pmarksamhet på, den nemligen, att nterna inom hans valort säkerligen ass upplysta, att de, i händelse de ha gjort sig förtjent af ett sådant ee — och vi för vår del äro härom de — och han sjelf önskar det — rösta på honom till en kommande äfven om de aldrig fått höra omhan druckit sin lilla ,,tår — kassligen — i sällskap med hrr Nils och Uhr och derunder deltagit i nen om en förändrad riksdagssamng. inde ytterligare saderskapet till den ens sista timma uppväckta agitlaliopresentationsfrågan, torde hvarken kaffekoppen eller någon annan i ilja tvista om äran af detsamma. i alla partier, de må nu kallas liberadikala, grå eller konservativa, ense, att just det sätt hvarpå man ng började agitera i en för hela vigtig fråga, ingalunda var egnadt rka till utan i stället rent af motsningen af frågan, hvilken Dagl. r lika skälmskt som måhända träflar — ,,prenumerationsfrågan, derestonbladsred., i brist på bältre, napdenna, för många variationer, ergo: ad, sig egnande, fråga, till det stunrenumerantsisket och sordenskull i s elfte timma och sextionde minut ade Uhr med den bekanta motionen åndet, hvilken med möda föranledde Ita skrifvelsen till K. M. skt, att icke säga taktlöst, lyckes all i tid och otid bestorma regesd skrifvelser och petitioner i en n 50 års erfarenhet lärt oss att det slår i regeringens makt alt regllas belåtenhet, då hvarje förslag, ina syftning utgått ifrån regeringen, förkastats af Bondeståndet, såsom ör konservativt, eller af de trenne nden icke antagits, såsom inrymvidsträckt plats åt Bondeståndet resentionen, såvida förslaget icke an det förekommit hos stånden blifs k. ,.skrikhalsarne nedgjordt gede medel, som stå illviljan och de ra beräkningarne till buds. i kunna hoppas att någonsin få en på förnuft, billighet och rättvisa örändrad sammansättning af vårt tionsskick, måste nog för ändamände begagnas klokare medel, än regering eller ständer ställda skrifm väl i ett afseende, nemligen en rändring eller ombildning af vår tion, öfverensslämma, men i elt träffande grunderna för den äskade en, uttala skilda meningar. Det förslaget af hr Dalman om årliga synes oss hafva träffat rätta utkten i fråga om en representationsDernäst kommer Bondeständets förEJ uttryck, som vi på sista tiden ofta sett aninner oss ovilkorligen om en liten anekdot. rakter synnerligen populär författare fick ta uppbära benämningen folkskald, Detta anledning till någon, af hvilken han nyss ; detta epithet, ställa den frågan: om han a — djurskalder? r sedermera ändrat denna uppgift sålunda, I vara Ola Jönsson i stället för Nils Stockholm vanlig benämning på hvad som zenlligt kallas g ök mn TT — ck fruktar jag för flickan, jag kan var miuut vara tillstades. j, frukta intet, inföll med glädjeögon den gamla qvinnan; når det om försoning med hans svärmor, aldrig ett ord: Gud välsigne min som nu gör det som är behagligt gna och menniskor ? tårarna stoStdlltteratTe HV Fomwbarttulngen dT —JOMLTendena. — Kongl. Maj:t, fom under den 30 nästl. Nov. i nåder förordnat, att Kongl, Kvmmerds follgii Statistiska Kontor skall hädanefter bes nämnas Kal. Kommerskollegii Kammarkontor, har under samma dag behagat till Kamererare i bemältde Kontor i nåder umämna tillförordnade Kamereraren derstädes, Kammarherren m. m. E. G. Levonmatck. — Enligt underrättelser från Stockholm har Swenska Akademien tilldelat stitt stora pris är ett poöm, kalladt Fjell:Lappen, fwars förfat: tare ännu år okänd. — Kongti. Fångwårdsstyrelsen har