Article Image
uUgen UPP Pe. Ö .. TDUÅ ftåndet redan wid 1857 års rifsdag en motion att Kongl. Maj: täcktes förordna att posten bes fraftades med jernbanan genast, få mart en smäcka deraf blef färdig, och lifwäl har posten ända hittills, uommellan Hör—Luad— Malmö, bliwu forslad på wagn mellan Hörby och Lund samt emellan sjelfwa Lund och Malmso, så att man mellan dessa städer ide eng hasttättinbet att sända posten eller rekommenderade bref på banan. Endast till och från Hör har posten hinills forslats på jernbanan. Wid stationerna har ej ännu funnits breflådor för brefs affän: pande eller emottagande, och om någon welat hafwa en postwåska från någon station till närmaste postfontor, få har han för hwarje fram. och återresa mäst betala fom för vaket, hwilket ärligen gått till öfwer 50 rdr, Utom det att han i Lund efter Malmö mått hålla fer: frilt kommissionär, fom ombesörjt wäskans fors ling mellan banan och posikontoret. Först nye ligen hafwa wi fån en kungörelse, fom med nyårets början till någon del kommer att ändra detta förhållande. Man borde således med skäl funna fråga om jernbanan hittills föft uppe folla fin bestämmelse, eller har ide allmänheten något att fordra eller några billiga och tidåens liga ålgärder att begära af en statens inrättning, fom folket sjelf likwal får både bekosta och underhälla. Wi uppmana fördenskull tids ningarne hwat i sin stad att icke blunda för sernbanan och def ledning oc framför ailt ant cj begagna hartassen eller sirapskrulan, der det gåller att uttala ett öppet Flander emot ett och annat, fom förtjenar alt komma till allmänlhes tens begrundande. litlan det. Berl, Tv Englands förbällande till res polutienen i Jtalien torde fomma att undergå en betydlig föräntring, föfnart den framträder tydligare, att man, för att resegra och tillintet: göra Österrike, will öfwerföra ravolutionskrinet vå illyriska balfön. Enalands deltagande för Turkict bar ide blifvit siiket genom de nyane händelserna, och bwarje engelsk regering skall föfa att upprättballa den turfiska maften 1 Cu ropa och wid Medelhafwets kuster, antingen det på är Jtalien eller Franfrife, Ryssland eller Osterrike, fom i fribetens och religtonens namn, amnar störta denna makt och sätta en bättre else ter maktigare i def stalle. Det är den tradis nnonella engelska polinken fom framstar af Eng. lands egen stallning i Medelbafwet och af dess nödwändiga förbindelse med Indien, Derföre par man också att wänta, trots lord Rusesells mycket omtalade noter om Jlalien, att ban el ler bans efterträdare i utrifes minifterier skall uttala fig mor den för Jtalien understörda plas nen till wåren, utt wäcka ett rumanskt och fere vilt uppror, få att följderna deraf nödwändigt må blifva lifaså fördarfliga för Turftet fom sör Önerrife. Upprärtandet af ett vumanfr et ler walluchiski vife grundar fig På nastonalite ten, stulle medtaga nörsta delen af Stedenbär: gen od) Banatet, likasom ocksa en del oc det rpska Besarabien, och detta rife sfulle ide läng ie funna ballas i Vasallförbäslande till Tur: fict. Lifa sinlle förbållandet blifwa wid upp: nåttandct af en ny servisk stat, fom utan den österrtkista Wolwodina skulle komma att omfats sa Montenegro och en större eller