da, ätminstone i iudustriellt alseende, an skulle funna likna det mid ett de den ömmaste omwärdnad för att dag. Herr Borgmästaren egnade st fadezliga fått, ledde de första ftavve lingens bana och har un tillfredsNäls utwecklat fig till en fraftig och Iefnadgs gladt med och förtröftangfull tillit De förtjenster Herr Borgmåftaren älle, det nit och det lifliga intresse e bewafat def fördel och sökt befors t utmärkta fått hwarvå Hr B. förs n Domare och forte Magiftratspers B. alltid vvisat detta samhälles meds r, att ide förglömma den lysande cklat, utgöra giltiga anledningar till ot erfänsla och förklara tillräckligt att en gång blifwa i tillfälle att ofs känslor. Ett gynusamt tillfälle ders å ör Ö. efter att vå ett hedrande at denna stad wod sistförflutne rifes d twenne föregående, un återinträdt i bete, och jag tror mig wara en tolk, irwarandes utan af hela samhällets då jag nu bjuder Hr B. en hjertlig utirycker den tilljredsslallelse wi alla r Å återwända med helsa och krafter er återtaga ärendernas ledning. fwit antydd den serskilda förbindelse till Or B. för det utmärkta sätt på Maj ters besok härstädes sistlidne fom: apet, föreslogs skälen. staren swarade: vackra och förbindliga ord min wärde 1, uttalat, finner jag ett ytterligar oc wälwilja, hwarmed jag alltid tad, och jag hembär eder derför min tacksägelse. Hwad angår min werks ambnd mid det nyligen afslutade Riksaga edert tälamed alltfor mydet i detta tillfälle skulle yttra mig ans en, i hwilkas handläggning cd) fluts igit. MW äro ju gamla befanta M. ag här hemma, då fråga warit att tuäget steg tillbafa. Så har jag tiksdagen Jag bar uttalat min öfs ärligt, fåfom det egnar och) anstär en representant. Min rest har ide fals f mig onfetda nöriga och upttiga förs ner, få i secialt fom i voltifft håns tet har jag deltagit i utarbetandet af örerdningen. hwarwid många hårda nellan Laudtmannas och Etarssintress egrade den råttwisa safen. De stora nos i den gamla författningen, och tomma att utgöra fätalet och att representanterna för landet sälerligen ide komme atl skona städerna i fräga om bestattningen. DÅ Utskottet i Riksdagens sista timma mds tagit någon modisifation i uyssnämnde affeende antogs dens samma af mig och mina mwänner efter skedd inbindning, för att wisa det wi ide hade för afsigt art sonderrifwa hela förslaget. Man har sedermera låtit påskina att denna wår åtgärd sfedde of farhäga att Ridderskapets och Adelus förslag stulle gå igenom ! fssörslärlt utstett. Wi hyste doc ide en fädan farhäga, ty wi kände uegsamt att, når det fom till fritan fom man säger, skulle Ridderskapet och Aveln, efter närmare besinnande antaga utskottets förslag, ty säge hwad man will, Ridderskapet och Adeln är för högsinnadt att med weti och wil ja päbörda fäderna någon orättwisa. Den gamla twisten angående husbehofsbränningen år ändtligen mid denna riksdag afslutad, deck ide utan skarpt motsländ från Bondesländets sida. OÖckså kande Boudes ständet ide afhålla fig från att i afskedets stund tilldela Borgareständet en liten förebräelse för behandlingen af denna fråga. Af de många lagar och författningar fom framdeles ut: tomma, skolen J. M. Hrr, nogsamt erfara, att Riksdagen ide medfört få ringa oc) ebetydliga resultater. fom man på ett och annat Håll welat pästå. Min wärde wän har widrört wåra egna förhållanden. Det är sannt, att mycket blifwit werlstäldt under ben tid jag haft äran att wara Stadens Borgmåstare. Hedern