117 K EALE — införda och af hans åtlingar upprätthällna ords ningen ån war, till följd af hwilken allt Ower: ges folk ffulle i teligiöst säsom i borgerligt hånfes ende wara en man, så hafwa wi dock trott oss böra lyssna till E. K. Mas förslag angående en något förändrad ställning, af de religiösa meningarnes anhängare i wårt fädernesland. Må de af E. K. M. föreslagna och af rikets fån der antagna författningarna genom en wis, en på en gång frafifull och färleksfull tillämpning medföra ordning och frid! Må wårt fädernesland wara förskonadt från den sorgliga lott att ödagalägga huru religiös och fyrflig likgillighet år enföregångare till mora lliskt förfall och bors gerligt obestånd! Presleståndet lemnar rifsdagen med glad längs tan att äter få sysselsäna fig med de angeläs genheter, fom åt dess omsorger äro anförtrodda. Men det lemnar den tillika med warm färlek till konung och fädernesland och med de upps riftigaste böner föe bädas wälgång. Gud bes ware och wälsigne E. K. Mt Ware Hans wisdoms, rättfärdighets och färleks ande tills slädes i allt E. Mets görande och låtande. Wördnadsfullt underdånigast utbeder fig pres fleftåndet art i E. K. Mits nåd och bewågens het få wara inneslutet. Borgareständels talman yttrade: S A. K. Detrriksmöte, fom i dag afslutas, år en ny årölänk i händelsernas kedja. Det är betys delsejullt, såsom det första under Eders Kongl. Maj:is regering, och innefattar ett nytt wittneds börd om fonungens och folkets ostörda endrägt. Betraftande denna samwerkan såsom den lags bundna A program för en kommande tid, har borgareståndet med öppna hjertan, med lifliga förhoppningar, gifwit den krönte arffor nungen fin hullning och står nu samladt inför fonungathronen, för att egna Eders Kongl. Maj:t ultrycken of fin undersåtliga wördnad, sina uppriktiga wälönskningar. Huru rastlöst de stora frågorna aflösa hwars andra i ett af cwilisationen utweckladt samhälls frid, derom wittna de många och wigtiga ärens den, fom wid denna riksdag warit föremål för rifeis ständers pröfning. Alla hafwa wäl icke kunnat bringas till afgörande, men arbetet får derföre icke anses förspildt. Hwarje frå gror icke lika fert i tidens plantskolo. Eken wårer längsamt, men bär desto tryggare fin krona. Hwad wid deta rifsmöte företrådeswis blifwit ajqjordt, hwad till ett annat blifwit förberedt, willnat emellertid om Eders Kongl. Majs och rifetå ständers lifliga omsorger för lagarnes förs bätiring, fösterlandets förswar, jordbrukets och andra nåringsgrenars förkofran, bildnins gens framsteg i de allmänna lärowerken och solkskolorna, jernwägarnes fortsättning eller fulls bordan i särskilda rikmningar, och bland åtgårs der, fom i öfrigt utmärka statsmakternas gemen samma tillgöranden, må särskildt nämnas bes flutet om ett seminarium för danande af skick. liga läratinnor till befrämjande af qwinnans bildning. Swenska solfet skoll säkert med ers sänsla minnas, att 1860 års rifsdag lade grund, fenen till denna byggnad för hela samhällets fram: tida uweckling. Borqareständet, fom med tillfredsställelse del: tagit i de fattade besluten, skall alltid weta Att erfanna och wärdera Eders Kongl. Maj:is rena, ädla och fosterländska afsigter. För genomför rander af de