under det förflutna äret mat, neml.: Döde: 13 5 af qwinkön. Sum9 aflidu i barnaäldren, y 5 umannaaldren. — n döden blifwit upplöst. on, 22 af qwinkön. S:a äkienslap 32. (Sk. P.) ndet. Friedrich Wilhelm d. odd den 15de Ociober J:de Juni 1840, och har warnt remplacerad af drich Wilbelm Ludvig. såsom kronprins, befant och wetenskaper äfven bierta. Korung Fres i poluifen. En af hang mregent, war att uttärs ör politiska förbrytelser jet ät pressen. Seders a missbelätenhet genom tiken; man fruktade för n oroade fig afwen öfadel oc arftlig arifto: r attentat skett på bang borgmastare Tschech och ledad soldat, wid namn otiver lägo ej till grund sförordningarna bafwa imt imryck i Wien, så sastan neg till samma er trigen. Presfe im: märkningar deröfwer och et besynnerliga deruti, är fänd för fin stränga ituttonella sinnelag, bar mater egenmåktigt taga n är förbehallet riförås en, Dpiniones spräf, rjerfware, fastän status eta. J ett utdrag af unde tidning, förklaras åmd på att gå framåt ua fig af bwilket Pro: nafterna. Diplomalien r warit ifrigt sysselsatt ör att ästadkomma en talien är ide fråga om fullbordande af den na: verf och derför wågar na, Derpå följer en 16 nya paladium, den , och arnfeln slutar får owetet of fin kraft; mafs deras traftater, länge talten betraftar fig ide r — Jtalien är nu fin an får tro en parifers Belge, skall detta spräf hvar, fom kejsar Nur n Russell, hwilken anämdt uttala fin mening 1, På det drottning Vic öppnande, måtte funna öfverengtämmelfe fins slämmelse, enär England år för Italiewe endet och Frankrike för en konfoederarion; men att fejfaren icke defio mindre, för att fastare fams manknyta föremingebandet mellan Franfrife och England, ämnar äterkalla Barbier de Tinan, innan det engelska parlamentet öprnas. Angående de sista bändelserna i China lemna både de franska och de engelska tidningarna or luminösa afistycken. Jmressantast är tolfen Mr partes berånelse, fom framstaller i en ny dar ger den chinesista regeringens inre tillständ. J päfwens allokution, i konsistoriet, den 17 dec., kallas bland annat brochyren KRejfaren och Påhven för fräck och gudeföraktande. I denna fördömliga brochyr — säger päafwen — bar författaren oc de fom deta bang äsigter afkastat maften och afflöjat deras Plan, att uills intetgöra den heliga slolens makt; de hafwa ens daft för affigt art undergräfwa wär religiong grundwalar. Wi fe med smärta huru dessa onda menniskor utbreda denna lära i wåra af fallna provinser, och det öfriga italienska tandet. Det är afsigten med de öfwersättningar, af den heliga skrift, fom utbredes öfwerallt för att korrumpera tron, med de många skadliga böcker, bwufa strifwas för att förstöra ungdos mens moralluet, med det föraft för kyrkan som öfwerallt gör fia gållande. Bref från Ryssland, af d. 8 dec., meddela, att orolinbeter utbrutit i disitricterna Tfhernas koö och Puttava oc att ständsrätten är förfuns nad. Bönderna stulle wara lika med Krone bönderna, bwilka, fåfom bekant är, ämjuta fårs stilda företräden. Den ryska armeen, wid Dnis sier, bar erbällit förstärkningar. New Bork Herald offentliggör en instruction fom den agenten fått, hwilken är sånd tll Franks rikes fejfare från de fem forenta staterna, bwil ka bota att utträda från den nordamerikanska untonen. Det beter deruti: Ni skall föreställa bang kejjerl. majeståt allt, och den fora befolks ningen vå ett område af 197,000 amadrat mil, som råfnar öfwer 2 millioner innewänare, och erinra bonom derom, att beta den cwiliserade werlden i honom ser alla betryckta