Helsingborgs-Posten – 24 december 1860, sida 4

Em Misantrop. bennieckninga på fri hand af PmLALETES. (Forts, fr. nr 152) Nu öppnade hon dörren, och hennes andelika gestalt var nära att digna till hans soller. ruvad är det för afgrundssnaror 2? utropade han, blixtrande af vrede. lIvem är din ledsagare — med honom har jag lust all vexla ell ord. vårthur, man har hotat mig förfärligt, du vel ej med hvad, och jag har svurit att liga. Mamma kan upplysa dig.? Nu inträdde vänneu Alfred. Såa, sade han, då denne inträdde. Det är du, som, Gud vet med hvilka djefvulens funder, lockar makan från sin make; men det hjelper icke, nn följer hon med mig. Nu har jag bröd både för henne och barnet. Alfred bleknade. jag iemnar henne icke ifrån mig; jag har uppdrag af den, som har lika mycket att säga ofver henne som du, att föra henne i säkert forvar. PLika mycket som jag — det var märkvärdigt! En gång, Alfred, skall du och jag uppgöra vår rakning; få se då huru debet ooh credit går ihop för dig. Nu blir jag här inne och går ej ur rummet; i morgon bittida för jag med mig hvad som både inför Önd och menniskor är mitt. Säg mig blott om du är författare till det här 75 Han uppläsle soljande: En person, som icke har det minsta in