id Lifrepes ant, Sans sid Swea Sergean: vid Jönför Fanjunkars . Johands ord unders wid För: . Loenbom erdånigbet alläkaren i diat afsked. i Ecklesia. näftigat t. jemte Kgl. rotofoläfe: — Kongl. f. Amanu: hlstrand att Rifsgåldös Expedition e NHantli: isberg. regemente, ti fransta rslegionen, ingå i fars in i Brus: Leopold i s Leopolds 3 belsolillban kunnat nad 7 till i utöfnins 1 ej länge beromdaste r aflidu i Im blifwit ibehandlat hopbundit ångande i —— vid härmwas öorde: Tull58, Eran: ): 61, Syre tionsmedel 05: 95. (L. T. under 1:a w. ar bar f. d. Inse f. d. Löjte Sergeanten d Wendes kasson, Ef: g:te Sand: öm; å Kör (C. B.) et förefom tl. onsdag. sarlshamn, fom wid hemtnings äfwentyr blifwit ålagd att nu instålla fig, inlemnades ett af dir Drakens berg i Carlshamn utfärdade detyg om fjukdomå: förfall. Drängen Måns Johansson, fom af handl. Olsson förklarats jäfwig, fick nu, sedan ban företett ett städselbewis, fom wisade, att han ej war i häktade forbonden Clemed Jönssons tjenst, aflägga winneseden och intygade handl. Olssons delaftigher i affären, hwilfet dock Olsson fortfor att förneka. Clemed Jonde sons hustru inlemnade en skrift, hwari hon på uppgifne skäl anhöll om mannens befrielse från häktet, hwilket oc af rådhusrätten bifölls. Ej mindre ån 14 nya wittnen afhördes, hwaribland flere warfstimmermän, utan att någon widare upplysning kunde winnas. (Bl. P.) 2inköping d. I. I Lördags afton inträffar de den olyckshändelsen, att en resande ffrådda: regesäll, fom i en af restaurationssalarne å Ho: tellet härstädes skulle tilljredeställa sin bunger, gjorde dena med sadan ifwer, att han, strart efter en bäftig utandning fick en större vit deef: stek i luststrupen sami rdeg knall och fall. Ds. C.) Söderhamu. Omenstlighet. Tidningen Hel: singen berättar följande: En infpeftor under de ryftbara Hamrängewerken i Gestrikland blef för fort tid sedan af en smed wid bruket ombedd att lemna bonom häs fram iill socknen efter barnmorska åt fin nyss insjuknade bustru. In: spektoren war dock nog omensklig att neka den na billiga begåran, oaktadt flera båsar stodo lediga på fallet. Genom detta bärdhjertade beteende fick den stackars smedshustrun under bela dagen swäfwa i sullkomlig Inssara, eme dan ingen bast fanns ant tillgå på bruket Öis än på qwällen, då sädan ändtlinen erbösslls af annan person. Den arma qwinnan skall ännu wara betänkligt sjuk. — A —— — (Insändt.) Hvad innebär i sjelfva verket representatiousfrågan för allmogen? (Slut fr. föreg. nr) Vill man nu verkligen en representationsförändrivg — och det är anmärkningsvärdt alt äfven adel och prester medgifva att en sådan är af behofvet högt påkallad —, så begripa vi verkligen icke, vi bekänna det rent ut, huru denna skall kunna genomföras, utan med ständsfördelningens och sjelfskrifvenhetens upphörande. Skola de fyra stånden bibehållas, skola adel och biskopar qvarblitva vid sin sjelfskrifvenhet, då kunna väl inom de serskilda stånden några partiella förändringar i afseende på valbarheten införas; men icke blir detta någon representationsförändring i egentlig mening, och dessutom qvarstår ju då hela den själsslöande, tidsödande, penningeforstorande arbetsordningen i all sin vedervärdighet. Den som icke lefvat in i denna mekanism kan icke göra sig en föreställning om huru förlamande dessa ståndsreformer verka på göromålens gång och huru den slutliga ulgängen i de flesta fall beror af ett hazardspels vanliga tur eller otur, så vida icke vigilancen kan få vågskålen att luta åt ena sidan. Se här en liten expose af riksdagens vanliga gång, ett exempel ur högen : En medlem af bondeståndet väcker motion om anslag eller lån för något i hans tanke nyttigt ändamål. ——— Frågan diskuleras i ståndet, der de olika orternas representanter hafva olika intressen att kämpa för. Slutligen remitteras motionen med dervid afgifna yttranden, behörigen utskrisna på några ark, till statsutskottet. Derifrån remitteras akten en annan dag till utgiftsafdelningen, som efter behörig inregistre ring och bordläggning, i sinom tid företar den till diskussion. Man kämpar nu af alla krafter mot och for det framställda förslaget och slutligen voterar man med nej och ja, vanligen 6 af hvarje slag, emedan afdelningen bestär af 3 ledamöter från hvarje stånd och 2 och 2 stånd hälla i de flesta fall tillsammans. En sedel fråntages och sorseglas och — hast du mir gesehen! — resultatet är 6 ja mot 5 nej — motionen är tillstyrkt, sekreteraren skall uppsätta ett utlåtande, beprisa det ifragavarande soretagets fortrasklighet och nödvandighet o. s. v. och slutligen tillstyrka rikets ständer att, oaktadt stalsverkets många utgifter, dock bevilja denna summa. Efter någon tid soredrages detta utlåtande, behörigen justeradt, inom statsutskottets plenum der 56 ledamöter äro tillstädes, nu blir der diskussion på allvar och slutligen votering, men oturen med den forseglade sedlen gor att der blir 