till ett lydland under Danmark, att danicera Sverge, göra det till en dansk provins. Då reste sig Sverges folk, och kung Gösta blef dess lycklige härförare ; det reste sig för att försvara sin nationalite t, försvara sin sjelfständighet och sin ära såsom det svenska folket. Derföre vårdar och ärar Sverges folk Gustaf Vasa, ty bland svenske män är han dock den störste och den förste, som de hafva att tacka för alt de ännu äro svenskar, tala svenskt tungomål och hafva qvar sina från fädren ärsda svenska samhällsinrättningar. NMed denna vackra folkfest, som den 300 årsdagen af kung Göstas dödsdag firades, var det liksom de ville säga till nabofolket på andra sidan Sundet: goda vänner äro vi, trogna Lrtamar vilja vi alltid vara; men Sundet må vara gränsen, vår nationalitet vilja vi behålla.