mindre del aj de omkringliggande turkista provinserna, och upproret mafie då oundgangligen fortplanta fig ull de andra slafwiska stammarna i det enror peiska Turket och bringa Portens fraga eri nens vå full, derest ide de europeiska marterna va nytt wisja offra menniskor och penningar för at rädda den. Derta må England kunna törutfe oc teg strafwanden skulle derfore snarare gå ur på au föredygan sädana offer än an sjelf lemna tem, när ingen annan maft will understörja det. Uvvråttandet al ungersia och polska legtos ner i Wallachict, Klapkas ofrefa till Confantiz novel oc inforselu af wapen och ammumition vå sardinska fartyg funna derföre omöjligen war va tifgiltiga eller debagliga underrättelser för engelska fatsmån, och till och mid om deras owilja häremot ide framiråder få öppet tom deras sympatbi för ett enint och tri Jtalien — KATE hill emat svarv a 4 a 2 (Jndev.) Paris d. 17. Från Turin teles araferas d. 17 dec:: Underrättelsen om Menpts brottet wid Toria är falstt. Enligt tidningars na är der lugnt i Abruzzerna oc Calabrien. Urproret ri prowinsen Avellin är till en Ockunderiryck:. Regeringen sysseisätter sig med ala nanonalgarters bewapning oc sånder alla fringe spidda och descorgamserade koryser till Ostra Jtalien. Enar Perfeveranga3 depesch från Perugia, af d. 16 d:8, befinner fig den våfliga Provins fen Vuterbo ännu alitjemnt i upprorstilltånd. Fransmånnen göra anftalter att utrymma den. Telegrammer. Hamburg d. 19. Paris d. 18. Efter förljudande wil Frang den 2:dre ide lemna Gacta. I en proftamas tion uppfordrar han begge Siriliernas betolfs ning att rädda deras nationalitet, garanterar dem deras frihet, ett parlament och amnesti och lofwar dem att wända tillbaka, få sramt ban ej uppfyller fitt löfte. — Den Osterrikiska escas dern är fött vå krigsfot, begynner d. 20 d:s ett inspectionståg längs de adritiska kusterna. — Den 24 baller pafwen ett consistorium för att utsärda en aflocunon. Gran d. 18. Conferencen år öppnad. Wal lagen af 1848 är antogen. — Den 20 Dec. Monitören den 20 meddelar ett dekret, ens ligt hwilket alla de fom äro dömda för prefs förseelser amnesteras. Ghina. En depesch från baron de Bros af den 7 Nov., befkräftar att fredvåulimarer är Une dertecknadt, att Shangae år intaget och ratifis fationerna af traftaterna åro utwexlade i Ti: entsin. Franfrike erhåller 60 millioner i erfårtning. Kuliutwandringen ät tillåten. De christna skulle i hela Ehina hafwa deras kyrkor tillbaka. Rai oden 19. Påfwen will med det första företaga en revision af det österrikiska konkordatet, för att derigenom werka en före soning. Den chinesiska fredstraktaten innehåller wide sträckta stipulamoner angående den criftna re. ligionsöfningen. De allierade äro concentrerade i Tientsin. ————————— Handel och Sjöfart. Stockholm d. 18. Kurs för werlar: don Mor Rmt 17: 521. Hamburg 133: 75. Paris 70: 50. Amiterdam 152: 50, 90 d. d. Götheborg d. 19. Bränwin 1: 60 pr fons tant. Hwele, fin wara, omsatt till 26 rdr. Råg. dansk, wäg. 13 lisp., har sålis till 16 ror och skansk om 14 lisp. 5 skålp. till 17: 50. Korn utan omsåtninq att nämna. Hafre fort farande betald med 7: 50 a 8 ror, efter wigt och godhet, men försaljningarne göra bloit småposter. — Kurs