fademiens kommiterade anse desfa olår lätt funna afhjelpas. Sn. P.) orska fregattskeppet m(Saropa , hemma nia, fördt af fapt. 2l. Pettersson, foms rån Köpmanshosmen, destin till London dt med träwaror, strandade i Söndags, middagen, på Falsterbo Ref. Befårts r bergad men fartyget wrak. (M. A.) J Srf. Tel, läses: Hösijagterna, som af förra weckan tagit fin början på une häromkring, hafwa ide warit st lika gifwande fom förliden höft. På Closter sköts 6 rädjur, 23 barar, 10 amt på Söfdeborg och Snogeholm 15 34 barar och 6 räfwar; summa 21 7 harar, 16 räfwar. Förlidet är å samma ställen under de sörsta böst19 rådjur, 75 harar oc 19 räfwar. d. 28. Sistl. lördan om aftonen ins en sorgliga tilldragelsen, att bemmansta Palsson i Dalby under hemfärden erigenom att bästarne stenade. nden Nils Torfelsson I Pårup of O. s socken uppgifwer, att han sistl. free på morgonen blifwit i närheten af vägen år Getinge rånad af trenne Mannen war körande åt staden med ed och en sida rökatt fläsk. Den ene ne frågade hwad bonden bade ant underråttad härom tog farten flåffet, de andre bofwarne hotade art bonden dlig om han pitrade något. De rlarne woro liadda i kapofser. (F. T.) vg. Medaljen Litteris et Artibus? band båras a brönet, har K. M:: isccla Masifoireftören wid Kgl. Göåöla g3emente 3. Gzapck. AAA — iltsltandet. i gar det ryftet, att underhandlingar e med Ftankrike om tillåtelsen att n sjöndan angripa Gaära. Lejsaren böjd derför, men i Paris will man elt sådant medgifwande. Parrie taden fransta eskadern bereder fig till ir för att öfwerwintra wid GaLta. weigiffa förbundsförsamlingen år ins den 3 Dec, ömannen till attentatet mot drotts Spanien år wål förklarad finness n äfwen dåämd ant insperras för Jtalien. Enligt underrättelser från Neapel d. m. hafwa de afskedade och mifs bdaldisterna förnyat deras offentliga oner. Oafbrulna vivatsrop för Gas wa förhindrat erequerandet af den nen i Teatro Nuovo. en 2:dre har erhållit penningar, men edel. Emanuel skall hafwa funskapare i tionnel far underrättelse från Neas 24 q-Nov. att rymningar och affall om besäuningen i Gaäöra. Till hace ifwonde af belågringgarbetet i Gaöia uren Eleitrico, med twå kompanier Dora med en laddning bomber och gått till Neapel, Oroligheterna i det neapolilanska hafwa förs anlåtit Farini att genom telegrafen fordra af Cavour gensdarmercorpfeng förökande. MNReuters Bureau har den underrättelfe från Rom af den 24: Flertalet af kardinalerna missbilliga den af siatssefreteraten Antonelli följda politik. Emellan honom och grefwe Merode år mycken twedrägt. Den spanska ges sandten har qwarblifwit I Gjaöta, under det att de öfriga medlemmarne af den diplomatiska corpsen begiswit fig till Rom. Hans helighet är missnöjd med sin nuntius, att han afrest, och skall sända en annan hans ställe till Gaåta. Om det inträffar att Frans den 2:dre lemnar Gaöta, wäntas han till Rom. Frankrike. Paris d. 26. Monitören för idag offente ligsör ett fejserligt defret, enligt bwilkel grefwe Persigny är utnamnd till inrikes minister, berr Bislault till minister uran portfölj, herr de Fors cude le Roquetic, gencraldirektör, till finans minister och berr Magne till minister utan portsölj. Genom ässflilliga andra defrer blifwa br Billanlt betrodd med inrikes ministeriats intes rimistiska fortfarande och den nye marine ech colonialministern, Chaseloup Lausdat, iills reges tingens slutate organifation i Algerien, betrodd Algeriens angelägenbeter, berr Benedetie, dis veftör i vet mlandska devartemangets angelägenheter, är utnämnd till statsräd i utomordeuts lin tjenst och berr Herbet, direttör i consulatet od handelsangelägenheterna i utrikesmmisteriet, till statsräd. Statsminister Fould Mall, efter sitt affled, ergga fig tillbafa tiå privattijwet. Åäwen inom öfwerbefälet wid