fapilulation räkade i fängenskap, war mer än 9,000 man stark. Officerarna erhöllo tillätelse begifwa fig til Gata. J går war Garibaldi i Neapel, och uppe HEN fig der i tre dagar wid den festliga utdels ningen af medaljerna. De på den fora flotta platsen uppstallda trupperna, ibland bwälka Uns grarna, till bäft, isynnerbet fågo stätliga ut, böllo fig i en rymlig öppen fyrfant, i midten; bär slodo den första expeditionens tappre och wäntade på deras anförare, som wid nio tiden wisade fig i grå amerikansl kapva och swart batt, och af de församlade belsades med Evvwa ropen. Det war en rorande anb.ick att fe hos nom äter ensam bland sina gamla cacciatori, buru de i en tät ärets omringade honom och lossnarte till bans tosta och förtroliga tal. Dessa ord woro ungefär följande: Kamrater, jag bar med ever företagit ett werk, fom af många ansags omöjligt; jag företog det, emedan jag fände er. Jag wisste alt jag med menniskor, sadana fom ni — alltid beredda att dö för Jtaliens beliga namn — funde wåga allt. Den omöjliga uppgiften — ni ben löst don. Nu framträdde bertig dela Verdura i spetsen för den valermitanska beputationen, deribland flera damer, oc bland andra signora Cresri, hwilken Garibaldi betfade bjertligt och presenterade med de orden: 7Signora Crespi, ywilken lifa med bwar oc) en af oss förtjenar Marsala medaljen. Hon war den enda dame, som då befann fia bland wåra skaror, och midt i elden, på flage fallet, nösture och förband de fårade? Nu föres fon uldeclandet af medaljerna. De enskildte olefwo i alpbabetisk ortning sramropate och bertiginnan della Verdara fänade beteretecknet vå te sarprae bröst; medaljen är af silfwer och wisar på ena sidan haden Patermes sinncbild, örnen, byulfen bäner ett band i fina flor med bofftäfiverna S. P. Q. P. och de orden: Ät be tuppre, bwars am orare Garibaldi war. Pa ben andra sidan läses, i midten: Den tadfoms ma freden Pafermo 18607. oc rundtomfring: Miata, Calatastmni, Satermo. Den långe wåarina ccremomen följde Garibaldi med spänd urrndrksamhet; om wid uppropen nägot twif wel upystod öfver namn, eter man ej wissie förnamact, så war ban tillstades som kom thäg bwarje före och tillnamn; Då en saknades wissle baa endast att tcu siockarn låg på sjukhuset. Jag erinrates om Mitbridates, hwuten man saner äfwen fom thåg namnet vå alla fina föl daier. Kiockan 12 war fellen slut, och Sari baidi begaf sig in i palatset Foresteria. Men fofket upphörte ide förr med fina bandHapps ningar och burrarop, förr än ban ännu en gång wisate fa vå balfongen. Festen bade äfwen fina soraltna fivor för bonom, ty knappast hälfs ten af hjesteskaran, som wid Marsala med hoc nom bade frigu t land, fer slutet på deras brapfder; de öfriga hude, de flesta, dött för får dernes andet. En reran den 29 Okt. of Garibaldi afläte: decret, föranstalzar Om ett owanför Caslelmare läget fonal. lusisko:ta, Guisisana, inredning till tt unvaltip-hoopitol och anwiiar till def under: sått en summa af 100,000 ducater På budgeten 1860. England. London den 12 Nov. Wales hemresa anmärker Army and Navy Hazette. Hennes Majas fartyg Hero ech en fongl. askadern behöfwa lång tid för dess — 2 Öfwer prinsen af resa från Portland. De gingo till sjös d. 20 Of. och hafwa i rag tl. 4 warir 20 dagar på wägen. Utan twifwel äro de rådande oftwindarne enda orsaken till dröjsmålet. Cnligt de sista underrättelserna från weftfus sten af Afrika befinner fig slafhandeln, oakiadt alla brittiska frysjare, Äter i ett blomstrande tillständ. Enligt uppgift af Weft African Herald hafwa från Cap S:t Paul, Lagos och sydkusten från Jan. till Aug. detta dena är, ide mindre än 12,000 negrer, till det mesla byte efter konungens af Dahomey ströftäg, blifwit utkeppade från Afrika till AÅmerika. Frankrike. Paris 0. 11. Kejsarinnan ämnar om någon tid göra en resa tll Skottland. Hon är fmårte samt rörd af den pafliga frågan, afwen skall bon mycket sörja öfwer fin systers, hertigmnan af Alba, bortgång. Amerika. Jfrån Havana d. 23 oct., strifwes aft den underrättelsen, enligt hwilfen Spanien skutlle i Havana utrusta en escader, är ogrundad. Asien. (K. 3.) Efter en i Paris inträffad ffrifs welse från Japan utdraga ri följande: J eds do uppenbarar sig en mycket hatfall sinnesnamning emot tyskarna. Man will der cj mera förbraga tem. Då de ulländska mafternas res presentanter, berilka wisa föga energi, hafwa assagt fig att beskyda dem, få få de lemna landet. Endast två tyskar, deribland en Berlinare, bar den engelska gesandten, under 6 månader, lofwat bestydda. Handclstillkändet i Japan är mycket daligt. Penningefrägan är annu ide reglerad, och i följd af det chinesisla friget bar rörelfen upphört. Dessutom bryter regeringen dagligen mot de afslurna fördragen. Curopcerna boppas, efter det chinesista krigets slut, på battre förhallanden. Nyare litrikes underrätteljer. Man förmodar, ant det tid wären skall foms ma till en fonflikt mellan Önerrike och Pemont, enär det ej är troligt, att defiörinnan Benetien blifwer förenadt med det öfriga Jaa lien. Garibaldi har utsatt Mars manad, såsom den termin, då han åter will stalla fig i spersen för fina wapenbröder, fom nu äro förenade med den piemontesiska bären. Konung Frang, beter det nu återigen, will ide lemna Gacta, oc) det är törwånande höra ben ena dagen, vuru hans armeec splittras och ben andra dagen huru den wåxer ansenligt. Nu bar man ben öfwerraskante nybeten, att corpsen, utanför Gaåta, öfwer ywilten Bosco skall taga befälct, räfnar 10,000 man. Köln. Sit anfer att fållningen kaappt fan blifwa tagen få snart. ArmöcePMonitören lemnar underrättelse från Beyrut of den 27 Okt. Fuad pascha har ges nom ett decret supremerat Drufernas Kabuafas nat och stallt stammarna under Portens auc:or r1uct. För framtiden skall Drusernas land ut göra 4 ditricter oc Fuad Pascha sself skall ute nämna och installera dem. Den fommenderans de franste generalen bar wåndt tillbaka till Beyrut. TDelegrammer. Hamburg d. 13. Paris d. 13. Franlrike fall med det första sända befullmåkzigade HU Berlin, bio::t för av —— — ——— — — ——