händelserna. Ånnu en brochyr är utkommen i Paris. Den peter Alcxander d. 2:dre eller mötet i ISarz schau och förer ett hotande spräk mot Ryssland. Frankrike — heter det deri — bjuder fred; men Ryssland må icke glömma att Franfrife andra gången skall låta fig nöja med oavttiga lagerkranfar. Frankrike eger mycken långmos digbet och fördragsambet, men intetdera äro outfömliga, likasom def kraft och tapperhet, Def waven och statter. IMonitören af d. 22 Det. lemnar en utförs lig berättetfe om general Beaufort dHaufwouls erredition till Deivsel:Komr. Der lemnas en rörande (fildring om det tillständ bwarnti ges neralen funnit sladen och de spriska chrisinas li dande. DHruferna, bwilka i början stodo wid Naibo oc Badrune hafwa i små afdelningar smygit sig genom de syrista länderna wid Bes quaa oc) branit fig til Hauran. General Beaus fort har derföre målt inskränka fig till att intas aa en obferverande Rällning wid Bequaa. I Hamafeus räder äter for uppständelse oc) botelser äro gifna mot de christna, i anledning af den frigaskatt Porten utskrifwit. Fuad Pascha och de franske och roste consulerna hafwa bhafsigt ålerwändt till fladen. Jtalien. (Times.) Neapel d. 23 Det. De fongliga trupperna bafwa lemnat Cajazzo och trakten. Vollurno linten är uppgifwen och Gariglianosinien besat. På böjderna öfwer Capua swaja nalionalfanorna. Man hoppas snart utrymme mandet af Carua. General Tärr har såsom generalkommendant af Neapel tillkännagifwit att fåstningen San Elmo vå dictatorns befallning skulle nedrifwas, få snart frigamatcrialet dertill anskaffats. Of: wer fäkeningen d. 15 bar man följande beräts selse: Gencral Milbitz till general Tärr, St. Maria, 15 Det. fl. 11,45 m. på natten. Fiens den har angripit St. Angelos wenstra flygel och blifwit tillbakaslagen. Wi äro på hela linien beredda — i båndelse fienden skulle vå nytt framrycka — på ett kraftigt mottagande. En annan devesch af St. Maria d. 16 på morgonen, fl. 5, nuänger till den sörsta: Generat Milditz till general Tier. Fienden, hwilken giorde ett ulsall från fästningen, war omkring 6000 man starf med 16 fälikanoner. Hufwuds angrepvet gjordes mot wära befäfiningar vi mont St. Angelo. Picmontesarne hafwa ger mensamt med of tillbafadrifwi fienden. Wär förlust uppgår till. 82 döda, 104 fårade, deris hland af piemomesarne 6 döda och 30 fårade. Den 15 Det. har Garibaldi lemnat från Sant Angelo följande decret: För att urxpfosla nationens obestridliat wärderika önskan dereretes rar jag, att bära Siciticrna, hwilka hafva itar nenstt blod an tacka för fin fralening oc bafe wa utwalt mig till bictator, utgöra en integre rande tel aj ett odelbart Italien med dest constituttonelle forung, Vietor Cmanuel och hans efterkommande. Jag fall nedlägga i fonungens bänder, wid hans ankomst, dictaturen, pwlken blifwit mig öfwerlemnad af nationen. Åt Pros tictatorn uppdrages detta decrets werfftällande. Sedan d. 16 d:s bar, säsom IYndeipedance förmäler från Nearrt, hela armen, betrväffanz te sold, uniform, officerare, disciplinen och mir tuärfogarna blifwit stärd på lika fot inom hela Jnzlien. England. London d. 22. Times med delar i dag en längre avtifel öwer Österrike, i hwilken bland onnar säges: Ecdan kejsar Frans Jossvb, under tolf ärs tid förlita: fig blott på den rån maften, bar ban andtligen fått den erfarenbe: sen alt lifwäl äfwen andra medel äro af nöden för bibeballandet ar maften. Den sörsta bo görelseaften bar nu egt rum; men wi fåfe, om icke