Tre fiugor i em smäll. En engelsman ans kom med norra jernbanstägetr atill Paris. Twå unga mån hade under wägen formerat befantskap med honom och bjödo efter framkomiten på några raffraidissememter. Under det de förlärde förfriskaingarne gick den ene af frem: lingarne ut, tog engelömannens nattsäck och ... förfwann. När denne märfie förlusten förde ban fin qwarwarande wohlihäter direkte till pos liokemmissarien, fom genast förpassare honom i fängelse. Tre dagar derefter infann fig em ung man hos poliskommissarien i qwarteret Mail, cch aflemnade en natisäd, litnande den förlorade, fom ban fade fig hittat på gaan. Herut vegens nyt igt wille fan gå fin wåg utan erfåtning, men polissommissarien obligerade honom att dröja. Någon stund derefter inkom engelsmannen och igenfände yenast na tjäcken och tjufwen. Förmodligen hade den sistnämnde ide funnit inachället i sin smak, och derföre teslutat fö att wara ärlig. Medan detta passerade tog en af de nåriwas rande poliofommissarien afsides och hwiskade: Jog år öfwertpgad alt egaren till naltsäcken år en wiss pickpocket (fidijuf), fom begått talrika stölder i departementet NRord. Se hår en tids ning från Douais, fom uppräcknar flera safer, hwilka han stulit Se efter i nattsäcken om ide något af der stulna finns der. Kommissarien följde rådet och traffade mycket riktigt flera persetlar, fom precist öfwerensstämde med bes skrifnringen. Sintet rblef att alla tre herrarne fingo fortsätta fin få angenämt började befant: skap ... i prefekturens fängelse. — —