båraf tillkommer emellertid ide mig, utan i främsla rummet Cemmunen och dernäst te Herrar och Män, hwilka i eqens stup af ledamoter i Hamn Direftiouen och Dråtfelsboms missicnen uppeffrat deras tid. möda oc) omtanfe för flas dens angelägenheter och mängen gång med deras Cassa biträdt, då ilnden deraf warit i behof. Detta är om nås gonsin, ett tillräckligt bewis vå den wackra eommnnalanda och enighet, fom hes of råder i fråga om Cemmuneus allmänna angelägenheter. Jag har med glädje hört wår Mådige Konnug och många med heuem beremma de refuls tater, fom deraf warit en följd. Men. M. Hrr, då wi glädja oss ät allt hwad redan blifwit gjordt, få funna wi litwäl ide förnefa, att det störssta, det wigtigaste och vet dyraste arbetet återfår. Wisserligen fer vet mörkt ut, serdeles fom något biträde af Staten wid Riksragen ide funde åftadfommas. Wi böra likwäl ide fålla modet. Wi hafwa en tredjedel af medlen till jernwägen så att säga i wära sicker. Mi weta af erfareunhet att enighet ger styrka och wi böra ickt förglömma den gamla regeln: Hjelv dig sjelf ech Gnd skall hjelpa dig. Det är min fasta öfwertygelse, att jeruwägen Landskrona — Gslöf fall blifwa färdig vå samma gång fom Stateus bana emellan Malmö och Stockholm. Oh un M Hrr säger jag eder ännn en sång hiertligt tack samt anhåller att J med mig wiljen tömma ett glas för Landskrona Stads wälgäng och för alla def innewåis nares lyda och trefnad. LL—— ä——— de tyska tidningarne för att stä i ledband med turinerkabinettei och ungrarne, och en parifere korrespondent påstår att Ryssland, fom känner sig oroadt öfwer furstens hällning, drager en armeeforp8 På 12,000 man tillsammans wid gränfen af Besarabien. Den fom förjöft mörda marskalk ODonmnel heter Leon Minta Jmaz och är fon af en skollärare i provinsen Leon, England. London d. I. Obferver för idag strifwer: Ryftet att lord John Russell fule hast för afsigt att aflägsna fir James Hudson fräa gesandtsposten I Turin, år helt och hället taget ur luften och förnekas nu officielt. Obferver yttrar angående kriget i China: Sedan den för ett århundrade sedan wnnna seger af Clive, wid Plassy, har i Asien ingens ting tilloragit fig fom warit få wigtigt för Englands makt och engelskt inflytande, i öster som nu segern i China. Det indiska Upproret haftiga undertryckande, det få nåra derpå föl jande intagandet af den chmesiska hufwudstaden Peking, har haft på de asiatiska sinnena samma intryck, som Mericos imagande, genom Cortez vå de mericanska infödingarne. Tydligt säger tidningen, att England ide längre skall låta nöja fig med att blifva fördt bakom ljuset, och att om det icke straxt gör fin rätt gällande efter flår till, bar detta sin grund, ide i swaghet, utan i mevwetandet af fin oemotständliga styrka. Det enda binder, fom för ett fnart afgörande af frågan skulle funna uppresas, wore en fis endtlig werksamhet ä den franska diplomatiens sida. Men England befinner sig nu i det läge, att det fan undanrödja de hinder, hwilka ligga i dess wäg. Gnligt Court Journal har man benärk t såsom något högst märkwärdigt, att den franske gesandten icke war iillstädes wid kejsarinnan Eugenies besöf i Windsor, fastän han dagen förut hade i officiel egenskap infunnit sig i slottet och fastän kejsarinnan ide incognito afs lagt sitt besöf, uran sastmera blef emottagen på det mest omständliga och ceremoniella sätt. Den ide mycket trowärdiga tidningen Pref .. Att OAlterrifo 3 sdt får Att Attråha