utnämnt till Revisor: Kammarskrifwaren i Kongl. Maj:ts och Nikets Statskontor I. A. Segerstken. Landsorten. Malmö d. 8. Med anledning af Generalpoststyrelsens bemställan om någon lämvlig belöning åt egaren of postbemmanet Skifwarp N:o 22 inom Skifwarps socken of Malmöbuslän, Hans Jakobsson, hwilken under 42 ärs tid med synnerligt nit och ordentligbet winnlagt sig om posternas säkra fortskaffande, har Kongl. Maj:t funnit godt i nåder tillägga bemälde Hans Jakobsson en siljwermedalj af ättonde storleken, med inskrift: jör medborgerlig förs tjenfi, att i bögblätt band med gula kanter af honom bäras på bröstet. (M. A.) Ystad d. 7. En gifware som will wara ofånd har till Fattigwårdsstyrelsens ordförande sistl. Onsdag lemnat 200 Ror Rmt till utdels ning bland stadens fattige af pauvres hon leux. — C. f. Kustchefen Hansson hade i går lås tit å egen bekostnad bespisa härwarande Cute huspersonal med middag och faffe. För denna godhet har Red. blifwit ombedd att ofjentligen framföra nämnde personals hjertliga och öds mjuka tacksägelser. (Y. T.) Från Söderköping skrifwes den 29 Nov.: Afwentyraren Falk, fom under namnet Baron von Essen i somras gjorde så stort uppseende inom brunnssocieteten, hitkom Tisdags afton med fängskjuts, iklädd jernblack, för att undergå ranz safning för fina många bedrägerier, och förs waras för närwarande i Rådbhushåftet. Fängelsedirektören i Kalmar Kapten v. Kres mer, bar af Kon. befallningab. derstädes blifs wit suspenderad, sannolikt med anledning af wid ransakningen angäende mot honom wäckt åtal för embetsmissdruk i dagen komna nya upplysningar. Jonköping. Ett dubbelmord har natten emels lan den 27 och 28 noyssförlidne Nov. egt rum å nvenne åldriga makar, förre Traftören P. I. Berg och hans hustru Lena Stina Andersdotter, begge 75 år gamla och boende å det wid alls männa landswågen emellan Jönföping och Hwetlanda belägna torper Lunden under fåtes riet Sjöberg i Öggestorps socken. Onsdags: morgonen den 28 fl. emellan 8 och 9I, hade en grannqwinna ingått i stugan uti ärende med ett bref, och fann då de gamla makarne döda och omgifna af redan stelnade blodsamlingar. J förskräckelsen sprang bon ut till en loge i närheten, hwarest drängar tröskade och medtog dessa, hwilka wid inträdet i stugan funno hus struns lif i sittande stållning oh med hufwudet bafåt hängande. Mannens lik låg fram supa öfwer sängens fotstam med hufwudet hängande nedåt. Begge hade flera knifstyng i halsen och hufwudet, men nägot blodigt mordwapen funde ide upptäckas hwarken inuti stugan eller utans före; dock syntes en wedyra, fom wanligen haft sin plats bakom ett skåp, wara framtagen till bordet, men torde ide wara begagnad för gers ningen, enår den saknade blodfläckar. På bor: det stod en från byrän uttagen tom låda, hwars innehåll förmodas wara af mördarne tillgripet, under det en annan byrålåda, innehållande pen: ningar och silfwer, lemnats orörd. Wid samma dag på stället hållen undersökning af vice fros nofogden Siwers har icke några spår till mörs darnes upptäckande kunnat erhållas. Ett par wäåafarande till Fönkönina hare iksfamkrina på sjön, hwilken plöisligt förswunnit i djupet. (Sk. P.) Utlandet. Ett Parisertelegram gifwer wid banden, att upproret i Abruzzerna ingalunda är dämpadt, twärtom är deisamma i i tilltagande. Jcke al: lenast i och omkring fäslningen Gaeta, utan äts wen i flera af SydJtaliens inre provinser kämpas ännu med stor förbittring för den full kastade ordningens