nådens dag redan är förbi, ech om man ide förgafwes bar uppoffrat fin stoltbet och sin personliga auktoritct. Sedan tbronbestigmugen är inget få wigtigt steg taget som det, an ters gifwa Ungern den constitunonella friheten. Wid sorsia våstentet wisa fig de i ver sjserliga Des cretet gjorda tillatelser widsträckta nog, och om allt bwad deruti utlofwas ärligt urpfviles, få fan man fnaert förmoda att ungrarna icke fos la w.ra illirete med fejjarens concessioner. Men i Heta landet rader få mycket hvis wel od) ett få allmänt missiroende att wi förn wilja erballa upvlypaning om buru det fejferlis ga tecretet upptages, innan wi tilldta osi Döm: ma om de slutliga följderna. Helt safert fota ungrarna, ifall de anse och tro de nya refors merna wara uvpriftiga och ide tillkomma i följd af en ögonblicklig sruktan, endaft bruka dessa sasom medel all befortrande af sitt lands oafz hångigbet, aenom monarfiens söndersplittring. Hen icpunft, ywarutt denna organiska lag för: ansa erff.sFpään Aont misssstänft 11 i 44 7 4 AR beskaffenhet hafwa egt rum, och funna ide förs flarag fåfom warande desensiva rörelser, och det är ide twifwelakligt att Österrike om det bar wiljan äfwen bar förmågan att hwilfen dag fom belst börja ett frig, i storartad måtts stoå, mot Sardininien. Victor Emanuels rev gering wet ganska wäl bwad fom föregär och träffar derefter förberedelser. Fastän tills nu intet afgörande steg blifwit taget, kunna wi dock befara att de närwarande förwecklingarna omsider skola slutas med en ny uppmaning till wapen. J så bes skaffade omständigveter fan man ide förtycka Ungrarna, om de inbilla fig, an de af frjsaren gjorda medgifwanden inter wirare äfyfta, Än att inwagga dem i lugn och att försäkra sig om deras bissänd, under det han bämnas vå fina italienska fiender. På alla sidor år man ense derom att saferna i Ungern få itla gestalta fin och missbelätenyet är få allmän, att man tror Kosutbs parii äter stasl winna öfwerhanden och att tillatfwentvrs bofwets nederlag slall bafwa till följd ett uppror. Faran tocks till och med hafwa urpslrämt czar Alerander, hwars bufs wudsaktiga äl att önska en försoning med fej sar Frans Joserb, wål låg i den omfändias beten, att han fruktade ott band gränsprovinser skulle lifaledes blifwa smittadt af revolutionära ideer. Utan twifwel har ban gifwit kejsaren af SÖsterrife det radet att ätminstone göra före nämnda mergifwanden od) att göra bans rife integritet detta offer till od) med af band Pers sonliga makt. Fråga Är nu endast om mas sorna i Ungern åro tillsreds bärmed. Det gamla ropet: För fent I få många tbroners dödsflocka, stall nu tilläfwentyrs åter ljudu. Kejsaren Frans Joserb har i åratal, ja, OUPDz pörligen sedan urprorets undatrockonde 1849, ide gjort någon bemligbet of sitt bat emot Unz gern oc dess nationalitet. Han har uppretat andra folfstammar mot fig, ban bar bångt, stjuin, fänaslat oc landsjsörwist Ungrare, sasom wore van bestämd för att nedrifwa det enda, enligt bans åsigt, mellan bonom och den ablfor luta maften ftående skrank. De andra pros vinserna blifwa troligen missnöjda deröfwer att man är betänkt på att lemna dem mindre fris pet än Ungern, Sawål tiden fom anledningen och det sätt hwarpå reformen framssällts, synes äfwen missstänfsamt, och om också en ärlig önters rifist patriot icke afwisar det från fig, få Mal ban likwål upptaga det med mindre enthusiasm. Det skusle åndock blifwa en olycka för Europa om Ungrarna, i fit bat, få