ör liderlighet t 33 5 skulle ig eller legos ig bewdrings: ig någon lem, på fin befostdstid skall af )arande emot dderskapet och lutat att den, taga sig bes straffas efter 8 genom den (P. T.) 2—2— konungariket till samman. — der säges r fig med afs sammankallas ra förbittring ongressen, och urstarna skulle eter. Hwad ärer? Hwem äro ett folf, xx (man un), och kunna Så beter det kämpa för de tiken. Bladet ionsprincipen tdanfk inblants igga binder i bwilken, fom ch skall slutas Henna protest otest och hans n beråttelse I meddelas, att d derigenom, do såsom gar. l hjelp och att , fom dref de vid Volturno meddelanden. öfwerraskning, var tillstädes, kufregnet oc) n 40,000 man w bwarandra, tills kl. 5 på slaget med der grund af den rmed der föl: ude fom slaget det dock icke ulation lårer r har utfärdat dationer, den till Piemont flart be:wisar ra har met: Paris, och alt sig för att nsta angela genheterna, utom hwad angär förfwaret af Rom och dess område, få länge päfwen icke öhvergifs wer fina stater. — Det förtjenar emedlertid att här omtalas, att Monitören? ordagrannt har uppiagit en af Givrnäte de Noma lemnad raps port öfwer slaget wid Cafterfidardo. Londonerkadinenet, fom ide Är fritt från att nära ett wisst misslrocnde till Frankrikes affigs ter, synes wara itillfreds med sammankomsten i Warschan och försoningen mellan Ryssland och Östrrike, fom möjligen blifwer en följd derutaf. J Wien går det rygtet att rilsrädet Mulle inkallas till sist i November månad, för att lar ga i öfwerwägande de af regeringen utfärdade lagförslagen. Från Utben förmäles att generallöjtnanten Andreas Metaxas, bekant från den grekiska frihetostriden, är död. Han war bufwudanfö. rare för det rysla partiet, under det Kosellitis representerade det franska oc Mauroiordatos det engelska. Fribytaren Walker bar nu ändtligen slutat sin äfwentyrliga bana; han har blifwit gripen i Honduras oc blef sljuten, enligt order frän denna stats president. Rom. päfwens Allocution i det romerska Confiftos rium, d. 28 Sept. (eft. Jnd. B.) Årewörtige bröder! Det år med otrolig smärta oc djup sorg, wi finna of nödsakade att beklaga och tadla de nya, bittills obörda attentater, fom hafwa blir wit begångna mor oss, den heliga stolen od) den katbolska fyrkan, af den piemontesiska regeringen. Ni weten, att denna regering bar missbrukat den seger, fom den genom en sior och krigisk nalions biständ wann i ett bedröfligt krig, ut att utwitga fit berrawälde i Jtalien, twärtes mot all menskiig och gudomlig rät. Efter att bafwa uppretat folfet till uppror och bögs oc rätsärdigt bafwa förjagat de leginma furstarna från deras besittningar, besatte och usurperade den i fin ogudafligbet några provinser i Ens lien, fom tydde under war päflina spira. Under det att den kaldolsta werlden ide upp: börer att böja fin röst bögt och ljudligt emot denna ogudaktiga usurpation, fortfar denna fams ma regering att tillegna fig andra päfliga pro. vinser i Picenum, i Umbrien och i St. Peters patrimonium. Då den säg att befolkningen i dessa provinser lefde i den djupaste Ired oc lugn oc) bibehöllo fin trobet mor oss, utan att de flörre summor, fom vleswo utdelade bland dem, efter andra wederfiyggliga medel förmånds de att slilja dem från wår: oc) den beliga fos lens regemente, fände den en stara föraktliga mån in i dessa provinser, för att framkalla 02 roligheter och uppror, sedan en talrik armec, för att angriva dessa proviaser oc att bemits tiga sig dem med wapenmakt. J fännen, ärewördige bröder! det fräcka bref, fom af ten p:emontesiska regeringen blef stiif. wet till wår Cardinal och utrikesminister för an rättfärdiga dessa röfwarlika wåldsgerningar. Den blygdes icke att förklara, att den bade gifs wit fina trupper ordres att bemåktiga fig wåra previnser, derest man ide afsledade uttändnins garna i wår lilla armee, fom blott är uppställd för ant upprätzballa lugnet i de pafliga ftaters na. Mi weten ockjä, an dessa provinser dlefs wo ockuperade af be picmomesiska trupperna, nästan i samma stund fom dena dref uträffade. Man kan werkligen icke annat än känna sig djupt rörd och indignerad öfwer de lögnafs tiga beskyllningar, det myckna förtalet och fmår dandet, bwarmed denna regering bar smyckat sitt ogudaktiga och fiendtliga angrepp på den romerska kyrkans werldsliga myndigbet och wår egen regering. Hwem kan ej undra öfwer att höra den förtalas, fördenslull att den Har in: rullerat fremlingar i wår avme, då ala tveta att man ide fan nefa en legitim regering, att wärfwa sadana. Denna rätt tillkomme: så mycket mera den heliga staden, fom den romersle Pontifar, alla troendes gemensamme fader, icke kan annat än gerna upptaga dem, som i fin religiösa ifwer wilja tjena i den päfliga ar: meen oc) bidraga til fyrkans förswar. Här må bemärkas att detta biständ af utländsla fas tholifer förnamligast bärrörer från de mång förs aktligdet, fom hafwa angripit den beliga stolens werldsliga myndighet. Atta weta nogsamt, yrvils fen harm och sorg, fom inton den katholska werls den wid underrättelfsen om detta ogudaktiga och orättfärdiga angrepp. Derföre kommo från många af den christna weridens tänder ett stort antal troende af egen