återupprättande. — Befolf: ningen tager del i denna kamp, trots omröfts ningens lysande resultat; men föröfrigt säges rörelsens betydliga ulsträckning ega fin grund deri, att en stor del af de til Kyrfoftaten flyfs tade neapolitanska trupperna öfwer bergen iwåna da tillbafa till de nämnda provinferna, och att neapolitanska friskareansörare hafwa warit i Rom för att träffa aftal med! derwarande neas politanska generaler och gesandter. Piemontes sernas stränga dekret, fom allaredan blifwit tills lämpadt på en mängd bönder i de upproriska orterna, att enhwar civil som blef anträffad med wapen i bänder skulle skjutas, har mäst återkallas. — Samtidigt fortsara oroligbeterna i bufwudstaden Neapel, der, säsom en följd af friget, arbetolösbet och dyr tid herrskar. Ett annat förhällande, fom ide mindre ände näms da, wällar den sardinska regeringen obehag, är att de neapolitanffa krigsfängarne, som till stort antal äro förda till det nordliga Jtalien, på det bestämdasle wägra att inträda i den fars dinska eller den nya italienska armeen och hafs wa i Milane mört wäld med wäld då deras waftare wille twinga dem att aflägga en ny trobeteed. Det är isynnerhet manskapet, fom ide will höra talas om någon sädan cd fåläns ge konuna Frans äunu bäller fig i Gaeta och många af dem råkat i fängenfkap allenast ges nom deras officerares och generalers förräderi. Roktet om underhandliugar mellan päfwen och Victor Emanuel upprepas. Victor Emar nuel säges ha tillbjudit päfwen en civillista pä 1 million scudi samt dessutom 30 millioner scudi såsom underbäll till 30 kardinaler; defutom tills sörsäkras päfwen fri kommumikation med de ita: liensta biskoparne och förbehälles utnämnandet af dessa. Frans den 2:dres farbroder, grefwen af Sy: racus, bar dött af flag. Kejjarinnan Eugenie bar från Windsor wändt tillbaka till London och wäntas äter till Parti Engelska regeringen läter päskynda befäftans det af S:t Helena. Nyligen har ett helt com pagni ingeniörer ditsändts. Det tyckes fe alt mera bekymmersamt uti Neapel. Hufswudstadens blottande på trupper bar föranledt nya demonstrationer af Garibals disterna, menu depechen omtalar ide hwaruti de bestatt. Det beter ewedlertid art till och med den energiske Farini börjar blifwa modlös, od ban skall sjelf bafwa förklarat ott han amnar nedlågga sin post den 15 Januari, terest icke före den tiden bättre förhällanden inträdt. Säsom bekant är bafwa otaliga protester blifwit utfärdade från Gaåta. Turinerbladen meddela nu en cirkulärskrifwelse från Frans den 2:dres utrikesminister, Casella, till de neavolis tanffa gesandterna bog stormakterna, Enfulås vet är i så fall märkwärdigt an franska fejfar ven berömmes deruti, på alla de andra mos narfernas bekostnad, genom att beteckna honom sasom den ende fom undandrog fig den ull. männa Avarbien, bwarigenom ban ådrog fig Englands förebraelser, medan de andre fobi: netterna lemnade bonom i sticket. (Siornale de Roma dementerar rygtet om underbandlingarne mellan Piemont och Rom. Persigrys cirkalär till presecterna bar äter upplifwat hoppet i Frankrike, fastän det är af: fattade i myocket obesiämda utiryck. J tkorrespondens från Wien till Köln. ett. bekräftas telegrammerna om tumulten i Pesth och Debreczin och berätta att i anledning deraf ätskilliga mmisterkonferenser egt rum. Ty wäårr — skrifwer korrespondenten — herrskar der ännu den gamla rådlösheten, man gär från hen ena Öfferliahefen till den Avnrva ah foän efter den nya förordningen. En af talars nes fängslande hade till följd ett fullkomligt uppror; folkmängden bewäpnade sig, nedref flera hus och handelsbutikec och wille storma prefekturet. Militärens mellankomst återställde lugnet. 