Article Image
Delsingborg d. 22 Oft. Deputerade å Högwördiga Presteständets wågnar wid innew. ärs markegängosättning äro af Högw. DomGCapitlet utsedde: a) för Malz möhus län: Contractsprostarne och Korkoberdarne Doctor H. F. Cedergren och A. I. Mål. ler; b) för Christianstads län: Kyrfoherdarne Mag. O. Hörman och Sam. Adrian; c) för Blekinge län: Kyrkoherdarne Contractsprosten Mag. J. V. Hoflund oc Hofpredikanten O. H. W. Eklundh. På förslag till lediga stadskomministraturen i Landsfrona bar högwördiga domkapitlet i Lund den 17 dennes uppfört: 1:o. v. pastorn och bataljonspredikanten T. Brodin, 2:o. v. S. M. Adjunkten N. H. Bruzelius od) 3:o. S. M. Adjunkten E. I. Swig. (L. K.) Fjenstledighet och Förordnande. Kongl. Ojwer-direktörs-embetet wid Landtmäteriet i ris fet bar under den 3 dennes bewiljat förste landt. måtaren i Malmöhus län L Cedergren sökt ljenstledighet, famt förordnadt fommisfionslandts mätaren C. G. G. Gustafsson att första landte måteritjenften i lånet tillswidare förestå. VondöhöfdingesEmbers i Christianstad lån tredje berättelfe om ärswexten i länet bar följ. lydelse: De lofwande utsigterne till serdeles god och gifwande gröda, som, enligt hwad i föregående beraltelserna blifwet uppgifwet, wisade fig uns der försommaren, bafwa, sedan med slutet af Juli månad inträdde en särdeles regnig waäders lef, bwuken ihärdigt fortfor under 6 a 7 wecs fors tid, blifwit i betydlig mån tillbafafatte. lhtom det säwäl säd fom rotfrukter före frördes tiden ledo af den starka och ihallande nederbörden, bar denna senare isynnerbet baft menligt tuflytande på saden sedan afmejningen skett, fers delcs hwad beträffar höftsäden, råg och bwete. På flera ställen bafwa kärfworne af dessa får desslag under torkningstiden mäst lossas od uts bredas, hwilfet dock ide kunnat förhindra hwarFen skada å balmen eller kärnans gromng. Une Per Den senare inträffade inbergningen af mwårs säden war wåderleten ide fullt få ogynnsam, bwadan ocffå denna del af grödan anses bättre i färnan. Potalisen är i allmänhet af dälig beskaffenbet och angripen af röta. Upptagnins gen ar denna jordfrukt har warit mycket förswärad af nederbörd od) på flera ställen, der mar: fen år lägländ, har upptagningen ännu icke funnat ske. Höfangsten bar warii riklig, ehuru ins bergningen af andra storden war förenad med swårigbeter och torde, i följd af den längre tid denna del af höct måste ligga ute för torlning, bet wara mindre frafngt. Som wanligt bar fförden för öfrigt urtalitt mycket olika i särskildta delar af länet. Lifasom under sistl. år bar grödan blivi bär i Jngelstads oc) Jerrestads bärader, undantagandes säwidt afses raps, bro: fen der oolas och) fom redan under sistl. års böst sladades af mask, wisar misswext. Dernäst i om ningen fommer Millands, få Götnge och sist Åebo fogterter. Wid sammanförondet af uppgifterne om alfasmingen wisar sig förhållans ect efter medelräkmmng såjunda, att Öwetet lemnar ..... 7:e a 8:e kornet, Umterräg...... 7:e a 8:e WårräRyhi. 4:e a de Korn 6:e a 7:e Hafre Mor... 6:e a 7:: Blandfåd 7 ..... 5:e a 6:: Trindsoeaa ..... 6:e a 5:: Potatis .... 6:e a 7:e kornet. Lin och hampa, som dock icke odlas särdeles mycket i länet, lemna fullt medelmåttig afkastning. Fodertillgangen är i allmänbet riflig, men halmen mäste blifwa mindre frastig. Om-. dömet i det hela om ärets gröda kan närmast hänföras till benämning af medelmåttig. Kongl. Ma:ts Befallningshafwandes i Halme stads län tredje ärswäxtberättelse innehåller bland annat följande: Under inbergningen har grödan warit utfatt för täta regnskurar, hwilket torde föranleda ders till, att fpannemålen blifwer mindre magazinsgild; och i afseende på qwantiteten antages att kornskörden ej warder tillräcklig för inwånarnes behof, aldrabelsi då skörden af potåterna, bwilfa utgöra folfets bufwudsakligaste föda, felslagit och sannolikt fommer att ytterligare minskas ges nom den sjufligbet desse rotfrukter