Helsingborgs-Posten – 14 januari 1861, sida 3

Article Image
H—p—: J. —— Utlandet. England. gondon d. 3 jan. Konungens af Preussen död anses af Times säsom en händelse af Mor politisk betydelse. Fredrik den 4:de hade från ungdomen warit en nästan passiv åskädare af den fruftanewärda striden och de owanliga tidsbändelserna och har erbällit fin första undevividgs ning i biftorien of de på bwarandra följande alla tyska staters förödmjukelse. Drömmen om en nordist fonfederation war troligen den förs sla politiska ideen af förbovpningsfull beffaffenbet, bwilten fick inromme i den unge prinseus själ, och ide orätt stulle man funna antaga, att från denna rot uppkom, sednare ären, under älskilliga omstandigbeter, grenar och frukter. Det af detta schema swagt utwecklade möns fier skulle kunnat betrafias fåfom mönster för den preussiska diptomatien intill wåra dagar. Lifwål blef då snart den sköna drömmen ford af olika tänkande. Till slut vtrar Times fig sålunda: Fredrik Wilbelim den 4:de wari allt aod och nåsian stor, endast, icke sasom konuna; hwarsen naturen eller omständigbeterna bade tillätit honom att wara det. Hade ban warit en man som skolat spela en stor roll så skulle det troligen bafwa fommit att stå bans land härd:, och bade landet warit i den belägenbet att bafwa fotar passa för en annan Fredrif den siores snille och dater, få Mulle det ej bafwa funnit en ledare t borom. Han war en man med hjerta och hufwud, ett snille, en själfsull nennista, en fård, en sentimentallist, en theolog, en fonfinär, en god sallskapsmeuniska, en får wän — allt, men ingen konung. Om man ej fan berömma bonom för att bafwa fammanhåls lit Preussen, få bar ban dock uppsollt sitt fall. Locklignvis war han utan volirsk aregirighet, det må wora att han war åregirig att grunda ett nytt Eriscopat, att med drottning Victoria taga vel i biskopsdomet i Jerusalem, att inwiga Köls nertrömen till ett tempel i Cbristenheten eller att äterställa det tyska ufet och bewisa fejsaren bylls ning och tjenft. Hade han ide warit konung få frulle ban bafwa warit en stor man och Mulle utan twifwel hafwa äfven, till fina andra ut märfta egenskaper, fört fig tillagdt namnet pos lincus. Olycklimtwis war det i denna punft ban måste lifa få bra bandla fom tala. Resultatet war i delta fall skadligt, ärmmstone för hans rykte. Han har för öfrigt under fin Niss tid ide warit wan nytta och inflytande. Här i England äro wi knappt i ständ att låta mans nen wederjaras rättwisa, men Fredrif Wilhelm egde säferligen fina undersåtares aktning och kärlek. Jtalien. Från Rom, d. 29 tee, förmåler Triefter IHUVILV DD oyäm. — 1 sÅttyg bar OJ inttteo längd och 18 metres bredd. Det är beslaget med jern, bar 32 stycken 80 pund. Dess mans skap beftär af 300 man. J Pole bygger man twå andra flytande batterier, som likaledes äro bestämda för Venedig. De stola wara färdiga i Januari månad. Frankrike. Paris d. 4 jan. Den franska flottan skall icke äterkallas frän Gaeta, före denna mänads utgång. Preussen och Ryssland skola wara böjs da för en kongress. Constitutioanel offentlige gör en artikel, i bwilfen han andrager om ins fallandet af en fongref. Man talar om ett för Februari månad föreftående besöf af kejsaren af Ryssland och storsursten Konstantin i Paris. Den 6. Monitören anser i dag, att, om thronförändringen i Preussen icke förändrar när göt i den nuwarande politiken, konung Wilhelm lifwal skall göra nägot fom han ide trodde fig funna wäga göra såsom prinsregent; ban skall nu af kongligt beslut utfärda en amnesti. Det skall byggas för franska regeringen tre bepansrade fartyg, hwilka slola hafwa följande betecknande namn: La Savoie, La ville de Nice, La revanche. Man bereder fig här öfwerallt för krig, enär man icke mycker wägar räkna på att nägon fongress snart kommer till stand. Statsrådet pröfwar lagjörslaget angående generalreserven för ormeen. De fransyska trupperna i Cbina skola styndsamt äterfallag derifrän. Man tems nar derstädes endast få många soldater, fom äro beböfliga för att ide wårdslösa erpednionen mot CodjinsEhina, Det bar blifwit berättadt att dessa trupper stulle befordras från Mierxans dria til Syrien. Säledes i stället för, att, får fom England ästundar, utrymma Syrien, äm nar man till och med att ditsända en förftårk: ning. Det torde knappt föröfa lord Palmers stons goda lynne, Denne sin sida försöker i Konstantinopel att förarga Frankrike, och sir Henry Bulwer har just nu återigen lemnat en not emot Suczkanalen. — De franspska fer derationsplanerna för Jtalien, äro, oakiadi flottans återkallande, icke uppgifna. Man skall först öfwergifwa dessa, när man mäste det, ifynnerhet om päfwen icke afsäger sig fin hits tills warande polilik. Spanien. Det starka snöfallet och det sedan inträdande söwädret hafva på flera ställen förorsakat bre tydliga öfwerswämningar och förstöradet af ec gendomar. Regeringen will, säsom det heter, förelägga cortes en lag för att betäcka få mycs fet fom möjligt de urftåndna skadorna på lins dets befostnad. Turkiet. Angäende Donaumynningar skrifwer man d.

14 januari 1861, sida 3

Thumbnail