inkorvorera Honnover, icke kan anföra samma grund till ränfärdtggörandet af de acavisitioner Det bar att tada fin rang säsom stormakt för. Derpä anställer Times en jemförelse mellan Preussens intervention i Holftein och Schlesvig, och Sardiniens i Neavel och tillägger out den stat fom bar sandt hjelptrupper till slöd för en revolution mot Danmarks lämpliga styrelse, borde wara den siste att fränkänna Sardinien rätt till att leda den nationala rörelsen, som substituerar Frans den 2:dre med Victor Emanuel. Ryktet att Kejsar Napolcon kommit öfwer till England hade spridt fig allmänt i London och der åstadkommit en hel del komiska upptråden, fom man finner bl. a. af Morning Pofts berättelse, fom följer: I Onsdags den 21 hörs de man plötsligt i London allmänt den nyhe: ten, att Kejsar Napoleon stigit i land på Engelsk jord. En massa menniskor störtade till London-bron, en dito till Sydweft-jermvågens bangård. Nyktet öfwergick innan fort till forms liga förfåfringar, och man wände sig till cens tralpolisens bureau, Scotland Yards. Innan fort utryckte också et ansenligt detachement Pos ligagenter till bangården, för att hålla wäg öps pen för H. M. genom folkhwimlet. Annu war det blott en följd af allwarsamma försäfringar, men få fom telegrafen i rörelse och förmandlas de saken till wisshet. En telegrafijensteman ins berättade till linjend bestyrelse, att han fett Kejs far Napoleon stiga in i en wagn af första Flags fen med ett tåg fom afgått från Portsmouth tl. 33. Nu werte rörelsen jemt. Tåget signalerades, wäntades, observerades, anlände flutligen. Direktionen war tillstädes, den officiella och icke:officiella polisen likaledes, stora och små tjenstemän äfwenså; lika litet felades tidningsskrifware med wäntande penna; och till och med en post från Franska polifen antände raka wägen från Leicefters Square. Tumultet war på fin höjd. Dusjins talg händer bemägtigade fig handtaget till wars je dörr till första slassens wagnar. Hwem skulle få fe honom först? De förbluffade refans de kunde knappt bana fig wäg. Hwar år han? Omsider upptäckte man i en wagn en mycket lugn herre, med den frökta näsa samt de be fanta musstacher fom umärka segerherren wid Solferino. Som sådan emottogs han också. Hell Kejfaren ! skreko direktörerne. Hurrah! Hurra! inföll massan. Polisen röjde plats, stenograferne antecknade ovationen, och fri pass sage lemnades den Kejserlige resande, som fås fängt sökte sörklara hwad Han war och hwad han ide war, tills slutligen en magiftratspers fon i glasögon, ett par tolkar för jernwägen och några Engelska resande äfwen förklarade, att det ide war Kejsaren. DÅ ändtiligen detta utlåtande fått allmänt erkännande, inbegripet den hemliga Franska polisena, erhöll fremlins gen frihet att gå hwart honom behagade. Men detta oaktadt widhöll den stora massan fin tro vå att Kejsaren ändå skulle komma och omgaf bangården till långt ut på aftonen. Polisen qwarftannade 3 timmar, hwarefter den åter marscherade af till Scotland Yards. Emellers tid hade ankan gjort fin rund i hufwudstaden och tog få flykten utät landet. Mit Kejsar Napoleon önskar ett fammantrås de med Englands suverän och ledande statsmän antages allmänt för temligen wisst, äfwensom att han ämnar begagna Kejsarinnans återresa från Sfotiland till att företaga det afsedda bes — —n— EEE söket. Det är således icke otroligt, att på det blinda allarmet torde snart Kejsarens werkliga uppträdande följa. Befängd är deremot den supposilionen, fom framställes af Köln. Zigs Londonetforrespondent, att — Kejsaren sself lår tit gifwa upphof iill det falska ryktet, för att se huru han skulle blifwa mottagen i England! J samma korr. finnes följande anekdot. Lord Palmerston fatt just till bords, vä man meddes lade honom, att Kejsaren skulle ha incognito landstigit i England. Never mind gentlemen, skall han då ha infallit: han skall wara of wälkommen få ofta han kommer enfom. (Snm. P.) Jtalien. (Jndp.) Turin d. 2. En depesch från Neapel, i går, meddelar att hrr Montzemolo, Cordova oc) La Farina hafwa i i dag afreft till Palermo. Den sardinska lagen angående pressen har, med nägra modificationer, blifwit offentliggiord. De rcaktionära rörelserna i provinsen Aves lino hafwa lått blifwit undertryckta. Deremot förmåler en telegram från Paris of d. 3 d:s i OH. MR Infurrectionen i Abbruzzerna bdlifs wer allt mera formligt organiserad. General Cialdini söker afskära neavolitanffa truppers ger menskap med de upproriska. pinellis dagorder, den sardinske befälhafhvar rens i Abruzzerna, lyder: Den fommenderans de generalmajoren öfwer trupperna gör weters ligt : 1) Den fom bär eldwacen, kniswar, vol: far och andra spetsiga och bwassa wapen skall fängslas, och fan ban ingen tillätelse dertill ups wisa, från laglig öfwerbet, fall han ofördröj ligen sljutas; 2) Den som blir öfwerbewisad att hafwa welat förleda genom ord, penningar eller på annat sått, bönderna till urpror, stall genast stjutas. Samma straff äliager den, hwil: fen i bandlig eller ord skymsar savovska mwapr net, konungens bild oc) de nationala italiensta fanorna. Till Constitutionnel skrifwes