikasler öfwer alla, stall lycas illa allmänheten, att ban ensam är i i befitts g af de egenskaper, fom alla andra nanrs wis sakna!, fan ju godt och wäl sägas om ta storskräflande riksdagstalare, hwilka med inde hån söka frånkänna sina politiska mot: idare alla förtjenster, och när det widare er om denne s. k. pjunfer: han tager nnen full af beskärmelser öfwer ett förfall, mendast finnes till i beskärmarens eget hufDp, få är detta ju ett mycket karakteristiskt netecken på wårt lands politiska pjunkfrar, wid riksdagar och andra offentliga tillfällen jemmerligen beskärma sig öfwer wårt lands ide och för hwilka ingenting duger, fom ide mit utifrån, komme det endast från Norrige. ) liksom här finnes ett junkerparti inom itiken, få finnes ett sådant äfwen inom eraturen, bestående af dylika storkaxrar, fom ta allting förträffligt inom litteraturen. vad helst en stor skald skrifwit, det år för fa litteraturens junkrar fullkomligt, om det öfrigt wore ån aldrig få moraliskt uselt. stor skalds produkter, mena dessa foryfeer, aldrig bedömas anseende till def innehåll. rmen år för dessa allt, a och o, innehållet alldeles ide tagas med i beräkningen. turligtwis år då för dem en af de aldra: sigasse horatianska epoderna någonting utvms emligt poetiskt skönt. Sådana äro wåra råra juntrar. )en nyligen aflidne kommendanten Callerholm en ärans man, men hade doc fina små heter, och hwilken menniska har icke sädana. torde icke anses för indiskret att hår näms en af mannens egenheter: ban hade efter eget äende aldrig warit i Helsingör. Han satte wiss åra uti att funna såäga fig wara den e bland Helsingborgarne fom ide warit öfi grannstaten. År 1848, då konung Oscar mi Skåne, besökte H. Mit äfwen Helsing1. En dag lät H. M:t kalla Callerholm sig ombord å det ångfartyg, som H. M:t vonerade. 7Du får, fåra EC. fade fungen, öswerste C. infann fig, följa med mig på liten fur, men resan gäller till Helsingör, har wäl ingenting deremot. H. Met hade , att öfwersten C. ide warit deröfwer. Of sten bet fig i läppen, men fwarade : YBisd: igen har jag allt hittills baft det nöjet funs berömma mig att aldrig hafwa warit i en närliggande stad, men för min fonung off: jag naturligtwis mitt enskitdta nöje. Jag hwart min konung befaller. Konungen pade honom på axeln och swarade fmåleens Ta min wän, din konung will icke ber va dig den glädjen, blott pröfwa din tros : du bar beftätt profwet. Och den gången o öfwerste C. att komma till Helsingör. heaterdirectören Hylten-Cavallii utnämning Charge ddaffaires i Brasilien fan hardt nås betraftas säsom en förwisning till Cavenne. 1 bar således kommit dit mången af kongl. terns personal önskat honom för länge fer , uemligen der pepparen werer. En och an hade wäl önskat honom tillbaka dit hwars n han fom — till Ärstaholmarne, men det ide gå efter allas önskningar. Man får fe, huru den nye directören skall kunna taga ut med theaterpersonalen. Det år ide den iste sak att styra ett få fonstigt slägte, fom stnärers, det har nog Hwasssfer fått erfara. n få år det också ide få godt att hafwa till fru en af dem, öfwer hwilka man år fatt til chef. ———L4—w;L Stifts:-Nybeter. Tj. uftledighet bewiljades d. I d.6: ät prosten doct. P. Jönsson under ytterligare 6 män. i anseende till fortfarande sjuklighet; s. d. åt prosten J. N. Palmgren under 3 mån. för fjuks dom. Förordnade och Missiverade af h. domscap. d. 12 sistl. dec.: s. m adj I A. Malms gren att under 3 mån. förestå Raflunda pastorat; d. 19 s. m.: j. m. adj. J. N. Helmers att biträda pastor i Bils linge; s. d.: fm, adj. G Virgin att biträda pastor i Wår linge; d. 9 dis: v. past. L. A. Petersson att under ors din. pastors tjenstledighet förestå Stoby pastorat; s. d. s. m. adj. N. I. C. Gfswergren att under ord. paslors tjenft: ledighet töreftå Gudmnuutorvs vastorat; s. m. adj. IV Ers man att biträda pastor i Strö; s. m. adj. J. G. Gills berg att biträda pastor i Hörby; af h. h. Evhorus s. d.: philos. magistrarne 6. G. Brunins och P. O. Lundbladh att t. w under inst. wärtermin tjenftgöra säsom v. Gols leger wid Helfingborgs högre Glementarlärowerf; vhilos. mag I. N. Nilenius att inst. wärtermin wara v. Golles ga wid Carlshamns lägre Elementarlärowerf; Collegan L. J. Löfgren att fortfarande under wärterminen uppes hålla Gymnastiflärarebefattningen wid