samhällswigtiga angelågenheter, som äro Åt framtiden förwarade, nedkallar burs galeståndet öfver E. K. M:t wälsignelse och biständ ef henem, som i allt ileder furstarnes ocb folfens öden. Måne den högste hålla sin skyddande hand öfwer fronorna på E. K. M:ts hufwud iill twä folfs gemensamma ära och lycka!? Måtte Han skänla sällbeten åt E. K. Mit, def gemål och fonungafamilj, samt endrägten och friden åt de förenade rifena: q Med dessa tänkefätt mbeder sig borgareftåin det i underdånighet att alltid få wara inneflus tet i Cders Maj:is fonungsliga ynnest och bervår genbet. Bondeståndets talman yttrade: . Stormägiigste, allernådigste lonung! Mer församlade omfring Eders Kongl. Maj:ts iron, efter ett fulländadt riksmöte, hafwa huven: ffa allmogens ombud ej mindre ån de öfriga sifeftånden att tacksamt erkänna de många och wigtiga förslag till nyttiga förbättringar i lag: nifming och ckonomiska ange-ägenheter, hwilka cders Kongl. Maj:t, dels fullföljande dess hädan. gångne oförgåtlige faders folkwänliga afsigter, Måtlte hand ande ån framgent hwila öfwer nordanlanden, skyddande och bewarande konung och folf! — — d— — Utlandet. Stämningen i Neapel skildras med mörka färger; der stall råda största förwirring. Mis niltrarna i de offentliga arbetena och polisen swäfwa i lifsfara, och der bar ffett attentat på den sistnämndes lis, å hans egen byrå, hwilket lifwäl misslyckades. J arsenalen har warit ett myteri fom fostade en af de bögre embergmän: nen lifwet; flera af de upproriffa, fom wille pecka fig till en högre dagstön, hafwa bliswit sljutna. Birio, en af Garibaldis dugligaste officerare, skall wara få stadad genom ett tall från häften, vå en recognoscering, att fara är för bang hf. Den fransle gesandten i Rom, bertig de Grammont har nu offentligen beskyllut msgnr Merode för att hafwa förfalskat hans förut omr talade depesche. De kejserliga österrikikista concetfionerna vafs wa, enligt Preusf. Ieit.7 ide Heller bliswit mottagna med synnerlig belåtenhet i Stceiermark oc) Kärnthen. . Kejsarinnans af Öfterrife belssotillständ har under den sista tiden blifwit få oroande, att tär karna hafwa förklarat det wara nödwändigt, att hon uppehäller fig några månader på Dudei ra. Refan fall tilryggaläggadg på dan Nere rikiska fregatten Novara, od) ett engelskt Erigdskepp skall ätfölja fregatten. Sentinella Brisciana förmäler efter en forrespondent från Verona öswer uppställningen af österrikiska armeen: Trupperna äro hur wudsakligen concentrerade på wägen från Bes rona till Legnago med en corps i S:t Gio, Lupatotto, Bovolono och Cersa; på wägen från Verona till Ostiglia, wid Po med generalstaben i Jsola della Stella och elt liten favalleri i Caledavid och Buttravietra; slusligen på mås gen från Jsola della Stella till Mantua med ett detagement i Erbe och Nogarola; slutligen på wägen från Mantua till Legnago med en corps i Sanguinetta. General Lamoricire har afslagit furstetiteln, som påfwen erbjudit honom; men han lärer icke hafwa något emot att upptagas i romerskt adligt ständ. Det heter alt anarkien i provins sen Viterbo fortfar. Franska regeringen ämnar låta slå medaljer till de officerare och soldater, hwilka deltagit i chinesiska expeditionen, Det heter, att få nart