nationaliteters bestyddare. Mt må äfwen påminna hans majt om, att Louisiana, fom fordom tillhörde den franska kronan, har en talrif beselkning af bang egen stam, fom ännu med rtrofast kärlek bewarar minnet af fin ädla härkomst. Till och med i Syd Carolina, som stär i spetsen för dens na priswärda rörelse, finues en talrik Ddefotf ning, i bwars ådror flyter blod, fom är deflägs tadt med bang, och denna omständigdet har det att tacka för den oryggliga fasther, fom under alla faror alltid har ställt Palmerhon i första letet. Ryssland. St Petersburg. Mottauer 3ein, inne håller en artifel öfwer Garibaldi, denne fore i sanning antife personlighet, för hwilken fams tida böja fig med akining och wördnad, för hwilken äfwen efterwerlden skall wisa wördnad. En nation, fom frambragt en Cavour och en Garibaldi behöfwer ide frukta för det tillfoms mande. Skfamlöfa lejda stribenter — få Ytte rar fig roska tidningen — fwilfa försöfa smutskasta denne personligbet, den ädlaste i wårt århundrade, kunna endast derigenom ännu mera höja hans sed iga renhet. Wi skola icke störa befymrad för följderna i Europa efter de itas lienska rörelserna; men ar på ett få infamt sätt wilja nedswärta en få ren personlighet, bet kunna endast gallsjuka skribenter, utan både öfwertygelse och hjerta, göra. Detta år Mos skauer tidningens egna ord. Telegramwmwen Wien d. 3. IWiener-Zeitung för i dag förklarar, att ryktet om Rechbergs utträdande af kabinettet är alldeles ogrundadt. Neapel d. 30 dec. En emeute har bär egt rum mot erkebiskopen. Upproreplanerna frans dade mot oenigbeten mellan partierna. På Sis cilien är agitanonen i tilltagande. Den ficilis anska deputationen bar fordrat garantier af fos nung Frans; konungen bar tillbjudit en af fina bröder fom generalguvernör samt ett parlament. Paris d. 2 jan. Det heter här att den ty ffa millföreningen ämnar utfärda ett förbud mot utförfel af bättar. . Enligt nyare underrättelser från China qwar. blifwer en engelsk truppafdelning i Tientsin, tills ersänningssumman är betald. Paris d. 3 jan. Monitören nekar att regeringen bar i sinnet att kontrahera ett nytt lån. Parte meddelar att kejsaren af Ryf: land bar sör afsigt att gifva Polen en fjells ständig regering och författning. Turin d. 3. Prinsen of Carignan är ute nämnd till gencralstätbällare i Neapet, och Nie ara till anfwarig minister. Walkollegierna äro infallade till d. 27 jan, od parlamentet skall oppnas d. 18 fedr. Berlin d. 3. Konungen har swarat en deputation: Man bar tillförne kanbanda mig tänt mig; men jag bar beständigt haft oföräns drad färlef till mitt solk. Jag ämnar fasthälla wid mina uttalade grundsatser. Jag förlitar mig i wanskliga tider på borgarnas trohet, bwvariges nom saderneslandet allaredan en gång förr har rest sig efter swära pröfningar. Wien d. I. DOesterr. Jeit. meddelar, att en ungersk deputation har öfwerlemnat ät Sdmers ling en adress, bwaruti fordras att landet ej må delas, anordningen om en landtdag för lans dets angelägenbeter, införandet af polska fpråfet wid domstolar och i slolorna, samt befrielse från att sända medlemmar till riksrädet. Nichter bar afgätt med döden. Paris d. 4. Det går ett rykte om, att i Februari månad wäntas ett beföf af kejsaren af Ryssland och storfursten Ronstantin i Paris. Man will weta att Preussen och Ryssland äro böjda för en kongress. Neapel d. 3. Konung Frans underhandlar om ett wapenstilleständ, under längre tid. Den fästning Neapolitanerna ännu pöll besatt af Abruzzerna bar nyligen blifwit sörsedd med proviant och