drift ilande till wårt påfs liga territorium och täto inrullera fig i wår mir lis, för ot förswara Rom, den beliga stadens och kyrkans rättigbeter. J sin ondska drager icke den picmontesiska res geringen i betänkande att brännmärka wåra soldarer med namnet legokneftar; wära soldater, af vwilka många både romare oc utländningar, vögborna och från berömliga mån värftammans de, bafwa welat rtjena i wär armee utan sold och blott af kärlek till religionen. Den pie montesiska regeringen är ide olunnig om den 0 bestickliga trobet fom lifwar wår arme; ty den par erfarit det fruktlösa i de perfida förhålls ningereglorna, fom den anwändt till att beroes fa wåra soldater till affall. Wi behöswa icke uppebålla oss med att dtillbakawisa de beffylls ningar för barbari, fom göras wåra trupper; ty bakdantare funna ide bewisa detsamma; med bättre rätt kunde man uppträda med dessa be styllningar mot den piemontesiska bärens anförare, fom bar ulfärdat få många upprörande proclamatiouer. Men bär wilja wi heldre bemärka att wär regering ide kunde ana denna fiendtliga invar fion, efterfom man försakrade den, att de pie montesiska trupperna ecke närmade fig wärt ters ttorium, för att ockupera, utan för att förjaga upprorsstiftare och teras band. Det kunde dere före icke falla wär öfwergeneral in, att han stulle komma att strida med den piemonte sita armeen. Då saken twårtemot all rättwisa och all förmodan tog en annan wändning, beflutas de han, kloft nog, få snart ban fom till funffap om en armes inträngande, fom war långt talrikare och starkare än bang egen, att draga fig tillbafa till den befäftade fladen Ancona, för att ide utsatta wåra soldater för en oundwiklig död. Men motad på fin wäg af de fiendiliga trupperna, måfte han inlåta fig i handgemäng med bem, för att öppna en passage för sig oc fina soldater. på samma gång fom wi må hälla dessa wälför:jenta loftal öfwer wåra truppers öfvere general, bans officerare oc soldater, fom uns der det plölsliga öfwerfallandet kämpade få mos digt, sastan med olika krafter, för Guds cd fyrkans, den apostoliska stolens och rätträrdigbes tens saf, funna wi knappt återbälla wåra tår tar, nu då wi erfara huruledes tappra foldas ter oc bögdorna, unga män, bwars tro od) bögfintbet förmått dem att förswara den romers ffa kyrkans werldsliga makt, hafwa funnit dö den under denna grufliga och orättwisa invar sion. Wi äro smärtsamt rörda af den sorg, som drabbat deras familjer. Gud gifwe wi funde ostorka dessa familjers tärar med wåra ord! För dem fall det ätminstone — wi hope pas det — wara en icke ringa tröst, att wi oms talat deras fallna barn och slägtingar med hes der, sör det lysande exemplet i bänseende till trohet, tillgifwenhet och) kärlek till oss och den beliga stolen, fom de hafwa gifwit den cHrift na weriden, under det att de på samma gång bafwa gjort sitt namn odödligt. Wi hysa det hoppet, att alla de som med ära dukat under för kyrkans sak, skola winna den ewiga friden och saligbeten, bwarom wi bafwa bedt och al drig wilja uppböra att bedja den fore och 0: de Guden, Wi böra likeledes bär omtala med beröm wåra fåra föner, guvernörerna i promins serna, isynnerhet i Urbino, Pesaro och Spoles to, hwilka i dessa sorgliga tider hafwa uppfyllt deras pligt med mod och ständaktigbet. (Forts.) Fraukrike. (H. N.) Paris den 8. Säsom det bes ränlas skall sammankallandet af en congreg tills fännagifmag, sasnart sardinierna inryckt i fonuns garifet Neapel. — Samma dag. Drottningen af Spanien lärer bafwa flrifwit till päfwen, att hon beklagligt nog, ide kan werkställa den expedition, hon tilämnar till hang fördel. Drottningen förklarar tydligt att Franks rike har warit emot denna hennes afsigt att bistä. General Lamoriciere har erhällit från fejfas ren ett bref, hwaru i denne sednare beklagar honom. RN. Pr. It omtalar en bögst besynuerlin plan till försoning af den neapolconska dynaslien med grefwe Cbambord och legitimisterna: Kej. saren will, beter det, återställa päfwens werldöliga öfwerwålde, om den belige fadren beslutar sig till att gifwa sitt land den fransysta conflis tutionen. Osterrike skall samtycka till intervens tion. Hemik Y, fom ej har nägra afkomlingar, stall erkänna kejsare Napoleen såsom fin efter trädare på Frankrikes tbron, och sedan med tis teln fongl. mjt taga sin bostad i Frankrike. China. (K. 3.) Vvondon den 6 okt. Reutersche Burau lemnar underrättelser från Peling, i början af Juli månad, om oroligheterna fom uppstätt, isynnerhet i de wid sjösidan belänna provinserna, i det Cbinesiska riket. Milisen har blifvit inkallad i hufwudsstaden och traften vers omkring är stämningen bekymmersam. Befolkningen är allestades gynsamt stämd för engelsmånnen och stlulle önsta fe dem i Peking, Vä det beter att de siulle wid Petschelis golfen icke hafwa gjort innewånarna något ondt. Telegrammer. Hamburg d. 10. Ancona d. I. Victor Emanuel har afgått till det neapolitanska området. Ett manisest till den syditalienska befolkningen är utfärdadt. Pie monteserna skulle i bag rycka in på det Nneapor fitanffa området, 25,000 man starka. Till Dresdener Journalen telegrafcras den 9: Cavour har förklarat Neapels thron för vacant. .