marinen lärer en wigtig förändrina skola s.retagae. En amiral stall anförtros öfwerbesälet öfwer sjömakten i medelbafwet och en annan defalet öfver fjö mofien i atsantika occanen. General Gopon bur från Rom skickat en officer af fig generalstab till Gara för att underrätta fig om burn det förhåller fig med fästningens förswarsstyrka. Ponitören innehaller följande meddelande: Wi atro lydliad om funna förmåta om fejfarins nans förbättrade belsotillstand. Hennes mjt har öfverallt, oaftadt bennes bestämda önskan Gt få resa incognito, blifwit med kanslor af den afts ningswårdaste spmpatbi emottagen. J Cdins burg bar ford provosten öfwerräckt venne en adress, och ent stetaslt regemerte var i parad marscerat förbi betellet bwarest bon logerade, under det au mititärmusifen spelade dronning Hortons sång, och den fran alla fiter frame strömmonde mennistomassan låt förnimma tess hurrorop. Det beränas att en fransk officers likhet med lejsare Napotcon wåslat rykte em fejsareno resa, incogni:o, till Engiand. Schweitz. Ber den 27 Nov. Förbundsrådet har fots tat ett fullständigt beslur beträffande anffaffins det af behöfliga wapen. (K. 3) Såsom det beråttag i Neut. Bus re0u från Bern har sardinska regeringen, i en till förbundsråder ställd note protesterat emot sequesteringen af kyrfogodsen i Kankon Tessin, och fordrat ett återställande af det fordna tills s:ändet. Spanien. Kabylerna i Metta hafwa nekat tyda fejsa. ren af Marokko. Egypten. (Jndep.) Marseille den 26 Nov. Enligt uns bervättelfe från Alerandria, den 19 i d. m. har herr v. Lesseps afrest til Sucz för att derftådeg anställa ett större antal arbetare: Montenegro. (Fr. 3.) Gentinge den 11 Now. Den 8 förmäldes i Ceminge fursten Nicolaus I med Milena Petrovka Vukaticova, dotter af montes negrinfla senatorn, woiwoden och chefen wid gardet. Secrcterare Watzlik utdragte en skäl för fejfaren af Ryssland, Momtengros yprotece tor, hwarpå worwoden af Grabhawatz swarade: Skål för bouom fom befriar och förenar flafs worna, föfom fejfare Napoleon IM bar befriat och förenat italienarna. Senator Jvo Radinic utbragte en skäl för fejsare Napoleon den 3:dje, den förtrockta nationalitetens befriare. Se: naten har voterat en ränta för ben mördade surssen Danilos rotter oc enka, en född Triefers inna. Såsom det rberättas skall furslinnan, Öfe wer Korfu, begiswa fig till Italien och sednare wälja fin wistelseort i Paris, hwarest hon blifs wit inbjuden af kejsarinnan Eugenie. Amerika. MNew:MBork den 10 Now. NervsJWYorkfs tids ningar äro uppfyllda med tetaljer ar refultater och de synbara följder af den utgång prefident. walet fått. Aid re nyligen bekanta röftantas len i de älffkilliga staterna widröres ej bufmwuds resultatrt. Med stor lifligbet sortsåtter preosen tillika diefucstonen öfwer frågan angående södrens alstiljande från unionen oc) framssäller de olika äsigter föder ijrän. London den 20 Now. Times yttrar bland annat bärom, att den fom något följt med den amerikansla politiken cj fan blifwa ofwerraskad deraf, att Mr Lincoln är, om odså ide ännu lagligt, dot de facto utnämnd nu den flora amerikanssa confocderationeng president, och Mr Homlyn till def v ceptesident, emedan denna bändelse warit länge förutsedd. Det är den naturliga reactionen af de afstywärda excesserna är 1855 od 1856, en frotest of den bättre oc) mera frisianade delen af americas befolfning mot wåldegernängarna, bwilka söregingo Bus chanans utnämning. Derest södern, insett att Det ide är allomastigt i landets råd, bar det fig sjels alt tacka terföre. Det var fordrar respect för enna meningar, men wisat ett bit tert cynistt föraft för andros. Slafweriet bar blifwit förswarat. Södern bar fordrat mono: polium på att sjelf utestutande fyra de föres nade staterna, men ständigt fört ett missnsjdt