krigsförräd. Aleranrer Dumas dar blifwit förwisad frän Neavel. Hwarjehanda. Att den offentliga uttryckets råmärken redan blijwit i wårt land temligen långt fromflyttas wisar fig bän deraf, att Swerges officiella tidning i fin berättelje om grossbandlare Björn: becks bal den I denned belt obeswäradt fidrar de dansande damernas både utfeende, fick och inom de borgerliga fretsarne, må föreställa fig buru wacker denna bal i sjelfwa werket war. Utan att gå grannlagenheten för nära (2), wils ja wi erinra om några prakiwexter, några fleus res animees af balens flora. Den intagande m:il Elisabet S—u hade en fmaffull toilett of blätt donna Maria silkesflor med sidenrob. Fru Elise V—ys, född Wo-c, härliga figur rwifar de fig i en hwit blonderklädning med guldseceins ture, och fru S—t, född D—N, med foftym af hwit moire antique med lif of Brisselspetsar samt juwelgarnityr, wäckte särdeles uppmärfs sambet. M:U B—t, strålande i ungdomens beta sägring, bar enkel hwit tyllklädning med broderade violetta ränder, hwilka lägo fom tanks stret fring den lätta midjan. M:ll Marie F—nm i gastoilett, hwars små broderade volanger formerade lätta strömorn fring bwilfas orbita sylfiden swäfwade i luftiga ringlar med bloms sierguirland å lifwet. M:Iil Helena H—m, bwars täcka mianonne-figur tog fig särdeles wäl ut i soradrägt, dansade utmärkt wäl. INile lerna Hilda B—tb, Hilda B—n m. fl. stodo inom gracernas trollring, o. s. w. Hwad säga wäl wära läsarinnor om denna ogenerade skildring af de mest Framstäende unga personligheterna på en privat bal. Eu scen på en Australist teater. Nidän gick upp. En Fransk dansös, una, smidig, eles gant, wisserligen icke mycket wacker, men med ett lifligt, uttrycksfullt ansigte och synbarligen gansta belåten med sig sjelf, swäfwade in på scenen i fin korta, luftiga klädning under åftås darnes bandklappningar och krigiska trumpetstötar från orkestern. Från motsatta sidan inkom es mellertid en ung, blomstrande Spansk Kreolska, en smärt, behaglig gestalt med stora swarta, småktande ögon oc) rosenkinder. Hon gjorde en blygsam komplimang — det war bennes före sta uppträdande i Melbourne — och förwänad öfwer bennes skönhet utbrast publiken i enthufis astiska bifallsnop. Dansöserna fämpade om fer gerns palm i en bwirflande Tarantella. Likt twenne sommarfoglar swingade de omkring uns der äskädarncs applåder och orkesterns musik. Pariserstan anwände all sin förföriska fkonst, gjorde fina swäroste piruetter och intog de mest förtrollande ställningar, men Krcolskan tycktes wara beskyddad af sjelfwa gracerna. Stormans de bifallsrop ljödo hwarje gång bon framtråds de, på sitt behagliga, blygsamma sätt, och bufets ter, pengar och armband regnade ned tl bene ne. Poriserskan gjorde sitt yttersta för att bee segra fin rivol, men föll slutligen utmattad och sörtwiflad omfull. Kreolskan närmade fig med deltagande och medlidsamma miner för att djele pa upp benne, men fit endast otack till lön, i det Pariferffan rusade upp samt med bat och raseri preglade i sitt ansigte gaf benne några dugtiga örfilar. Åskädarne hyssjade och bojtade, medan Pariserskan förbittrad skrek: Den eläns diga warelsen satte frofben för mig! Den stackars Kreolskan förklarade med wärdigbet, att bon icke war i ständ till en sådan laghet, men ett wiss stickord, fom undslapp den Franska dansösens läppar, bragte hennes sydlånska blod i swallning, och en besynnerlig sirid urpstod. Begge damerna foro i häret på hwarandra, rustade och beto, medan dundrande rop frän gallerierna skafade luften. Jag bar werkligen