skulle erkänna Venedigs anslutning såwida denna knnde ega rum utan att medföra ett krig mellan Piemont och Öfeerrite, hwilket ide kunde aflöpa wan swära följder, såwäl för Jtaliens faf fom Curopas fåferhet. Paris är man åter lugn med afseende på Warschaukonferensens förmodade följder. Lifwål wåntar man åter krig till wåren, med hwad grund kan likwäl endast tiden utwisa. — Sejs far Napolcon har skrifwit ett egenhandigt con: doleansbref till fejsar Alerander i anledning af enkekejsarinnans död. Elt antal engelska friwilliga wänskaplige besök i Frankrike. Det år nu beftåmdt att den spanska regeringen ingalunda åmnar intervenera till förmån för fonung Frans af Neapel. Franska gesandten i Constam:inopel förklarar i fina sednaste depescher att det till wåren torde fomma till en afgörande kris med den sjuke mannen (Turkiet). Sultanens broder Abdul Arzid lår ha många anhängare och underftöds jes i hemlighet af den engelffa gesandten. Senaste posten förmäler om nya förivedlins gar i China. ämna göra ett England. London den I Nov. Times lemnar en utförlig berättelse från lägret i Tauk Kow, wid Peiho, daterad den 25 Aug., hwilken erhållits från def enskildte chinesiske korrespondenl, an: gående Tafufästningens intagande af de förs bundna. Affären war temligen blodig och till och med Jimed meogifwer att Mineferna Ada: galagt ej mindre bewis på mod ån de angii: pande. Hade det himmelska rikets söner, anser tidningen, warit förserda aned ordentliga wapen, såsom deras motständare, få skulle deua flag wål tåla en jemförelse med den största flagts ning fom omtalas i den europeiska frigshestorien. Men emot de armstrongska kanonerna hade chi neserna ide något af samma beskaffenhet. Ens gelsmännens förlust i döda och fårade uppgid till 200 man. Att saken ide aflopp samre, tillskrifwer Jimes mindre fåfom brist på tapperher å chinesernas fira, ån deras dåliga krut. Lord Elgin, så heter det iill slut i artikeln, skall så mycket som möjligt begagna sig af denna lysande seger, få att sedermera ide mycket blif: wer öfrigt att göra. Han nåste straxt, efter detta stora nederlag, marchera med ftora frida: frafter till Peking; ty tillfället att bryta fig wäg dit fram skall ide för andra gången ers bjuda fig. Den chinesiska regeringen, hwilken wet hwad wår minister yttrat, säger i def upp. fångade depescheratt barbarerna önska fred, men lätsa sträfwa deremot, för alt icke anses hafwa alat derom. Jngenting annat fan förstora denna inbillning hos den chinesiska regeringen ån en tart engelsk och fransysk frigåmaft framför Pes ingå murar. Angående armstrongokanoner, hwilka först i shina blifwit praktiskt anwända meddelar Times: Den fransyskaå lanonen år ett ofantigt lätt wapen om 53 cr och sastar 8 pund. ulor. Den armstrongska kanonen wäger i centuer, men kastar 12spundiga tulor ch år således proportionswis lättare. Dercmot itro de fransyska wagnarne i alla afseenden ältre, ty de äro starfa och likwäl På längt är icke så tunga som de armstrongska. J etta afseende år en ändring befald, men för frigt har den armstrongska företrådet. Af enue sednare blefwo den 21 inom 35 timma — aa——— ULWAR-AAmmussle — 90 skott affyrade, utan att den oftare än efter hwart tionde ffott behöfde rengöras. Derwid war dess werkan också större än den fransyska kanonens. Dess tulor fprungo i 49 winlliga delar, så att på öppna fållet inga trupper i werlden skulle hålla stand deremet (en hemlig het fom fransmånnen ännu icke känna) och är den endast wål riktadt få är def werkan fruts tanswärd. Det blifwer det mest betecknande fort fom någonsin fan fö ses i fäli. Nyssland och Polen, Warschan den 30 Oft. Det sist förflutna ligger säsom en dröm bakom of, och tånfer man härpå få är för alla en olikhet märkbar mellan fejsare Åleranders den 2:s emottagande wid sin förra härwaro såsom kejsare och hans sista. Når han besteg tronen iycktes det, att döma efter hans första föresatser, såsom den olyckliga befolkningen skulle kunna hoppas en lindring i fina bördor. Efter Paskiewitschs död började Warschan kånna fig upplifwadt; den hemliga polisens och undersökningskommissionens vinftrånfta gedtfinnande tycktes rubbadt. Polens olyckliga innewånare trodde att det 25: åriga inskränfningstillnäåndet under sabelwäldet ffulle genom inträndande: af en ny aera uPpps höra. Wid kejjare Alerander den 2:dres anfomst hette det derföre, att han skulte återställa cons stitutionen af 1815 och upyhäfwa censuren. Der blef lifligt i staden; wälkomnandet war hjertligt och enthusiastiskt, man mötte monarken med jubel. Man blifwer plötsligt nyckter ges nom de orden: Jnga drömmar från det före fluina 7 fom från kejsarens läppar utgingo och bortskrämde hwarje illusion, men ide med afs seende på det förflutna , utan på det tillkommande. Under det att werfligen en förändring sker med regceringssystemet i Ryssland blijwer det här obörändradt. J Ryssland wågade man likwäl klaga, uppe täcka det onda, tala om reformer; här wågar ingen omtala sitt missnöje, endast om archäologi, musif och om det närwarande konungarikets lycka; här soritfar ett godtyck igt belågringåtills stånd. Jnbillningen är bor:a, missnöjet har tillwext. Och år det underltgt? Linhauen cs mottog monarken kalt, oaktadt auvernörend bes mödande och de hundra tusen Oginski bortfas stat för at i ordningställa en ba sal. Man låt ide locka fig. Hår gick det ännu sämro. Öde och tomt war hår når kejsaren kom; ens daft här och der lydde en gatpojfe polisfonftap: larnes befallning: Straveg hurra! (ropa hurra!) Hwarken på balen eller orangietheattern wisade fig något publikfum. Under det att wid illuminationen, wid första bosöfet hår, wid pass 60,000 menniskot infunno fig I Logi enki, woro denna gång af pöbeln endast några tusen tillsammans, fom Frefo, hojtade och hwvif: lade. Polisen fördubblade fin wafsamhet, ars resteringar egde ron och undersöfningar inleds des; delta år den första wälsignelsen af fam: manfomsten. Ryafarne och uländska forres spondenter wilja ide förstå fly på denna fluned: stämning, utan gifwa andra furstars närwaro skulden. Werkliga orsaken hårlill ligger djur pare, den ligger der, hwarcst äfwen finnas anledningarne till Polens missbelätenhet. Joniska öarna. (OR, P.) Corsu den 30 Oft. Hår linga lin steppen Martborougad, Bor Emanuel, Srefeni?, SOrwn oc Neptun; LCondon oc Ernouh wantar samt fregatiorna Venfliey och Melpomene. Kanonbåtarna Asfurance och MHacrity skola lifaledes inträffa. Provis sion skall wara tagen för 6,000 man. Vice amiral Martin ämnar på land taga sin bossar; bans famiij wäntas från Malta. Enligt ett rygte stulle en det af engelska flottan afgä nt till Cattaro. TDelegra mmer. Hambarg den 7 Now, Paris den 6. Den franske omiralen har den 1 dennes lemnat Gariglianoflodens mynning. Konungen sänder lifsmedel och sängkläder till de fårade i Gata. — Payg af dagens dato strifwer: Konung Frans är oföränderlig sitt beslut, att förswara fig i Baöta. — Frän Sessa förmäles under den 5, att ert betydligt antal neqpolitanska trupper, fom hafwa stannat utane för fästningen i Gasta, hafwa sändt parlamens fårer med kapimulationsförslag till det Piemonte siska lägret. — Den 8. Paris den 8. Twå sincsiska regeringsfoms missarier hafwa den 6 September ankommit till Tientsin. Porteie dementerar, att den engelska efcas tern, vå grund af nåra föreftående bandelser, stall uppebålla sig i Acrianska hafwet; den skall öfwerwintra wid Corfu. Perfeveranca af den 7 meddelar i on Mir vatdepesch, att angreppet på Waäta är begynt. J staden Garigliana bar warit on olodig strid emellan Piozenza hussarer, nationalgarden och borgarna. Doily News af den 8 berättar att 13,000 neapolitansta trupper med 4,000 hästar och 32 fanoner hafwa tagit till flyften för de biemon. tefiffa trupvernas förföljelse in på romerska oms rådet wid Terrac na. Paäfliga och fransia aut: toriteter twang dem att göra halt; de slola af wäpnas. London. Amiral E. Napier är död. A Nedanstaende poem meddelas af Dagligt Allehanda, under antydan att det har prins Oscar till författare: ; Wid Utmeland. ben 29 September 1860. Purvurfärgad morgenstrimma Tränger genem hostlig dimma, Solen sliger, töcknet flyr Fjellens fummar flå I läger, Skönt förgyllas Siljans wågor, Klar Septemberdagen gryr.. Kyrfans högtids-klecker ringa; Deras stära toner Flinga Med en samklang ljuf och ren, Folket fig til.samman skockar Jtel hägtidsfjät da sleckar, Wackra qwinner, stolte mån. OM gif aft! Nu traummer röraa, Krigsmusifens festljnd höras Fran den gamla Mera-strand. Krorifa faner sänkas, Händer warmt till andaft länkas Tusen hjertan sta i brand! Hwadan kommer denna tjusning, Denna sallsamt glada ljusning, Som I hwarje blid är röjd? Hwadan detta serl bland hopen, Stycteskotten, harrarcven, Stigande met hummelshöjd? Främling! Känn det ärta hjerta, Sem i bäde frejd och smärta ol Av F— 2 ec — — — PARA DIN Ge Om Pr Tv Ti Helsing Hj Efter mar-Col slag af blifvit a församli kenstänn bänkrum garne å detta är, af Comn delning, träde oc alla sorh enskomn vande, fr delning; anses i gå; 1:0. — .7.0. Å:o. 5:0. 6:0. ———— —— — — ————— neml Banl som De:; ra g. ga u . Don: som Kyrh De mot till d som uppe Från vas i timm Så s AgH sfC4c4? —— — ——— —