10 personer blefwo på platsen; äfwen blefwo flera särade. Försök till nya emeuter hindras af militären. Regeringen har uppdras git åt en kommission att skaffa reda på anstiftarne. Amerika. De sednaste underrättelserna med posten hår: ifrån tyda på, att Syd-Carolina torde komma att få isoleradt, i den händelse det fortfar i fin separatistiska politik. Telegrammer. Paris d. 6. Upproret i Abruzzerna antas ger allt större dimensioner; 10,000 man äro als laredan under waven. Trupperna, fom befuns no fig t Neapel, äro afsända till rörelsens undertryckande. — Reuters Difice förmåler från Constantinopel af d. 1, att Lavalette fortfarans de pästär, att den franska ockupationsbären skall qwarstanna i Syrien. Petitioner i deuna fyfts ning spridas af franska agenter bland de drifts na i Beirut och Damascus. Wien d. 7. Ministerrädet har antagit Scmerlings program för rifets inre utweckling. Af denna anledning wäntas Schmerlings ins trädande i kabinettet. Hamburg d. 8 dec. Paris d. 7. Bombardemanget har börjat mot Gaeta med stor häftighet. För syditalien äro stora militärkommando organiserade, i likbet med de franska, för hwilka marftalfsutnämnins aar förestä. Hufwudplatserna för dessa äro Neapel och Palermo. J gär bar der blifwit skjutet På den franske ministerpresidenten OeDonnell. Kulan ffrubbas de öfwer ryggen. Gerningsmannen är arreste rad; det beter att han är wansinnig. Constantinopel d. 6. Med ajseende på Sys rien är öppnad wäg för öfwerenskommelse mels lan Frankrife och England. Den franffa ocs fupationen skall på intet fått förlängas, utan med europeiskt samtycke, och utan att det bifals les på en ny Pariserkonferens. Den 7. Portens representanter wid de euros peiska bofwen hafwa meddelat officiella docns menter öfwer de gynfamma refultaterna af for: vizirens expeditionsresa och de af honom åftadkomna reformer. Marseille d. 6. Underrättelser från Cons stantinopel af d. 28 nov. befräfta, att forvists ren, tills ban sjelf fan besöka Bosnien oc Hers zogewina, skall dit afsända en provisorisk fom mission under Jsmail Paschas, öfverbefälbafs waren öfwer armeen i Rumelien, presidium. Från Marseille meddelas, under den 7: J Neapel bar, i anledaing af erkebistopens an: komst, manifestationer egt rum, till gunst för Garibaldi och väfwen. De upproriske omvine gade det erfebiffonliga palatset och försökte färs ta det i brand. Upproret warade i 18 tim: mar. Erkebiskopen wisade fig på palatsets altan med den trefärgade fanan. J Caserta bar likaledes warit reactionåra och Garibaddistiska manifestationer. Ett garibaldisflt uppror har blifwit undertrockt i Aversa. Monitör: Persignos circulär, angående prets fen, utsästar firoff för angrepp på staten och dynastien, men tillåter discusfon angående fel: aftigbeter i förwaltuingen och uppdagandet af begången orättwisa. London d. 8. Morn. Pol offentliggör splorviztrens berattelse till sultanen angående rundresan genom vrovinserna. Triest d. 6. Från Constantinopel meddelas af d. 4, att flera med ammunition lastade skepp blifwit, på Donau, uppbringade. Telegraf kring jorden. Det är ide mer ån trettioett år sedan Ors sted upptäckte elektricitetens imverfan på mag: netnålen. Det år ännu fortare tid sedan de förta frföfen att anwända denna umnöntäckt till