kriget blir slut, skall den ena hälften af franska trigsmakten såndas till Co binchina och den andra till Madagascar. Daily News, fom tillika med TJimes bes frigat Preussen, tyckes nu hafwa besinnat fig. Bladet anför en medlande artikel i Eceonos mift och förklarar ångerfullt, att det har gått för långt. Det erinrar om de framsteg Der: linerkabinettet gjort i liberal riftning sedan Manteuffels ministerium och fedan prinfeures gemten tagit emot regeringsmglarne, framställes an ett regeringssystem ide låter på en dag om bilda fig, och anmärker slu:ligen, att de nvå protestamiska nationerna, Preuossen och England, böra söfa närma sig hwarandra, och att det år opolitiskt af den engelska pressen, att lägga hinder i wägen för en allians, genom blinda och passionerade anfall. Nyktet förmäler om en difference i det nya österrikiska ministerict och att grefwe Szeisen och baron Bay stå i begrepp att utträda. S:riden rörer den kejserliga förordningen om Ungern, huru den skall werkställas. England. London d. 2 Nov. PofR fårklarar: att den franffa regeringen blott på få fått wil: te förhindra Gaäctas blokad och ett augrepp på sjösidan, att Frans den 2:dre icke må råka i fångenskap. Eu widare intervention åsyftades icke. wTimes uttalar, i anledning af det sista tar löpante telegram, den fruktan att engelsmän: nen, oaftadt segren wid Tafusfortena, skola lår ta återigen chineserna skymfa fig. Den favals seriescorte, under bwilken westmakternas gefand: ter begåfwo sig till Peking, tadlas. IVibope pas, sager ban, an gesandterna, då en få pråf: tig bär frår dem tillbuds, skola uppträda i Pe. fing med en stridamakt, fom är starf nog att utofwa ett sädant intryckt på kejsaren, att en dis nesist expedition för flera ar blifwer onödig. Frankrike. Paris d. 2. Man firar här den glada un: att det ännu är god td utfärda den när de neapolitanska angelägenheterna äro afgjorda. — Säsom det beter skall berr v. Persigny snart återwända till London. Man önskar äter haft: wa honom derstädes. Jtalien. Nationalits förmäler: Garibaldis armee har i fin owersamhet långsamt åtskiljts och man försöfer af spillrorna bilda disciplinerade reges menten. Garibaldi bår ide mer den röda ffjors tan, han har återigen iklädt fig den piemontes siska generallöjtnantsuniformen; hans officerare följa hans erempel och soldaterna hafwa milis tärkappor. Den enda skillnaden mellan dem och piemontesiska soldaterna är ett löst, rödt kläde, i stället för det swarta halsklädet. Endast nå gra calabresiska bataljoner, äterstoden af den upplösta corpsen från Stocco, behålla ännu fin pittoreska drägt.. Enligt underrättelser från Neapel den 30 Okt. är ett rykte hår utspridt om Baätad boms bardemang. Konung Victor Emanuel ämnar, såsom man försäkrar, först på den dagen Frans den 2:dre lems nar Italiend jord, hålla sitt intåg i fonungas rifet Begge Siciliernas hufwudstad. Emellers tid år lifwäl imågsprogrammct redan offents liggjordt i Neapel. J Malfeta har reaktionära rörelser egt rum; de hwita fanorna äro uppresta. Spanien. Madrid d. 24 Oct, Det sednasse attentas tet på brottningen, bwilket, enär det ide lydas des oc) brotflingen war en person utan anfer ende har man nästan obemärft förbigatt. Deu få kallade