samma Lärowerk; philos. mag. N O. Wiberg att nästa wärtermin wara ertra Lärare wid Landskrona lägre Elemeutarlärowerf; philos stud. I. A. Aspelin att t. w. under samma termin uppehålla eu Adjunctsbeställning wid Garlskrona högre Es lementarlärowerk. Sökande till en wid Carlskrona högre Elementarlärk ledig Adjunctsbeställning wor) wid fataliernas utgång den 24 fill. dec: Gymnastikläraren wid lärowerfet N. Collegerna i Landskrona philos. Gand. G. A. Westerlund och i Helsingberg mag. E. G Brunius; och ntgår fpecis menstiden för samma beställning d. 15 inst. Mars. Fatalier utgå a) till Kyrfoherdebeställningen mid Broby och Emits: löfs förs:is regala pastorat af 2:dra classen d. 21 dennes; b) till fyrkoh. besten wid Hammenhögs och Hannas förs:rs regala pastorat af 3:die cl:n d 15 inst. Febr.; 6) till fyr: koh. best:n wid Torrlösa och Skreflinge förs;rs regala pas storat af 1:sta elin d. 25 s. m. — — —— Utlandet. Det schweitzista bladen föregifwa, att förhåls landet till Frankrife bar blifwit bättre den fitta tiden, och an der nu är utfigt för att den fas voyiska angelägenheten fan på wänslapligt satt blifva ordnad. Grefwe Persigny lilldelas är ran att bafwa medwertat iill detta omslag. Mord meddelar efter ett tetegram från St, Peteroburg, att general Jgnatieff och prins Kung d. 2 nov. bafwa underskrifwit och ratifte cerat en tilläggskonvention till Tientfintrakraten, bwarigenom gränsskilnaden i Amur och Ufuris slodomrädet stadjastas. Handeln på den nya grånsen är fri och de ryska köpmannen funna refa till Pefing. I Kaschgar är handel öpps nad; Ryska saftorter urvrattas der och i Uga. Mellan Kiochta och Peking upprättas en mår nadtlig poltgång. Tyskland. Från Eider den 9 Jan. Ofwer Englands diplomatiska steg i den tyffsdanffa frågan lemnar YFr. Post Jeit. under ofwanstående rubrik föl. jande version. Der har i tidningarne warir tal om en depesch, som lord John Russell under den 8 Dec. skulle hofwa adresserat till Berlin i den Sleswig-Ho steinska frågan. Såsom jag med wissbet höri har det engelska kabinettet På samma gång, till meddelande åt Köpenhamns regeringen, lemnat en depeldb till Barkeley Paget, def gesandt wid danska hofwet, hwars innehåll tyckes blott i ringa mån uttalar hwad fom nppgifwits innchållas i första akistycket. 1 Stromborg. v. Der skall i denna depesch först och främst hafwa bliswit förklaradt med det bestämdaste eftertryck, att enl. Englands åsigt, konungen af Danmark, med afseende på Sleswig, må wara af hedern förbunden att uppfylla en trefalldig förbindelse, den första, att hwarken inkorporera Sleswig ej heller att företaga några dertill ledande steg, att garantera hertigdömet en reprefentalif förfan. ning, och att förläna åt de der befintliga nas tionaliteterna full jemnlikhet. Det anmårkes widare, att wissa mått och steg å danffa rege: ringens sida gifwit anledning till farhäga, få: fom om den ämnade nedtrycka den tvska naros nationaliteten i Stleswig till en nedjältunde ins ferioritet, och det fästes slutligen uppmärksamhet wid, att i den händelse der för Holstein skulle gå i fullbordan en förbundgerecution, det lätt frulle funna stegra fig till tumult och uppftåns delse, om regeringen ide förstär att från fig af. wisa hwarje misslanke om trolöghet och afsigt an bereda en talrik, intelligent och företagsam folkstam en underordnad ställning. Derom, att den danska regeringen har uppfyllt de fig åtagna cheders-)förpligtelser till alla delar, förekommer ej något i depeschen, och år mig positift förfåfradt, att äfwen den till Berlin afgångna depe: schen icke uppställer ett sådant påstående, änskönt det wisserligen år riktigt, att det engelska fabis nettet, på samma gång det uttryckligen tiller: känner tyffa förbundet rättighet till inblandning med afseende på de af Danmark (såsom nämdt år) ingångna förbindelser, tror fig likwäl böra fränkänna detsamma befogenheten att kontrollera hwarje enskild regeringsåtgärd, såsom stridande mot konungens af Danmark fuveråna råttigs beter. (Börfen Halle.) Amerika. Newvork d. 29 dec. I Cbarleston fortfara rörelserna. Fort Moultrie, Castle Pinikney, tull och posthuset säwäl som orsenalen hafwa blifwit befatta af trupper (ide, säsom förut oms nämnts, af förbundetrupper). De swaga för dundstrupperna antagas bafwa dragit sig tills baka till fort