berrättelserna upplysa båda delarne, säget 7B. id. Wid Victor Emanuels intäg wisades Garibaldi en större hyllning ån den nye fonun: gen. Det war då redan bekant, att der rädde ide den båfta öfwerensstämmelse mellan dagens twä hjeltar och ryktet bestyrktes derigenom att Garidaldi war flådd i den röda friskaredrägten, i ft, f. att på nytt bära den sardinska generals: uniformen. Oenigheten mellan befriaren och den. blifwande beherrskaren constaterades genom tillbakakallandet af flera Garibaldis anordnins gar, ispunerhet angående S:t Elmos kastell, bwilken fått en garnison af sardinska trupper. Hwad som mest skulle förolämpat Garibaldi, lärer wara Victor Emanuels afslag på hans anhällan att de af honom umämnde officerare bland hans friskaror måtte bibehålla deras rang i den förenade italienska armeen; widare tillbakasänandet af Garibaldis wänner, Åt hwilka han frank civila befattningar, isynnerhet Mordini, prodiktatorn på Sicilien, har warit föres mål för owilja. De sednare utnämningarne af Garibaldis och Mordinis personliga mot ståndare till minisirar på Sicllien wisa tillrädligt huru nödigt man gifwii efter för denna fordran. Garibaldis afträdande från skådeplat. fen fan saledes ide anses såsom alldeles fris willigt; det heter, att han i sista ögonblicket anhällit om an blifwa stäthållare öfwer Fonuns garifet Neapel, hwilken anhållan Victor Emar nuel afslagit, med den anmärkning att Han då icke behöft infinna fig. En af Farinis första föranstaltande, efter Garibaldis afresa war att utfärda ett arresteringsdekret mor Mazzini, fom ännu beständigt uppehåller fig i Neapel och mot Nicoteta, fom under steiden med Cavour offentligen förklarade sig aldrig wilja tjena en konung. Många af Garibaldis generaler hafwa dragit fig tillbaka dels afgätt till Genua och dels qwarblifwit i Neapel, hwarest de förmodligen icke äro utan delaftighet i det utbrutna upproret. Farligt fan detta blifwa, emedan det sker på samma gång, fom den reaftionåra rörelsen i det inre, hwilken betydligt gripit omkring fig ; föjden häraf skall snart wisa fig. Turinerbladet 7Le Nationalites beriltigar nu sitt meddelande om ilalienska armeens orgas nisation; den inskränker sig till 80 linicereges menten, utom 4 grenadierregementen, 4 ingeniörregementen, 15 regementer karabinierer, 30 kavalleriregementen, 26 arrilleriregementen, 5 regementen trainsoldater och 60 bataljoner bers saglieret. i m franska kejfarinnans afresa gå de åfwens tyrligaste nykten i Paris, Den allmänna tron bland folket, år att hon blifwit landsförwist, för det hon alliför ifrigt försäktat påfwens sak. Hertigen af Hamilton Amnade fetare fejtarins innans ankonist genom en stor bal, fom war destämd att ega rum den 20, od gålter word inbjudna från Paris och London. De engelska friwillipes tiilämnade besök i Paris under anställaren dettill, Mr Roswell, blifwer ej utaf, emedan kejsaren förklarat, att sedan det fått genom tidnimgarne eu officiell prägel, H. M:s tanke år att der bör uppgifwas. J New Orleans heter det den 30 Okt. att Degollado har utleverera den röfwade Cons ducta till ett belopp of 4 mill, J HBerl. Tid. läses den protest, fom Spanien gjort emot de piemontesiska truppernas ins fall på Neapels territorium, daterad den 9 Olt. och ställd till H. M:t konungens af Sas dien utrikesminister samt undertecknad Diego Coello. Frankrike. Paris deu 18 Nov. Monitören meds delar följande, efter en tids stillatigande, om kejsarinnans resa: Det fmårfamma slaget fom ltäffat H. M:t kejsarinnan i hennes familjförs hållande, har gjort för hennes helsa nödwåns digt att ombyta Flimat, och har derföre i ftråns gaste incognito (de la maniere la plus privåe) bortrest på nägra wedor till England om Sfotts land. Hennes Maj:t har afrest i Onsdags och kejsaren har beledsagat henne till bangården. J Clerus har blifvit en uppståndelse i ans ledning af broschyren. Nägra biskopar skulle hafwa inlemnat en ansökan till Cultusministern, att regeringen må till katholikernas lugnande offemligen yttra fig emot skriftens tendens. Prius Napoleons förestående refa tillffrifwes ett politiskt