Rodssignez ar naturlig fon af en dor mare i första instancen och en bondflicka; Van förlorade fin mor och fin far då ban lärt fig låsa och strifwa. Ensam i werlden wille han gå in i armeen, men blef tillbafawisad, emes dan ban ej uppnatt erforderlig ålder. Endast genom en mans deltagande, bwilken förstaffade bonom en plats föfom betjent hos en Pdeputes rad af det conservativa partiet, räddades han från sjelfmord. Hans Herre war mydet belås ten med bonom od) berömde hans karaktär, reds ligbet och flit. DOaktadt allt det undfeende man wisade bonom war han lifwäl icke nöjd med fin fött, ech nya tankar på sjelfmord förmådde bonom eftar hang egen bekännelse, tid det bes slutct att mörda drottningen, i den sörhappning att en revolution då skulle utbryta, som kunde blifwa honom till nytta. Man hviflar vå bang förständ. Näågra dagar före drottningens alres fa köpte ban en pistol för 8 Fr. DÅ ban, på den dag fom war bestämd för den wäldsamma bandlingen, utskickades I ctt ärende, utbytte han sin livre emot en civil drägt, od) laddade i bast pistolen — men få illa, att fulan, under der tet ban skyndade fig till Puerta del Sol, föll ut. Det öfriga wet man redan. Detia är vet tretje mordförsöket emot drottningen; det första egde num 1848, tet andra 1852. Telegrammer. Turin den 3 Nov. Capua har kapitulerat. Garnisonen, 8000 man starf, är afwåpnad och ofsänd till Nearel, hwarest den skall inskeppas. Hambura den 5 Nov. Turin den 4. (Officielt.) Piemonteserna hafwa i går under Victor Emanuels anförande ullfämpat sig en lysande seger wid Garigliano. Nceapolitanerna blefwo med stor wäldfamhet angripne, i fronten af landttrupperna och i flanfen af flottan; de sprängdes och lemnade tält, wapen och annan fkrigsmaterial i sticket. Eti stor antal fångar gjordes. General Sonnaz förföljde neapolilanarne och besatte de positioner, fom beherrska Gata. Antalet of fångar fom äro tagna, i Capua, utgör 11,000 man. Paris. Moniteuren af den låä:de offents lingör en berättelse från den franske amiralen i China dateradt oem 25 Ång. Flottan har worit med wid eröftingen af fästningarne. De allierade besälta Trentsin med 1,800 man få som stadig garnifen. Befolkningen tyckes ide wara fiendilig sianad. — Den 6. Paris d. 5. Den picmontesiska escadern har kostat ankar på en silometers afständ från Gaös tas bamumynning. Stifts-Nybeter. Tro, Huldhets: och Embets.Ed aflades den 25 dennes af utu. Kyrkoherden wid Cfwer: löfg och Slimminge förs:r I. Paulsson. Wal för återbesättande ar lediga Kyrkoh. beställninaen wid Foms Am d. 24 d:s å J. A. panners ansöfning vom Åläggande för sPaft.-Embetet i Glimåkra att utfärda wägrad Aftenffapglysning. AWWGeU ——— Handel och Sjöfart. Hamburg d. 6. Spanmålshandeln stilla. Korn fast. Kaffe stilla. — Kurser: Paris 192. London 3 m. 13 Mt 11 st. Dio k. s. 13: 3. Amssserdam 35, 80. Rigem. 