för werlar å 3 månader: London 17: 723. Hamburg 134. Paris 702. London. Hwetebandeln år i sligande. Hafre och forn säljes billigare. — Den 19 Dec. Owete fåljed till högsta mändagsprifer. Wårsäd fast. Amsterdam den 19. Råg till termin I gyllen högre, för öfrigt år marknaden oförändrad och frilla. Leith d. 19. Lone Hwete i sh. higre. LsÖB Sjöfartonnderrattelser: Helssiingpbor g. 17. Jnklarerade: Capt. Stjerue, jakten Senna Bolette Haria, fr. Grennan med last af råg; H. Andersjon, skon. Triten, hemma hår, fr. Hull med last af fel; d. 18. I Nlssen, galteaf Bernhardina, hems ma hår, fr. Bergen med sill och sisk; d. 20. Gavt. Koh ler, skon. Hector, fr. Khamn i barlal. — Uiklaverade: d. 19 J. Nilssen, Bernhardina, med fin last t. Gborg. christiansand, 14 dec., (vr telegr.) Briggen Ariel, Terustrom, fr. St. Uhes t Hgör mev salt, år mid Koss hamn, på höjden of Fahrsund, sjunfen. Besättningen rädtad. Ankomne och afgangue fartyg. Travemände, 15 dec Telegrafen, Sjöberg, t Galmar; Hilma, Andersson, t. Landskrena; Lucia, Hendrickssen, t. Mftat; Neptun, Jehansjen t. Gberg: Lyckan, Lintgren, t. Hand. — Antwerpen, 14. Nathalia, Jehnssen fr. Swes rige. — Havre, 13. Alma, Ulmreth, t. Newcafstle. — London, 12. Sr: Pellur, Monberg. t. Gborg: Artag: an Metteraion t. Sholm: d. 13. Pinus (åuab.) Åderd, — 222 AA RA 87 ve fuån fartyg wid anmälan hos Job. Hallberg. Hos L. Höckert 8 Söner: ftämps fade och krömta Spritprofware i fordral; Skrifs portfeuiller med skrifsaker wi; Jägarhorn af werfligt born; Kruthorn likaledes af dito; föra sorters mycket fina och goda Theer fammans blandade uti paketer på ett halft skälp; Handsk. utwidgare. lararbeten at alla slag, ullverkas på beställning, at Henriette Völtzer. Boende hos Fahnjunkare Wegener. Mejeri Ost, utmärkt god, a 22 f. för formjolfa och 10 st. för slummad då bel eller half ost köpes, oc 24 a 12 st. i minut, bos A. Pettersson. och Thebrickor af LR RA Brödkorgar diverse sorter. Bättre och ordinära Bordknifwar. Sina Rakknifwar, prisbelönta i London och Paris. Bättre, ord. och simpla Penne Fnifvar. Mat SS Tbeffedar, många sorter. Safelnquar, nyligen inkomna från Danmark. Diverse emalj. kokkärl, Oblat: sigiller. Gotlands billigt hos Slipstenar, försäljes MR. Arnhbamn. AG ee Näsdukar, CAnanas-, linne, samt couleurta, Tuluppfoder Sibearista Lammskinn, Handsktar, coul., fwarta 8 hwita, Parfumer, äkta Tau de Cologne, Esj. Bow quet m. fl., samt Cwåler, flera sorter, hos i Aug. N ifs o n. Till Julen! Hos undertecknad finnes flera smånätta jaker passande till Jul: presenter, till ytterst billiga priser. Helsinagborg i December 1860. Aug. Alg. Karlson, Bokbindare. Boende hos Enlefru Mersuer, södra storgatan. Hos Carl Wlestrup i dessa dagar infommet: Wacker Jsländsk IIll, Ett parti god billig Ojt, Gdamer-Ost, Weraäligt fin GåS-Fjzder, mu. Frågot brukta Fläder, såsom: Rodar, Byrer, Wästar m m. af bästa qvalitet, till bil liga priser. Prostgatan N:o 221.— mim Å3e Hiftoriska eduger, :: 50. Norden. Nordisk National-kalender för är 1861. Med bidrag af Herm. Bjurston, Octavia Carlen Nepomuk, Marie Sophie Schwarlz, Tuntämaton, Wilhelmina m. fl. Tolfte årgången. Med 2 portratter, 2 tilhografier och 4 xylograsler, 1: 60, I pappb. 