18 roster för afslag och 17 for bifall, och så måste ett nytt betänkande nppsättas och nya motiver anföras, som visa att delta anslag icke är så serdeles angeläget, hvarsore utskottet tillstyrker rikets ständer att lemna den ifrågavarande motionen utan afseende. En annan dag justeras detta och reservationer anföras af minoriteten. Nu skall ändtligen detta Betänkande med sina reservationer tryckas och ett exemplar deraf utdelas till hvarje riksdagsman, och sen börjar vigilancen. Drifves denna klokt så kan det hända att Adeln ålorremitterar Betänkandet, Presterna godkänna det, Borgerskapet bifaller kanske en mindre del af den begärda summan eller också hela, men på andra vilkor ån Utgiftsafdelningen foreslagit och reservanterna yrkat. Bondeståndet bifaller motonärens begäran i sin helhet. Nu måste Stats-Utskottet ihop med frågan igen och remitterar den ånyo till Utgiftsafdeln, som har att uppgöra förslag till sammanjemkning af Ständens olika meningar. Nya diskussioner, nya voteringar, nya reservationer blifva kanske följden af ålerremissen. Ändtligen har man inbjudningen färdig alt tryckas och utdelas i Stånden; denna antages nu af ett Stånd, men afslås af ett annal och Utskottet måste för 3.dje gången behandla frågan, för att uppsåtta sorslag till voteringspropositioni förstärkt Stats-Ulskott. Nu skall denna tryckas och utdelas till riksdagsmännen för alt granskas och godkännas i stånden. Ändtligen efter 6 å 8 månaders diskuterande, remitterande och ålerremitterande, skrifvande och tryckande, pratande och disputerande för och mot saken randas den dagen då Förstärkta Stats-Utskottet (120 medlemmar) får sammanträda på Riddarhuset för att desinitist asgöra frågan. Omröstningen försiggår med sina grundlagsenliga ceremonier och former, rösterna uppräknas och inregistreras af sekreterare och framkallade deputerade af hvarje stånd — och resultatet blir om lyckan varit motionären gunstig 60 ja mot 59 nej, i motsatt fall 59 nej mot 60 ja. Så är nu ändtligen den frågan algjord; men hvad benandlingen kostat slatsverket och kommittenterna vilja vi icke försöka alt ulräkna. Månne någon förnuftig menniska i hela Sveriges Rike kan på allvar vilja behålla en sådan arbetsordning ??? Kanske vet vår Bonde? nagon utvag att, med Ståndens och sjelfskrifvenhetens bibehållande, få arbetsordningen ändamålsenligt förändrad. Han kan då vara fullt sorvissad att Tusende skulle vara honom tacksamme om han ville för allmänheten framlägga ett antagligt förslag derom. Våra Riksdagar skulle då kunna förkortas till hälften kanske tredjedelen af sin hittills vanliga tid. Insänd. erkänner alt han varit måhända alltför omständlig och tröttande i sin berättelse om arbetsordningen. Vi kunna dock försakra alt vi icke valt af de svåraste och krångligaste exemplen, såsom Brånvinsbrännings-, vissa Bevillningsoch skjutsfrågan, der många återremisser och inbjudningar till medstanden ägde rum och der voteringspropositionen slutligen ogillades så att frågan, efter Ins:s sormenande, alldeles grundlagsvidrigt, som man säger slannade i stöpet, utan att hinna till förstärkt Utskott. Ins. har velat för dem, som mena redligt med sill fosterland, men icke kanna forhållanderna, framlågga ett någorlunda huru det under nuvarande förhållanden går till och han hoppas att svenska folket skall allt ner och mer inse behofvet af eu representation som icke grundas på stånd eller sjelsskrilvenhet, utan der Ombuden kunna vid hvarje steg halva det medvetande, att de äro svenska nationens och icke blott det eller det ståndets, korporationens eller slägtens representanter. Man har klandrat att icke de utsedde kommitterade uppgjorde och Borgare-och Bondestånden sina underdåniga skrifvelser bifogade detaljeradt förslag till representationens ombildning. Detta torde dock vid narmare påseende mera än något annat bevisa att de båda stånden, trots allt hvad vissa tidningsinsänd, sorsakra, allsicke lupo Aftonbladets ärenden för att ät detta skaffa prenumeranter, utan verkligen menade ärligt och redligt med sill företag. Ingenting hade varit lättare, än att med ledning af det Gudmundssonska eller Örebrosorslaget uppgöra ett ganska liberalt, ja t. o. m. radikalt representationsförslag. Men, månne ett sådant då haft några ulsigter till framgång? Vederborande tviflade derpå och derföre ofverlemnades denna del af frågan åt Regeringens beprofvande. Äfven detta har blifvit klandradt, men erfarenheten är härvid en god läromästare. Många af de vid sistl. Riksdag antagna Lagforslag skulle verkligen icke bifallits af de 2 första stånden om icke påtryckningen kommit ofvanifrån och det år Ins:s innerliga ofvertygelse att aldrig någon ändamälsenlig representationsreform på fredlig väg — och från andra vägar må vi väl bedja Gud bera oss — genomsores i Sverige om icke Regeringen dervid lägger sitt ord i vågskålen och gifver sitt understöd åt folkets onskningar. R. Uä2— —— — ——— —