1981. Preuss. Tolr 1493. Fres vor 10 Mk 143 ff. Dieconto 23 a 33 pet. Köpenhamns-furser: Hamburg k. s. 200 20 London 3 m. 8 Rbdr 70 st. D:o k. s. London d. 5. Consols 93. Engelsk bwete nägot billigare. Af utlandsk stor nllförsel och inslränft förrättning, dock bålles den till sista priserna. Korn stilla. Gammal hafre I a 1 sb. bögre än förliden mändag. Amsterdam d. 5. Rag 2 gyllen högre och liflig omsämtning. Hwete stilla. Paris. Remtes 69, 75. Aukomne och afgångue fartyg. Rouen, 30 oft. Thetis, Petersson, fr. Skellefteå, — Gravesend, 30. Withelm. Tersmeden, fr. Sholm, — Dartmouth, 29. Maguns Stenbock, Lundgren, t. Mars seille. — Cardifl, 27. Johan II, Melander, t. Alerans dria; Catharina, Lund, t. Malta. — Liverpool, 27. Flo ra, Falfenberg, t. Newyork. — Newcastle, 29. Clar::Gr. Renneberg. Ohlsson, t. Rio Janeiro. — Hartlepool, 27. Blenda, Ohlsson, fr. Gboerg. — Hull, 27. Prins Gustaf, Hallgren, fr. Bordeaur; Neptunus, Lundgren, fr. Gborg; Carl Albert, Petersson, fr. Sholm, — På höj: den af Aldbro: Gatharina, Pälsson, fr. vandskrona till London. — Barcelona, 25. Ran, Zellinger, fr. Gefle; Phoenir, Wickman, fr. Gefle. — Palma, 19. Rio, Hult, fr. GCardiff. — Constantinopel, 19. Brahe, Malmström, fr. Shields. — Calloa, 27 sept. Otto, Slogberg, frän Geelong; d. 28. Nerden, Audersson, fr. Auslralien; Scans dia, Jönsson, fr. Chincas Vlissingen, 30 oft. Valiyrien, Ohisson, t. GCugland. — London, 29. Clr.: Elida, Nilsson, t. Sundswallj under lastning: Minnet, Cullberg, till Cadir. — Gravesend, d. 21. Janns, Thomsson, fr. Hernösand; Sjöfrn, Verg, fr. Sundswall; Catharina fr. Hgborg; d. 1 Nov. Albatross fr. Umed; Constantin fr. Hernösand; Sunds: Bie, fr. Söderhamn; Charlotta fr. d:o. — Ramsgate, 29. Carl Martin, Nerdström, t. Plymouth, — Deal, 31. Clio, Olsson, fr. Soderhamnat. Southampton; Pres sto, Bengtosen, fr. Oporto t. Riga. — På höjden af Dower, 30. Ahrendt, Ahlawist, fr. Sundowall t. Toulon, — Guermey, 29. Jehan Wilhelm, Cersitsson, fr. Gberg. — Dublin, 29. Zephyr, Hultman, t. Garriff. — Newcastle, 30. Snäppan, Jönsson, t. Lfrona; d. 30. Under lasimng: Swea, Lundgren, t. Gborg. — Shields, 29. Nancy, Pettersson, iv. Dundee. — Hull, 30. Linea, Jöngs fon, fr. Shelm; Frithief, Sehlback, t. See; Lamartine, Bengtssen, t. Utrewalla; Haret, Chalmers, t. Hgborg — Cadix, 16. Oscar, Dahlbom, fr. Garthagena. — (onstantinopel, 13. Ålida, Sandersfeld, t. Donan. — Singahore, 7 sept. Electrice, Johanason, t Batavia. — Ba tavia, 14. Marifa, (sw.) — Sandhamn, 31 okt. Utg. Twi Bröder, Cronbery. : Nättelfe, J föreg. ur., 3:dje sidan, 1:sta spalten, 20 raden, får: Ty fräfwer Kongl. Hof:MRåtten; läs: Ty profwar etc. — — — — 2 Till fsaln: En rödgrimig fo, fom kalfwar tredje gången i dessa dagar, år tll salu hos bemmansegaren P. Ljungberg i Jngelstorp. ANJOVIS, prima Fjellbacka-, af bästa sort, nu inkommen, i kommission hos D. M. Gädda. J tjenst åstundas. En Dräng med hedrande betyg, med luft oc) fallenhet att lära sig de wid et större Gärdebruk manliga slöjdarbeten, fan få förmånlig plats, DÅ anmalan sker i Torellsta Bokyandeln. Bortåtommet. Eu grå Wadmallsrock med blätt foder ilifs wet och rutigt bomullssorer i flörten, borttaps pades Tisdagen den 6 denaes emellan Helsan oc) Staden. Urpbutaren torde, mot nöjaftig wedergällning, aflemna den hos Garfwaren P. Henckel. Borttappadt. Lördagen den 3 dennes bortkom från Fles ninge Boställe en swart od) bwit Hynda lydans de namnet Dina; sillrättaskaffaren erhåller hes derlig wedergällning ä Fleninge Bossälle. — — — — — — Respekt. abonnenter å Journal des Dames des Demoiselles för 1860 behagade med