Helsingborgs-Posten – 16 november 1860, sida 3

skornas nycker och lyckans föranderlighet, smärtade henne djupare än hon ville medLifva. flurn mycket hade ej den adertonåriga fickan. lärt under detta enda är! Ösverslod, beqvämlighet och vällefnad voro ord, som fornt icke ens voro henne till namnet kända. kn blomma, en frukt, en fogel hade kunnat för många dagar försätta henne i den gladaste sinnesstämning, — men nu hade hon lärt sig att det i verlden funnos rika och fattiga, fornäma och ringa, hon började grubbla öfver den olika delningen. Med ett ord, Gertrud hade lärt sig att göra jemsorelser — barndomsfröjden var sin kos — — — stackars Gertrud! (Forts.) g3:3— h))