från Neapel af d. 26 Nov., att konung Frans, i trots af alla förnekanten, bar en bröstlsjuktom, hwars symptomer äro få oroande, att en derömd lär fare kallats från Neapel; man pästär, i denna stund, att hang lif botas allvarligt J milie tärbofritalen t Neapel grasfera koprorno. Anse talet af neavolitanska pelitionssökande är få fort att af 25,000 böncskrifter, fom blifwit aflemnar de till lonung Victor Emannel, öfwer 10,000 sökande anhöllo om understöd. Marseille d. I dec. Begagnandet af jernbanan år förbjudet för de oordningars skull, hywilka begärts af de friwilliga i Caserta. Herr v. Villamarina har blifwit anförtrodd de utlänrska angelägenbeternaa portfölj. J Gacta och traften deromkring befinna fig 21,000 neapolitanare. Turin d. 3. Victor Emanuel lofwar i sin proclamation till Siciliens befolkning, moralista instuutioner, akining för den Sicilianska lyrkan. Han förmanar folket till endrägt. (K. 3.) Den polska generalen Mieroalawe fi, fom ankommit till Turin, bade erdjudir fig att bilda en polsk legion till anderstöd för Is taliens sak, men grefwe Cavour bar tilldafamwir satetillbudet lika bestämdt som böfligt. Det sardinska ministerrädet bar nu afnjort frågan angående Jtaliens inre organisation och derwid få mycket fom möjligt fästat affeende på Jzaliens historiska utweckling, dess karaftär och behof. Enligt ministericts förslag fall landet indelas i 10 regioner: Piemont, Ligurien, Sars dinien, Lombardiet, Parma, Modena, Romags nän, Toscana, Neapel med Sicilien. Negios nerna skola indelas i prowinser, fåfom de redan äro, i bwilfet förhållande ej blifwer någon bes tydlig förändring. i Från Rom berättad att de amerikanska bis dragen till St. Petersspenningen uppgå, til en början, till 65,000 pd ft. England. (K. 3.) London d. 2. Obferver för i dag anmärker: Frangmännens kejsare har förklarat att han will tilldraga despottsmens tygel något mindre bärdt och gifwa Frankrike en liten smula fribet. Enligt wär iakttagelse är det en blott intetsägande förklaring och ins genting widare. . Enliat samma blad ämnade den ifrån Sfott: land till England äterwändande sransla fejfas rinnan näfta Onsdag aflägga ett dastigt besöt bog drottning Victoria i Winsor. (Såsom Par riser Moniteuren förmäler wäntades detta be. sök redan i Måndags, d. I Dec.) Sir Edmund Head, generalguvernören i Cas nada, har under någon tid näftan dagligen haft med bertigen af Newcastle samtal, hwilka an: gingo den Nordamerikanska konfoederationsplanen. Ryssland. Petersburg d. 28 Nov. Senatstidningen innebäller ett, d. 14 Sept., mellan Okerrike och Rvfland ratificeradt sjö, handelsoch fMeppss fartssfördrag, — Nord. B. ordar om Offers rites stälmng till Rossland, bwarwdd naturligt: wis Österrike kommer mycket illa ut, isvnneryet wid förklaringen om Osterrikes ställnning och dess politik med afseende på Tyskland ochPreussen. Telegrammor. Hamburg ten 4 Dec. Gattaro d. 4. Fursten af Monteuegro bar bällit ett tal till sina gardesregementen, derwid han yttrade att han fnart wille läta dem få wisa fin tapperbet, hwaraf Montenegros frams tida lycka berodde. Det berättad att snrsten wille öfwerlemna ät fransmännen Godinje i Cernizza till kolonisation. Berun d. 4. Det nationala partiet har fegs rat wid walen af nationalrädens embetsmän. Dapples bar blifwit president, öfwerste Lathur vice president. Pesth d. 2. Folkhopar draga genom staden oc nedrifwa, utan att röna motständ, den fejr serliga örnen på tobaksbandlarnes skylt. — Den 5 Dresden d. 4. Tjugosju medlemmar af des puterade kammaren hafwa andragit om, att den sachsiske sorbundegesandten instrueras om att förklara fig för återupprättandet af den furheg:s fiffa förfuttningen, 1831. Monitören af d. 4 meddelar att Ratsrådgs presidenten Baroche är utnämnd tid minister utan portfölj. London d. 4. Kejsarinnan Eugenie beföker drottning Victoria i Wintsor och begifwer fig dertfrän till Conton, Turin d. 3. Den engelska flottan bar fas luterat konungen af Sardinien wid hang öfwer: fart till Sicilien. Från Gaeta förmäles d. 1 att general Bosco d. 29 förl. månad recognoscerat dalen Anrali: na, men der ej gjort några upptådter. Från Rom nistern Merod pendente, har zuaver, till pr vins drogo än Newyork d na bafwa förb Reuters D 3 Nov.: Frå kommit till I slafwarna; ge Bankerna i P ton och Norso betalningar, o tel gjort detsa Kassel d. försattningslon församlingen i landtrepresenta randet af de ningen. — Den 6. usMonitören rundskrifwelse Decretet af utöfning af fri leons tbron ä Persigny an summa något partierna. BV minister för de Ncapel d. Palermo wånt lareskapet har lis proclamati Fyra sardinska mot Gaeta. Wien. Os nov., landat y Melsingbor Af alla de man kan minn de flesta för såsänglighet o En enda, Hel har stolt segra långtifrån att har det twärto renheten har a dag fom i dag sta wilja i w den inom en f sig blott och b. se mellan för den ordning oc ligen äro erfe fortfarande eri kär, så pass w Friwilliga Bri sig göra. Me wifas att helt sochism, hwars rens Sångföre wit af fårens ansett sig böra fåren utan n nästan öfwerty lemmar i det till det tagna afseende på B de ingalunda —