frråt, och de förenade staterna bafwa blifvit siyrda of ett parti, fom allnd talade om att åt: skilja dem. Det är derföre 4j att undra ot ett sädant resultat ästadkommiis. Sodern bar ide försökt å öfwertpgelsens måg wisa huru menffs ligbeten frall svras, nian fört ett trottsigt och podande spräk. Lincotns utnämning stulie, om sorern bade wifat fig förnufnig ech kålson!ig, dbetraftos säsom en injolerans, med bånscende till slafinstitutienen, hwilken funde botat univ: nens stabiltuet, men Sodern bar sjelf gjort fig omaket fram falla det nuwarande resultatet. — Den 15. J re ipydliga staterna forifar upprecningen, concentrerar sig emedlertid pufs wudsakligen i Sy Coroluna, bwortirån tfidnins garna pästå, ber bliver, i förening med core gion, sakerligen ett fråniråtande från unionen, J de antra slasstaterna räter en mera afwof. tande hållmng, sasom i Virginien, ywarest fe: raristernacåbemliga intriger tyckes ide allmänt få on, dels förtlara fig de allmänna menins garna för upprötthållandet af unionen, säsom i Senesse och Kemuchy warit fallet. J spsetfen för be separatistiska rörelserna frå ti South Cas rolina, öfwerdommaren wid Fedcral-domssolen i Cbarteston, br Magroth, fom nu tagit affted. J ett, den 12, bållet folfmötre blef of en talare unionen förklarad redan wara upplöst, elt ytts rande, hwilket af den församlade mängden;yelsades med ett slormande bifall. J Georgien söker guvernör Brown allt mera att uppelda månaden. Hon förklarade den 12 i det förs samlade milikärutstottet att om Norden skulle brusa wåld, stulle för hwarje Georgier, fom föll i srriden, twå federal soldater uppoffras. Det hufmudsakliga mediet, bwaraf Södern win betjena fig för att twinga Norden till eftergifs wenbet blifter alltid det twang, fom man äme nar utöfrea på bandelsröretfen, och en storartad plan är i fråga, enligt hwillen alla hamnar i de sydliga stolerna stola förklaras för frihamnar, med utslutandet af införsel från unionens norbliga stater. TDelegrammer. Hamburg den 27. WParr i s den 26 Nov. Enligt underrättelser från Neapel har derstädes garibaldiska demons strationer egt rum. J Apnlien och Abruzerna husera de upproriska, hwilka hafwa plundrat städerna Magliano, Gelano och Taglianozzo. — 30,000 man piementesare forma Gacta, Preues. delt. meddelar att gesandterna åre afresta från Gasta enligt en uttrycklig ;önskan af fonurg Frans, fom ide wille utfåtta dem för en belågringg obebagligheter. 2 Menuters vffice meddelar från officiell källa, att grefwe Flauhaut är definitift umämnd tid fransk gesandt i Londen. Meonttören? af den 27 meddelar, att Pers signi bar blifwit inrikesminister, Forcade oth Magne, sem hltliills warit inrikesoch finangs mintner, hafwaåblifwit utnämnda till ministrar utan portfölj. — Den 28. Wiener 3eit, af dagens dato, meddelar en fejserlig fransk förordning, enligt hwilken der skafl med snaraste möjliga företagas nya wal till kommunalråden i de tyska kronlanden på grund af kommunallagen af 1849. Frän Wien skrifwes an man i Debreczin ben 26:te haft fackellåg wid Karolyisgenomresa, hwilfet gifwit anledning till ercesser. Militren måste skrida. 30 personer blefwo arres sterade. Paris den 28. Sjster ett börstykie skulle Franse den 2:drezhafwa feninatäGaeta. — Den 29. Pperfeverangajofoden 28 meddelar, att der mbrutit oroligbeter i Palermo. Victor Emanuele resa är i följd båraf uppsljuten. Turin ben 28. En generalconsulta år fams mansallad till den 2 December. J difrictet Avezzano är lugnet äterfätdt. Hafte Utrises underrätteljer. (Times berättelse om Frans den 2:dres sjufdom befräftas ide. Frans den 2ddres till. ämnace afresa från Gacta bekräftas icke heller. Frans den 2:dre skall till oh och med hafwa til gällt gesandterna en note, hwaruli han förs llarar, zattäåderas mission ingalunda år slutad,