rattmatigt Det än må wora, gå för långt. Jngen mennista stall förneka, att kejsaren aterstaller den gamla in: rättningen med mycket mifnöjd mine, emedan han ej fan annat, och art intet frufte göra bo. nom förre glädje än att funna återtaga det få snart en gång Sardinien war förodmjufadt och talienska frågan wore afgjord. Men detta oaf: tadt skulle Ungrarna tilläwentyrs göra mycket flotrimi an låta nöja fig med den werkliga wälgerningen, utan att med ångslan tänta på I hwillen sinnesstämning den blel dem förlänad. J England hafwa mänga af wära wigiigasle after, af de dåwarande herrskare lemnats med motsäswigbet; men wi hufwa tock icke Defto: mindre blifwir delaktiga af dessa afters fördes far. Wi bafwa erbaillit wår subet i afslags: betalning oc) Ösierrike skasl göra tloft uti, om det följer wärt crompel. Den nya författnins gen bar assecnde pa aila provinser i monarfien; men dass wigt Är större för Ungern än för de öriga Kronländerna, då detta olyckliga land sa mycket förlorat och sa länge suckat un: der ett jernok. Reformerna, sasom de skola beta, tro wi slulle försona Ungraran med cec ras teriskares auctorttet, bwilfen i fraft af dess medgifwanden nu sörfunnar fin kongliga mils ja, att tåta fröna fig i Pefih. Den ministeriella Giobe yttrar sig på ctt mera wälwilligt sätt öfwer den österrifista för: farmingen. — Den 24. Times uppfordrar i en ar: tiket, t. 24 Det, om Te ttalienska angelägen: peterva, Victor Emanuel att utan dröjsmål tas ga der afgörande lieget. Om ban, sager de ningen ide begagnar sig af det tillfälle som nu erbjudes bonom att sasta konungen af Teas pelai bafwer eller, bwilfet menstugare wore,i en i hafwet utfart bår, få är ban icke en man af tiden. Ett par ord, en hög befalining, en ny voltiff ppase stulle funna åndrå allt. Den inalirnska fronan år nu, derest man ester ett sä iwifwelafligt stående fyck andtlinen fon winna henne, wål wärd ett djerit arepp. Til Morning Herald strifres från Berlin d. 18 Oct.: Det anses såsom beslamdt, att lord John Russell gjort fig oandligt mycken möda i Koblenz, at: afråda berr L. Schleinitz att ä. taga fig någon slags förpligtelse angående Bes nekiens aaranti. Den ädle lorden försöfte frame J mililäriskt hänseende skall en wigtig måttregel wara widtagen. Det har nemligen blifwit bes slutadt för alla regementen af den franska ars meen att bilda en reserpbataljon. En reserv af omfring 100,000 man fan derigenom på lättaste fått och helt snart wara till hands. Utomordentliga förberedelser göras till frig nätta wår. J krigsministertet lärer förestå en föråns dring. Marskalf Randon, fom ide fan förs draga pariserllimatet, öfweriager förmodligen guvernemanget af Algerien. General Martin: prey skall wål, om också det militäriska elemenz tet har öfwerhanden, i personligt offeende ide awarblifwa. Brytningen mellan honom och de civila har blifwit alllför märkbar. Såsom det berättas har han redan erhållit en uppmaning att komma hit. Marffalk Waillant sfulle Äter inträda fäsom krigsminister. — J förstäderna gör rrisförböjningen på röfiobak ond blod; man har mäst företa ga nägra arresteringar. Hertig v. Decazes, Ludvig den 15:0ed fordne minister, är död. Päfwen skall utnämna general Lamovricere till furste eller grefwe. Spanien. (Br. P. 3.) Madrid den 22 Oft. Mis nisterns för utrifesangelågenbeterna tillständ har icke föråndrafs etter förbåttratå. — Venezuelas befullmäftigade hafwa hit antändr. De ministericlla bladen meddela att den