wisat. Arets gröda, bedömd efter desse förbållans ben, fan verföre ide skattas bögre än under mes delmåttan, med undantag af böet, fom gifwit rik afkastning och blifwit tallmänbet wäl bergadt. dör böstsätden bar den regniga wäderleken äfwen warit i högsta måtto binderlig, få arn på de fleste ställen jorden ige funnat dertill berec das, och Är nu få wattendränkt, att den bår bwarfen dragare eller folk, bwarföre och ringa wintersäde ar utlagdt, en omständighet, bmwars öfwer sandtmannen böres mest bekiaga fig. Till brännerikontrollörer har konungens bes faslnmngsbafwande under den 12 dennes utsett följande personer: 1:o tillbörande Konal. IVendesd-ArtilleriRes gemente: sergeanten J. Corimoffersson att tjenfis göra wid landtbrukaren M. Tufwessons större bränneri i Hyllie; 2:o tillbörande Kongl. Sfånfa:Drogon-Res gementet: fanjankaren I. HD. Bunib att tjenfs göra wid br grefwe A. Pipers förre bränneri å Tägra; Sergeanten J. Nelander att tjenstgöra wid åbocn Jöns Olssons större bränncri i Hjerup; Sergeanten J. Barsotb, att tjenstgöra wid landtbrufaren C. W. Åkermans större bränaeri a W. Twet; Sergeanten A. Täcklind, att tjenstgöra wid fånska Sockerfabriks-afne bolagets större bränneri ä Säbybolm; Sergeanten H. O. Braconier, att tjensigöra wid lsandibrukaren L. Kockums förre bränneri å Bulltofta; samt sergeanten L. Lindebera, att tjensigöra wid br ryttmätaren J. Stijernblads större bräns neri å Marswineholm; 3:o. Tillbörande Kongl. Norra Sfånffa-Inz fanterisNRegemenier: fanjunkaren C. F. Bidman, att tjenstaöra wid yrr poosessionaterne C. G. od) 3. Å. v. Setys förre bränneri i Ousby; Fanjunkaren C. F. Tengberg, att ijensigöra wid hanclanden G. Gjertosons nörre bränneri i Malmö; Samt sergeanten MN. Palm, att ijenstgöra wid landtbrukaren I. I. Gadds större branncri å Trolledolm. 4:o. Tillhörande Kongl. Södra Skänffa-3nfonteri-Regementet: Fanjunkaren J. J 5. Nordberg, att tjenstgöra 5 38 wid åboen Per Hanssons större bränneri i Sandby; 5:o. Bland söfande utom regementena: Landtbrufaren N. C. Hallonslen i Eggelslad, att tjenstgöra wid landtbrufaren Å. B. Wallis större bränneri å Dybeck; samt f. d. fustsergeamen G. E. Ryberg i Malmö, att tjensigöra wid landtbrukaren VP. Kockums större bränneri å Lindholmen. Rymling. Lifstidsfängen Wilhelm Andvergs fon bar enligt ingången underrattelse rymt från straffangelset i Malmö. Han uppgifwes wara 31 år gammal, 6 fot 1 tum lång famt bar brus na ögon od här. Han är född i Gammalstorps socken af Blefinge län od) känd sasom en för allmänna fåferbeten högst wädlig person. J Malmö Nya Allehanda skrifwes: Under höften hafwa betydliga uppföp af orar skett hår i provinsen, synnerligast af ungorar till Småland och upplander, dit stora bjordar af dylifa freatur afgåt. En mångd orar baf: wa äfwen blifwit uvpköpta till Danmark, och från marknaden i Röinge sistlidne wecka fördes många par på jernbanan från Sösdala och till Malmö, samt derifrån wed ängbåt till Danmark. YPriset för hwarje par varierade mellan 2—300 ror. ÄÅfwen på Kiwiks fommarmarke nad skedde oruppköp för danskarnes räfning. Men fom danskarne sannolikt göda dessa i Skå ne uppföpta kreatur för att sedermera affätta dem på England, få år det sannolikt att Sfås nes jordbrukare i en framtid komma attlågga fig mera winning om kreatursskörseln och fadur gården, hwarigenom wi sjelfwa funna draga direft fördel af kreaturs försändning till sjelfwa England, wan att temna den bufwudsakliga enten i händerna på spekulanter från grouns vitet. Den länge wäntaode ångbäten Najaden, Hallandska belagets 3:tje ångfartyg, wantades till Halmmad I dag. Frågan om landsthing fom vå ett oförs flarligt fårt att gå i sönder inom borgarständet, men tråden blef med presterskapets ttilbjelp får stad ibop igen och nu är det wål att onfaga, ret förslaget i def; belbet kommer, möjligen med några modififanoner, att blifwa tag. Denna frägas behanoling är onvifvelaftigt den märfs ligaste fruften