Helsingborgs-Posten – 17 december 1860, sida 3

eset, qwarhållen i hans ort erbjndit (B. P.) 2 ingar 58s0oOn. n läste från utlans eta utnämnt frans iske amiralen Bars af St. Januarriis låta att troeffe på förmodade att de änna sig särdeles ärkelse, af en for istning att regera ade man ånnu ide 8 i detta nu håller t snaraste begifwa ssutom de reaftios tanska provinserna ner. Nog hafwa e Tinan rådfrägat på Frankrikes fejs a den dem erbjuds ört att de hafwa an gissa att sfinren n kan hafwa något ns. Franska effar Gaeta tyder ocksä Tank om konung e kallat exkonung, hålter sitt intäg 1 wara säker om, kola ropa lika tape m de ropat det för tel. Det år omöjs hwad är icke möjs stora mustacherännu icke uttalat i oss derföre tills ska dramat wara till förargelse ders dvig i Köpenhamn aljen Litteris et onst) för sin frots etenskopsafademien onsterna wilja råfs etenskapsmän eller pehöfwer det wäcka eo bär en gnldmes far bära hwarjes nemligen, synes darda ansedd får bladet förfäftat re. an fett af lånan grepp. I Amerika wilja de fom ifra för flafs weriets bibehållande, anses säsom demokrater. Frågaa nu om Aftonbladet tar det ordet des mofrati i amerikansk mening. Man kan bhafs wa fål till en fådan fräga, då man känner, buru Aftonbladet och def drabanter i landsors ten äro måfta förgrymmade på alla, fom wåga hvsa annan mening i landets wigiigare frå gor och ide slafwiskt följa def demokratiska fana. Bland förödelser, fom warit en följd af Wes nerns öfwerswämningar i Wenetsbera nämnes äfwen, att ett ganska stort parti socker, fom ras sinadörer från Uddewalla haft förwaradt i Wenersborg, blifwit alldeles förwandladt i Sockerwatten. Nägon fom hörde detta omtalaa yttrade:Der måtte wål hafwa funnits tillrådligt med rom eller konjak i Wenetsborg, få att de i staden kunnat få fig hwar sin lilla tuting. Det war då en för lycklig ide konditor Les vin hade, når han uppfann den förträffliga blandningen: Skarpskytten. Nog omfattades solkbewäpningen förut med mycket intresse, men fedan Konditor Levin gjort fin uppfinning foms ma säkertigen skarpskytiegillen att blifwa myc fet mera freqventerade. De der skarpskyttarna war något fom slog an pä swenska folket. For: dom hette det om den fom räkat få något wäl mycket till bästa, att han blifwit kapten. Nu fär han helt wisst heta skarpskytt. Eftersom hwarje militärkorps skall hafwa sitt svel, så föreslås att Aftonbladsmagistrarna antagas till trumslagare wid skarpskyttekorpsen, och hwad är då naturligare än att magister Sohlman, fom förklarat fig wara anhängare åt demokratiens bag, sköter bastrumman, Friherswånnen kan man göra till trumpinne. De der präktiga Gobelinstapeterna, fom blifs wit funna i kongliga husagerädskammaren i Stockholm, uppgifwas wara wäårda fin million i swenskt rikomynt. Den, fom först wärderat dem så högt, mäste helt wisst hafwa warit en Westgöthe, ty han låter bestämdt pruta med sig, och slår nog af hälften, om icke iwåtred. jedelar. Då Petter Nilsson icke inlåter sig i polemik hwarken med Pål eller Per, så har han intet att swara den person, fom under signaturen R. i Öresundsposten anslog få hög ton mot de oz skyldiga funderingarna i denna tidning öfwer resultaterna af wåra riksdagar. Hwarföre def: utom twista om en sak, der tankarna ide äro få delade fom MN. menar. Det förundrar Pets ter Nilsson, att MN. ide fåftade fig wid tonars ten, hwaruli Pener Nilsson börjat. Men fans ske stod ide den melodien i R:s koralbok. www On — rige embetsmäns bewakande, istället för åt fols tet sjelf, och discussionen i kammaren ide bels ler är fri, fördenstull att den afsigtslösa och öppet medgifna utöfningen af regeringens auks toritet stänger tillträdet till tribunen. Jfall det werfligen år kejsaren maktpäliggande att taga Frankrikes uppriftiga och upplysta mening til rättesnöre, må ban ide förändra faommanfätts ningen af famrarna, som slulle revresentera denna mening. Det werkliga läkemedlet mot pressens dåliga belägenhet bessär ide i en li beral inrikesminister, lita litet fom det werks liga läfemedlet mot legislaturens servilitet är att finna i en nådig tilåtetfe att tala fritt. Läkemedlet mot det förra är edfreärjningsräts ten och mot det fednare ent fullkomligt afbål. lande från bwarje ingrepp i walens frihet och sjelfständighet. Det är en märklig hållning sfrankrike forts far att bibehålla med afseende på Picmont, fäger Berl. Tid. Frans d. 2:dre och Påfs wen, och det synes nåstan fom om kejsar Nas poleon med föresats wille bälla siuationen wack lande. Barbier de Tinans uppbrott från Gaeta bekräftas ide, escodern är twåtom förstärkt, men, för att Frans icke skall bygga nägot bopp derpå, har turlerikabinettet nekat Gaeta rätrigs bet till att göra beslag vå de sardinsla fofferdifartyg fom af owåder nöbsakas söka hamnen, under fästningens kanoner. Så war nyligen bändelsen med fyra sardinsla fartyg, bwilka Frans wäl frigaf, men tillika för framtiden förklarade att betrakta dem, som föllo i bans bänder för goda priser; i anledning båraf bar Frankrike förklarat att vet ide samtvycker bärtill. De engelska tidningarna blifwa betanfsamma till mods wid underrvätteljen om Peliuge inta. gande. ÖOmwad all werlden skola wi företas ga of med China? utbryter Daily New — eder finnes ingen wi funna fluta fred med, med mindre rebellerna wilja ätaga fig detta beswär. Förr än en oc) annan gör detta funna wi ide draga oss tillbaka, utan att blifwa till äts löje. Wi bafwa förlorat sienden, och wisar ban sig icke, mäste wi gå att söfa upp honom. Man berättar redan att trupperna stola öfwerwimra i Peking och Tientsin. En högre wisbcet än den menskliga bar allaredan råddat oss ur så mänga förlägenbeter, att wi också må kunna boppas på denna bjelp ännu en gång; men fäfert är det att wi hafwa kommit i en swär förlägenhet. Times är mycket krigisk oc) will att man fall bränna tempel efter tempel, bus efter bug, tills man framtwingat de fångna engels mänens frigifwande, eller öfwertygar sig om att bjelp ef är längre möjlig för dem. Öjwerwints vingen tager Times fig temligen lätt och wil 2 . 2 A VSV4