22 RN NN — 2 AN et it l a iU af ov Swarjeh anda. Björujagt. Jemtlands Tidning berättar föl jande: Ombedd af sina grannar på andra fir dan rifsgränsen att fomma och hjelpa dem efs tersökta björn, fom under sommaren ofredat deras kreatur, begaf fig en dag i början af Okt. bonden Erik Ersson i Björfedet, Kall foce fen, på 4 mils långa wägen öfwer jjellen, åts följd af fin dräng. När de mot aftonen has De fommit I mil nåra Snaasen, föll det wåra jägare in att göra en liten rekognojcering vå ett ftålle, fom de tyckte wara tjenligt till Nalles wistelse. Han war och werkligen hemma den Dagen och gick och förlustade sig bland tråden, och innan han märker hwad frammad han fått, skickar Erik Ersson honom med Maklös — få benämnes hans bössa — sin helsning, och Nals le bockar sig ödmjukt mot jorden. Denna björn war en såfallad fjolunge. Men ögonblickligen som skottet smäller, framrusar en mycket större björn i wildt raseri och ansätter jägarne. Lifs wäl eger drången, fom medhade en ora, nog rät ighet att stålla fig framför fin husbonde mes dan denne laddar bössan, och fåftar med yran så skickligt, art han afhugger snoken på det allt för nårgångna wilddjuret; hårigenom betydligt hejdadt i def grymhet, fälles det nu med ett skolt. Detta war en Hona. Bössan laddas änyo, och detta hinner knappast ske, innan tredje björnen framrusar, äfwenledes en fjolunge — men som eck med ett enda skott fälles. Utom den rika fångst, fom belönt de 3:ne skotten, lås rer Erik Ersson dessutom hafwa att emotse ur norska jagtkassan i skottpengar I spec. för de fällda djuren. Erik Ecsson, som förur fällt flera björnar, har ibland haft fare liga äfwentyr derwid. Om ett berättar han följande: För twå år sedan blefwo mina hår star om sommaren ofta hemjagade; jag förstod att det war björn å färde. Jag gif då en morgon ut att fe efter och blir snart warse en, fom i morgonsolskenet sitter på fjellet slumrande. Tyst nårmar jag mig honom och aflossar skottet; men del war ej dödande. Björnen förföljer mig, och jag springer af alla krafter undan, men får den ingifwelsen att forsöka ladda Une ber flyften, hwilket förunderligt nog lyckas, hwats på jag hastigt wänder mig och ntropar häfiigt: stanna du! Björnen stannar twärt i upprätt ställning och med öppnad: gap, dit in jag riktar skottet, som ögonblickligen dödar. Det war en owänligt stor slagbjörn med hwit ring kring halsen. Jag hade hittills ej känt någon mod: löshet eller rädsla, men betogs nu af en sädan wanmakt, att fötterna ej tycktes funna bära mig. FJmtitt, OMR Fatherin Aun, kaj — 8 saml? Pä Jernsp N H 1 S försälj Ble välkär finnes Lini böcl Ca A LS — FN —— — billig