underränelsen, att Spanien ämnar ätereröfra Venezucla, är ogrundad. Turkiet. (Jndep.) Euligt underrättelser från Sv rs stantinopel af den 17 förfåfrar man, at de urikes gesantterna haswa fordrat af divar nen an det astatiska Turkiet, på samma sänt säsom kort förut warit händelsen med europeiska Turfiet, skulle besökas, och i anseende till dess situation pröfwas af en hög dignitär. Man försäfrar att i betraktande af franska truppernas längre förblifwande i Syrien, andra mafter ämna lifåledes div afsända en contingent. Man omtalar arresteringar, hwilka blifwit företagna i armeen och bland andligheten i Konstantinopel, hwarest eländet och jäsmingen tilltager. Telegrammer. Hamburg d. 26. Paris d. 25. Öferrife gör förberedelser till att concentrera 40,000 man ww Pofloden. — Det beter att fongressförslaget Är antaget i Warschau. — Röftningen i Neapel är over: wägande för annerxionen. En afdelning Gartz baldifter bar i Abruzzerna buifvir nergjord af Naqpolitanarne. Warschau d. 25. I dag har suveränerna gjort bwarandra ert besöf och ministrarna bars wa samtalat en stund. J morgon stall trolt gen jagten ega rum. Från en fålla, fom wanligen år mocket wäl underranad om de ryska angelägenheterna meds delas, att Gortschakow fom till Warschau. med ett fullfärdig: förslag, hwilfet lejsaren af SDiters rile hwarfen fan efter will gå in vä. Der är deriöre intet politistt beslutadt i Warschau. Den 26. På grund af enkfefejfarinnans fjukz tom bafwa suveräncrna uprgifwit derad fufttur. Samtliga monarkerna afresa i dag. Odiiy Newe d. 26 förksarar de af pieuåsi ffa tidningar gjorda slutsalser af fammanfoms sten i Coblenz för alldeles falsla. Lord J. Russelle oc) v. Schleinitz lonferenser bafwa ide i någon runft modifierat den engelska po: linken. Då Thouvenel bar förklarat furst Metternich, att Franfrife icke will garantera det angripande Sardinien, om det besegrades, hware fen Toscana eller Nomagna, få bade Russells note, ten 31 Ang., fom hänwisar på faran af en angrepp på Benedig, ide warit något ins grepp i icke intarventtoneprmceipen, men en tjenst fom är wisad diakon. gondon den 26. Reuters Bureau meddelar en depesch från Newyorf af ben 13 dom. Un: der en procession ull prinsen af Walcs ära har en indwid gjort ett anjall mot prinsen, men prinsen undgick det mot honom rigtade anfallet. Man häller individen för att wara en wanfins nig engelsman. Reut. Bureau förmäler från Paris idag: Baron Häbner bar i dag af kejsaren fätt en enstild audiens och begifwer fig i morgon till Cpantilly, för att tillbringa twå dagar bod lord Cowley. (Oum. P.) Majland den 24. Folfröstningen i Neapel och Sicilten bar, med så undantag, utfallit för annextonen. Senaten bare i dag fin sista sammankomst. Nicasoli droger fig till: baka i privattifwet. Man wåntar i Genua på fartyget VEmutations ankomst, hwilket medför frän Stockbolm 100 fästningökanoner och annat CN — SA. . hag i Ncapel. unieforme Dari ren förka marens drade te; de. Der föreläsen. — De Paris tar srän ämnar Ii Metterni få en fr de fuver funna gi rade i d Tur till rege gesandte daffaire — 94 Neapel ning ba areefieri Wie en ledar cipen. millämna Europa Wa fomst be tär. A i går, I blef ide Stoc ton Rdr d. d. — 15: 50,9 Göte London 1 Kåwpe pet. Len werlar 4 Sw. riks Han m. 13 V RNigsm. I Dise, 2, Lond Utlänt sk fast. GGa Pri Smid felug. fjorto kude från mälat Ho deruteu tre sior oc Lju ra slip till sal He larewå sinnes hemtnii goagd avalv avdd vjava vå Gl Et skas ge Stallg