syfte, och man säger att sejjaren har redan lemnat prinsen bestämda föreskrifter, hwilka hafwa afjeende på en utomordenilig sändning till Turin. Den 19. Departementslidningen Le Phare de la Loire will weta art redan den 30 angå. ende det turfiffa länet skall i dessa dagar förs draget mellan Sultan och hr Mered wara uns dertecknadt. Länet belöper sig till 200 millioner, utgifwes till kurs af 535 och med 68. Den engelska regeringen skall hafwa gjort de alhvars ligaste föreställningar till Porten öfwer de tryce kande wilkoren, under hwilka penningar tagas från Franktike od ide från England. Hufwuds saken för den sjuke mannen år bara penningar, kosta hwad de kosta må. Kanonbåtar äro redan byggda i Paris. Kejsaren skall sjelf wara närwarande, når den förste, fom år byggd på Seinens warf, skall gå af stapeln. — Man talar om ett afslutadt fördrag emellan Ggype ten och Frankrike. England. London den 17 Now. Efter ett meddelande i Morn, Herad skall den britiska regeringen redan barwa antytt den franska, att den ämnar erkänna det nya fonuns gariket Jtalien. Fransmännens fejfare skall derpå bafwa förklarat, att ban är dubbelt bes retd äfn en taga detta feg, litu ät ide förr än Guöta utrymmes af lonuna Frans den 2:dre. 3 Morn. Pol förmäles från Paris att additional conventionen till det engetffifranfyfta Handeisfördraget, den 16, blifwit vefiauift afs slutadt och undertecknadt. Enligt YIBef Susses Gazetie ligger berti gen af Norfoll dödligt sjuk och bertiginnan wi: fer bwarken dag eller natt ifrån bans sang. Det conservatwa weckobiadet, Eve Prass, ottrar sig sälunda i ihemat: Jtalten och det tiufommande: Garibalot år det mera än Napoleon, fom bar i fin band friget eller fres ben. Med arfeende på perfontig karaftär Är Garibalti en man, bwilken man owsjligen fon betrakta uran med upprigiig aftning oc brun: dran. Der finns ej någor spår till egenfäre lef i bang wåsende eller lefnadsfsörhällanden. Hedersplalsyr äro ert intet för honom; winaing föruktar han; ban lefwer endast för Salen — bet ber fröna ireala Italien, fom han i fit bjserta tilbeccr, fom omgvcklar bonom i drömmen, mn fom han, såsom waken, förwvevis ligar. Earan en man förtjenar weridens ber undran; men, om den curope:sku freden är få ukwärd som de flesta menniskor pästå, då må ste man wara emot Garibaldis framtidsplaner. Saturday Revicu börjar en längre artikel med: 7Ma Italien ej bar nägra utsigter i en strid om Benetien, om ide Ungern kommer till bjelp, det draga Jtalienarne till och med ide i betänkande att erfänna. — Den 19. Kongliga jakten Victoria and MAiberi bar i går afseglat til Antwerpen, för att taga kejsarinnan af Österrike om bord och föra henne til Madeira. TVimee råder i dag Öferrife till Vencliens afbändigande, säsom enda räddningsmedlet mot den hotande faran. Italien. Alexander Dumas fortfar i Indipendente med de låttfinnigafte fanfaronader. För mårks wärdighetens skull lemnar jag här ett utdrag af en ledande artikel i numret af den 9:de. Sedan Dumas wisar uisigt för en offensiv coalition med de tre nordiska makterna, säger ban widare: då skall med ett salto terribile — under det Jtalienshär drager in i Tirolen och marcherar på Wien, under der Ungern reser fig, Frankrike infalla öfwer Rhen, winna under 14 dagar tre slagtningar och decretera från Berlin en fred, som återgifwer oss wåra rhenprovinser. Preussen reduceras till ett antal innewånare af 8,000,000 menniskor, Osterrike nedtryckas till en makt af andra rangen, och ett Ungerskt rike grundas, fom st:äcker fig ända till Swarta hafwet. Detta säger jag i dag den 8 Nov. 1860, och ni skall fe det uppfyllt ännu innan tre är förflutit. ÅA. Dumasd. Turkiet. (Ostd. P. Konstantinopel d. 10:de. Emin Effendi år umämnd till justitieminister. De christna wända tillbaka från Beyrut till deras byar. J bergen uppresas åter de förstörda byggnaderna under turkarnes uppsigt. Fuad har fängslat Druserchefer af betydenhet. Ros gaisgariarers utwandringar lill Konstantinopel och Smyrna fortjara. Telegrammer. Hamburg den 21 Nov. Serfeveranga af d. 20 skrifwer: I Neapel har den 14 