Sumpter, hwarest de så godt som blifwit afsturna, enär det är fort Moultrie fom beberrslar tillgängen till Charleston och fäftnins garna. Efter ingången underrättelse bärom har presidenten Buchanan sammankallat sitt kabinetts medlemmar; men man tror icke att rådplågnins gen kommer att leda till något afgörande beslut. RNew: Bork Herald påftår att de båda fon: gressbusens ulslott, bwilka rädplägat om medel till krisens bämmande, icke kommit till nägot resultat. Deremot skrifwer New Bort Times: Hope pet om en kompromiss wäxer med hwarje dag. Australien. Enligt underrättelser frän Melbourne d. 24 nov., hwilka på telegrafisk wäg inträffat i Engs laned, meddelas från Neu Seeland, att d. 6 nov. bar en blodig fäktning egt rum wid Mar hoetalu, hwilken slutats med ett fullkomligt nes terlag för infödingarna och def höfdings död. Ghina. Hongkong d. 29 nov. I närheten af Shange bae wisa rebellerna fig äter werksamma. De bafwa änyo slagit de kejserlige wid Tsingbu och Sunkfiong oc ämna, sasom tet såges, med 400 bewäpnade båtar på nytt angripa Shangbae. J Ningpo rärdr den största sörskräckelse, enär man derstädes fruktar ett angrepp af rebellerna, bwilfa slola redan wara i antägande. J Canton är genom generalguvernörens med: gifwande, ett sleg taget till en regelmessia för bindelse med det inte of landet. Ångfartyget Bospeep har nemligen eryhäliit tillåtelse att befara nägra bifloder och att handla isynnerbet med Kum:ischuk, en by, westligt från Canton och Schet lung, en by, hwarifrän utföres fora qwantiteter af foder. Den i Honkong sedda China Overland Tra: de NRevort innehåller i sitt nummer, dateradt d. 28 nov., följande meddelande: Man bar ytterligare underrättelser från Japan om wid dass fuster timade olycksbändelser. Camilla, en engelsk frigsbrigg, har mäst gifwas förlorad. Förlusten of preussiska jakten (sfonaren) Frau entob synes wara trolig. Detzutom har äfven Thetis gått förlorad med näfan ollt def manskap. (Wi ätergifwa berättelsen ordagrant, säsom wi inhemtat den och anmärka att wid namnet Thetis bwarken uppgifwes fartygets beskaffenbet eller nationalitet.) Den preussiske ängfregatten Arcona bade d. 3 nov. anländt från Jeddo till Kanagawa och läg ännnu d. 6 derstädes. Det preussiska fartpget skulle, enligt privat underrättelser, qwarligga tig d. 15 jan., för att afwakta slutet På underbandlingarna. Japar nesarna wilja, såsom det beter, endast med Preussen underhandla och icke med de andra tysku staterna. Telegrammer. Turin d. 11. Bombardemanget mot Gaeta fall bafwa uppbört. Berlin d. 14. I det tal, hwarmed fonungen oppnade kammaren, lägges wigt uppä, att det bar wisat sig, att en omorganisation af bären war den första uppgift som bör lösas, för att wärna det tyska territoriets integritet. Wid de personliga sammankomsterna med mos narferna gestalta förhällanderna fig allt mera glärjande. De af Preussen i förbindelse med de andra iysku förbundsstaterna gjorda steg för att ästadkomma ett ordnadt författningstillständ i De, under danskt berrawälde, stående bhertigs dömena, bafwa hittills warit utan resultat. J förening med fina tyska allierade anser Preusdz fen det såsom en nationel vligt att slutligen bis draga till en passande lösning. Konungen will öfwerhufwud fasthälla wid de bitnus följda grundsatser, öfwertygad om, att detta är den säkraste garanti mot den omstörtningsanda fom wisar fig i hela Europa. Dpinone af d. 14 berättar, att en del af den franska flottan, samma dag, bar lemnat Gaeta. Fiendiligheterna hafwa tills widare uppbört å båda sidor. Frän Gaeta d. 12 meddelas öfwer Paris: Konung Frans har uppbört med elden utan att lifwäl bafwa mottagit ett wapenstillestånd, RyEland och Frankrike bafwa förklarat att de äm: nade falla deras fartyg tillbaka, når den frans ffa escadern lemnat Gacta. Underrättelsen om en allwarlig uppständelse i Abruz;erna stadsästas. Rom d. 14. Konung Frans bar af efters gifwenbet mer kejsar Napoleon, utan förbeball, antagit Frankrikes fordringar angående ett was penstilleständ. Cialdini skulle inoerätta derom till Victor Emanuel, men wågrade att uppbös ra med belägringsarbetena under wapenstilleständet. Prinsen af Carignan är anländ sill Neapet och bar blifwit wal emottagen. Det nya regenisfaperådet bar lifaledes rönt ett godt mettagande i Sicilien; lugnet är återupprattadt.