af nikotagens sörhandlingar och kommer att i betydlig mån omgestasa wärr stateslick; i landstbinas organisationen ligger fröet till en förändring i wär representation. Emellertid år det ganTa märkligt att en få ine artpande reform kunnut åftadfommad af wåra 4 kamrar od) utgör ett bewis för att denna få illa bömda revrefentation ide är för tillwågas bringande ar förändringar få omöjlig fom man länge welat pästä. (Sn. P.) Nytt representationsförslag. Bondesitåndet hade, berättar A B., d. 12 efter sluradt ples num en öfwerläganing utom yrotokollet, wid hwillen ähörare icke tillåtos närwara. Det bes rättas emellertid, att föremålet för öfverlåggs ningen war, ott enligt Uhrs förslag äftadfoms ma en öfwerenskommelse om någon åtqärd att förbereda framläggandet wid nåsta rifasdag ar ett genomgripande representat ionsförslag, fom kunde hafwa utsigt att blifwa antaget. Man beslöt för tillfället att utse nio ledamöter att AAAgnngg3n AiA3ii3nnini ES EB EAA ENE sammanträda och sinsemellan uppgöra försiag till jaens behandling. Dessa nio blefwo Uhr, Anders Gudmundsson, Erik Ersson, Nils Lares fon, Per Nilsson i Espö, Jonas Andersson C. A. Larsson, Nyavist och Rofenderg, Propositions-wägran. Hos Ridderskapet och Adeln har landtmarskalken samt hos Pres stestandet erkebiskopen wagrat framställa proposition i of bondesändet wäckt fräga om uppflju: tande på ett är of bränwinsförordningens tills lämpande i hwad den rörer mindre brännerier. Wid oeidderskapets och Adelus middag för H. Erc. Herr Landtmarskalken Grefwe Sparre beswarade H. Ere., enligt N. D. 2, den för honom föreslagna skäl bland annat med unges får följande ord: Jag beder i sammanhang härmed få uttala mina innerliga önskningar för Ridderskapet och Adelns medlemmars wåls gång. Hwad framtiden kommer att innebära kan ingen af oss weta, men det weta mi, att tidens ström år mäktig, att en hwar bör gifwa aft på def tecken och ej mot denna ström fåtta dammar fom bräckas, utan söka föra den inom den fåra, fom leder till fäderneslandets sanna mwål! Att Ridderskapet och Adeln, fom, främst bland landets representanter, aldrig låtit fig öfwetträffas af någor stånd i fosterlandskärlek, jemwal i framtiden skall ådagalägga samma länkesätt samt med klokhet och nit deltaga i och söfa leda de allmänna årendena till det allmäns nas bästa; det utgör mitt hopp och min fasta förtröftan : MNugfartyget Engelholm bar, berättar Norr. bottensvosten från Piteä, blifwin besigtigadt, bwarwid wisat fig att skrofwet är få förrostadt att det icke fon repareras. Låtta slag med en mindre bammare förorsakade bäl deri. Förunderligt, ja otörswarligt är, tillägger tidningen, att ide en bolif grundlin besigening bölls genast efter fartygets anfomst till Luleä, man att man på ett fådrant strof fört bundradetata mennistor. Jnsamling. De i Danmark till i Syrien insamlade bidragen fring 5000 ror rut. Förolyckadt fartyg. Pillan d. 11 October. Capten C. A. Swane, danska skonerten Adoli 4Krnistine, beratas bafwa wid Reiserboft, å mil från land, pålräffat ett fartyg, pwaraf endan aktern uprstod ur wattnet. På detsamma war måladt 18 Johanna 57, i bwit färg. Från Leith berättas den 17 Okt. De båda i Nordsjön såsom skadade ansedde ångfartyg befunno fig circa SU mil från kusterna af Juttand. — Det till Dundee ankomna Bauguard, Clark, beränar den 10 Okt. fig hafwa fett ett ångfartyg utan master, hwilket styrde till Mans dal. Det war ett tremastadt fartyg, bade swarta sidor och skorstenen war bestruken med swart och hwitt. ö de kristne uppgå till omPosttidningen, fom först wägade öppet Påper få der prejeri, fom af ölproducenter och ölförs säljare i Stockholm bedrefs, fan sägas ha ute werkat, att fällarmästarne nu nedsal priset på bäjerskt öl till 16 öre pr halfbutelj. Afwen i flera af lanosortsstäderna börjar missnöjet mot de oskäligt stegrade ölpriserna på kallare och andra restaurationer gifwa sig luft.

22 oktober 1860, sida 2

Thumbnail