reactionåra rörelser egt rum. Många tufende of den fattigane delen af bes folfningen draga under skrik genom gatorna, nedtifwa de piemontesiska fanorna och upplans tera de bourbonska. Wid bangården blefwo tumultuanterna omringade af nationalgardet, och till största delen tagna till fånga och arres sterade. Reuters offiee förmäler: Den engelska banken änar den franska 2 mill. p. ft. i guld för alt få samma belopp betaldt i silfwer. Paris den 20 Nov. Patrie försäkrar, att Östecrike bildar en observationscorps i Sieben bärgen. Turin den 19:de. En depesch från Neapel för i dag förmäler att general Fanti och hr v. Cassinis inträffat derstådes. Man tror ait Victor Emanuel på Thorsdag skall afresa till Palermo. Paris den 20:de. Benedeck har den 18 uts färdat en proklamation i Verona; den år af fredligt innehåll och lofwar Vensdig liberala institutioner. — I Reapel fortfara oroligheterna; sju provinjer äro förklarade I belågringstills stånd. Rom den 17. Goyon har uppfordrat pics monteserna att utrymma Terracina. — Den 22. Paris d. 21. Det beter att des sardinsla parlamemet skall upplösas och ett itatienstt Pars iament sammankaslos, hwaruri med upptages represemanter från alla de sednast annecterade provinserna. — Patrie meddelar att frånds männen hafwa besatt den romerstneapolitanska gränsen i nätheten af Terracina, samt att fres den med China är undertecknad. Neligiouerna i Amerika. (Ur Tre år i Förenta Staterna af Oecat Commetant.) Nordamerika utgör ett det mest fullständiga museum af alla de religiösa läror, fom skapas af det hos nästan alla menniskor lefwande bes hofwet af att uti ett annat lif hoppas weders gållning för eländet uti detta. Den fullständiga bekännelsefriheten i förening med den amerikanska andans okufliga drift till oberoende har tillåtit att försöka hwad som helst i afseende på religionen liksom i afscende på samhällslifwet uti detta land, der regeringen ide fan lägga något band på tanken, der de allmänna inrättningarne tillåta hwarje flags framsteg och der folfet slutligen ide fänner nä gra fördomar. Förenta Staterna utgöra den menskliga tans fens ofantliga fådesfålt, det är dit fom de foms ma för att gro, flå rot och bära frukt, alla dessa filosofiska, sociala och religiösa ideer, dem Curopa fördrager endast säsom torkade frön uli bibliohekens glarskäv. Om också Amerika icke hade någon annan åra ån den, att samla och fördraga alla den filosofiska audans försök, få skulle denna werldsdel för mensklighetens bästas skull wara förtjent af werldens ewiga tacdfanms het. Det finnes inga spekulativa, utopiska eller till och med befängda idger, fom ide kommit till praftisk utöfning i Förenta Staterna. Måns gen gång, når wi europser widlyftigt och lärdt afhandlat fördelarne, wanligtwis utan att foms ma till resultat, hafwa de alltid praktiske ames nikanarne redan försökt dem och funnit deras brister eller förtjenster. Denna stora handlingens frihet, hwaraf Förs enta Staterna åro i åtnjutande, år, längt ifrån att wara en fara för samhället, twärtom det säkraste medlet att förekomma alla revolutionads ra utbrott. Revolutionerna alstras af friden mellan ideerna och de hinder man lägger i wås gen för deras förwerkligande. De alltför låns ge inom fin trånga wagga hopträngda ideerna sluta med att såsom rafande störtfloder fylla och öfwerswämma sina bräddar. Då blifwer det goda ett ondt; det år icke längre det befruftan de framålskridandet fom tanken medför det år förhärjningen, förstörelsen som rasar i hang spår, liksom dessa allt öfwerswämmande wWås gor, hwilfa, om man gifwit deras lopp en tjenlig riftning, skulle hafwa gjort marken fruktbar i stället för att förhärja henne. J Amerika har man ingenting sådant att befara; här äro sådana tankens olycksstormar omöjliga. Friheten, denna wigtiga faferhetss ventil för civiliserade samhällen, tillåter ide idgerna att få hoppacka fig för att sedan bryta löst och utbreda öfwer samhällsinrättningarne en förstörelse, som ingenting kan hejda; det der för mycket i tanken flyter ut jemnt o stilla uti nyttiga försök. Så snart en deaf någon wigt