4: 75; inb. i cloth, 2 rdr. RTV INGA — — Poft-Scriptum. Konungens Befallniugshafwande i Mals möbustän bar uts ti tosjande verfoner att, jemte de ombud wiesa bestämda focknar inom lanet böra use, deltaga i markeganaenamnoer, fom böra sammanträda 1 Januari och Mars mås nader nasta år i och sor prisluromters uppräts tande, nemligen: Jnom Luggude Rönnedergs oc Onsjo Harader: Ordin. ledamoter: Herr öfwernen od) riddaren P. Sjöfrona rå Sud. barv, berr majoren och ridd. baron A. Vennet å Roscndabl, berr bofrättsasfesforn A. Berg v. Linde a Dueke, berr löj nanten grefve A. Pose ä Chrisnelund, herr grefve ÅA Hamil. ton å Tagerup, herr löjtnanten grefwe G. Wacmeiner a ÅRögla, verr pronen I. P. Las geman i Frillestad och berr grossoandlaren J. Tronchel a Sabyvolm. Suvrleonter: Herr ronmanoren oc riddaren C. Follin a Paisjö, herr rymtmastoaren och riddaren C. Bennet å HylletoTp, verr kyrkoberden Lundbergeson i Wasdo, herr prosten C. Kemmr 1 Barsolöf, barr kontraktspronen od) ordenoledameten 3. W. Turberg I Herslöf, br majoren och riod. J. Siable a Hjelmsbult, härr rossåesionaten C. Bellander a Reelef och herr regementsaus ditören och riddaren J. M. Perterofon i Hi. lechog. Lunds universitet. Foljande eramina äro i dedsa dagar aflagde af nedannämnde akad. medborgare. Tcorelisk teologisk eramen den 14 dennes af Carl Olof Swensson, Skån., och Jons Pers fon Bokander, Blekingsdo, Prafust teologisk examen den 15 dennes af Filos. Mag. Carl Johan Lelh, L. Germund Virgin, Jong Nilsson, Skaningar, Collega emo Olaus Frang Bengisjon, Götleb. Juridiffseramen den 12 dennes af Samuel Wilhem Ahlmark, Smål., Erland Wahelm Lintenerona, Friherre Fabian Gustaj ÄWrede, Vlekingsboer, Pehr Gunaf Ruaback, Calmarbo. Kameral-eramen samma dag ar Claes SHJene rif Nydbeck, Arel Georg Bergman, Cart IVile belm Rydderg, Smal., Frans Lererz Oloson, Carl Osfar Billing, Skåningar. Bergs examen den 13 denuecs af Garl MNRöm now, Göteb. Medicine Licentiotseromen den 14 dennes af Medec. Kandidaten Files. Mag. Arel Wimmerstert, Calmarbo. Filos. Kandidat eramen den 14 dennes af Herman Emanuel Yllantet, V. D. M., Wefty., och Åehr Johan Herman Leander, Smal. Medico Filosofifk Kandidat eramen jamma dag af Truls Christensson Cörastell, Skåning. Jill Studentseramen anmälde fig d. 1 Sepi. 28 onglingar, of hwitka 20 deltogo i de mun teliga förhoren den 12 och 13 Sept. och 15 inskrefwos såsom Etudenrer den 16 Sept, Den 3 dennes anmälde fig till samma eramen 65 pnalingar, af hwilla 42 wille undergå examen i Latin. 16 underkändes i det Swenska ftils profwet, 2 derjemte i det Latinsta, 5 ensamt i Det sednare. 42 deltogo i de mumeliga förbös ren och 33 genomgingo eramen den 13 dennes. — Höga betygsantaltet wid båda Höltstermis nens student-eramina hafwa tillsallit Bernhard Lundgren från Malmö, Alired Falck från Lunds samt J. Alb. Ringius från Ystads elementarlärowerk, hwilka erhållit hwardera 17 betpg i I ämnen. Rob. Swensson från Malmö och Johan Larsson rån Lunds elementarlarowerf hafwa erhållit den förre 1619, den sednare 15 i 8 ämnen. Ai dem, fom undergått eramen i 6 ämnen, ha Edw. Carisund från Carlskrona elementarlärowerf och Joh. Bondesson från DN A PDe 2 NDNDe — 0A

21 december 1860, sida 4

Thumbnail