oc utpläningar; att jag ensam och ns räd, hjelp eller wetsiap wertställt 13 att de vikarier, hwilkas protokoller e sätt blifwit af mia ändrade, oriktigt r annorledes sinnas med bufhvudpros öfwerensstämmande, wäl med sullt till mig lemnat uppdrag att erpediera vation, men ide i ringaste mon bir efter haft någon kunskap om mitt exe tt efter Det oriktiga deruti, eler ans karteförsnillning eller hwad annat fom fan till brottslighet hänföras; färstildt lemnat mig lillätelse att as namn under protokollen, och att igen på eget answar både expedierat at prolokollen till hofrätten; att jag t genom mitt fålunda evfända Frottö: ande fronan gjort en förlust till det n fan utredas, underkastande mig det jen efter fin råtta tillampning för wa brott bestämmer. Motiverna till ligga uti sjelfwa brottets natur. J nässo fåt jag uppgifwa, att jag allt 851, då jag baft fora venningeförs gående till närmare 30,000 rer, warit d, men bällit uppe affärerna i fed i betydlig mon genom den winft jag ott erhöll i få måtto, att jag under begagna mig af influtne medel för papper, och wid hwarje ärs början re belopp penningar att uttlandtråns wisa. Derigenom blef jag i iillsälle fom möjligt anlita lancinrättningar a personer och uppehöll på detta sätt n om min goda affärsstallning de fles a bekanta hade fattat. ingalunda min mening att af bwad a uppgifwit frambälla eller antyda ringaste ursäkt. Ett brott fan ide Obetänksamhet, lättsinne, fafänga, h andra dermed förbundna makter re: der mig. Derifrän utgick brottet och , som funnat wara en nyttig fame m oc) en ide oskicklig embetsman, till rotteling. Men framförallt werkade rott frånwaron af Gudsfruktan och 5 erkännande. Detta är den enda far hwarpå allt i liswet bör byggas. erhet att icke falla finnes thy förutan. nin brottsligbet och mitt straff blifwa å för andra! — Landsorten. d. 27. Wid sammanträdet på Råde Tisdag med stadens innewänare bis get Om utvyte af ford med kronan alt stadens äldste frulle ingå till reges d petition i frågan. Likaledes antogs u tillöfning i polispersonalen. Slutställde borgmästaren nödwändigbeten en Drätselkommiesion, ywilket för. 1 bifölls och blef för utarbetande of i detta bänseende en fomie nedsatt, iwaldes rädman Quiding, landokam sberg, bandi. E. I. Kod och Gabr. amt bagare Möller. (Sn. P.) rona d. 23. Följande beklagliga hån og fig härstädrs sistlidne Söndags afskring U. En bonde Ola Andreas: Glumslöf, fom från Ålabodarna Hits har fiskare med deras sillnäringar, a de skulle segla ut på fiske, hade nemligen det missödet att sedan han med hästar och wagn stannat wid Nyhamn för att imväns ta fiska rena, hwilka slulle ankomma från motsatta sindan, hwarest deras båt, i hwillen näringarne stulle afhemtas, låg förtöjd, falla i ssön och drunkna, Om det warit starka drycker eller det rådande mörkret i förening med bristande lofals käånnedom, fom wållat mannens död, känna wi icke. Han skall i lifsliden warit I goda efonos miska omständigheter och hans efterlefwande barn lära wara wurna. (Korr.) Ghristianstad d. 26. Kon. Bef:h:de bar utsatt vefryts oc remontemöte att bållas i Åby Mändagen d. 15 Okt. för fomplettering af ber fintlige vakanser wid Skånska Husfarregementet. — Likaledes har Kon, Bef:h:de utsatt äders möten och besigtningar å nummerbästarna wid Skänska Dragonregementet den 11 Okt. å föls jande ställen: med lifsqvadron i Nöbbelöf, kl. 11 f. m., med Östra Göinge sqvadron 1 Bro: by fl. 11 f. m.; med Chrisstanstads sqvadron I Fjellinge, fl. 42; med Sallerups savadron i Of raby, Fr. tf. m.; med Borrby favadron i Bes nestad, fl. 1; med Cimbrisbamns sqavadron i Tranas, kl. 11 f. m. (Sh P.) 222— AA — Riksdagen. Förstärkt Bewillningssutskott har med rikets nänders rått fattat följ. beslut: J fråga om allmänaa bewillningen: 1) med 63 ja mot 56 nej beslöts att bewillning för faft egendom skall utgå för jordbruksfaslighet med 3 öre och för all annan fastighet med 5 öre för hwarje fulla 400 rdr af uppffattaings: wärdet (enligt Borgareständets till fontraproroz sition antagna bestut skulle bewillningen för all faftighet utgå med Å öre för hwarje fulla 100 rdr af samma wärde); 2) med 87 ja mor 32 nej beslöts följande lydelse för IF I menn: Fart egendom skall uppskat:as till sitt werkliga wärde, med ledning af köveafhandlingar, ars rende eller hyregafgifter, wärderingar för samma egendoms belåning eller försakrande mot brands skada samt öfriga om bwarje särskildegendoms bes skaffenhet och afkastning erhällna uppgifter eller ins hemtade upplysningar ete. (Bondeståndet hade beslutat att ordet Åbehållna skulle införas frames för order afjfaftning; 3) med 91 ja mot 28 nej beslörs att fråljeråntag kapitalwärde skall uppskattas till 20 gånger det belopp, hwartill räntan efter marfegäng uppgått (enligt Borgarer ständets beflut skulle uppskattningen ske till 25 gånger nämuda belopp;) 4) med 76 ja mot 43 nej beslöts utt i 7 stall intagas ett sä lydande siadgande: Håringsidfares infonut för löpande äret får doc ide, äfwen om han we der nåslföregängna Året gjort förluster, beräknas till lägre belopp, än hwad en sädan rörelse, fom den han drifwer, i medeltal anses afkasta (Borgareriåndet hade ansett detta stadgande bör ra uteslutas); 5) med 90 nej mot 29 ja antogs följande tydelse åt I IL mom.: Berilning för inkomst af fapital eller arbete eger ide rum, når alla de utaf kapital etter arbete uppkomna åtsinkomster, sammanräknade, icke uppgå till Fyrahundra Rifsdaler. MNåär alla de utaf far pita! eller arbete uppkomna årsinkomster, ams manråfnade, ite öfwerstiga Elt Tusen Aas bundra Riksdaler, åro Trehundra Riksdaler deraf fria från bewillning (enligt ulskottets af Presteståndet antagna förslag skulle når detta slags inkomster ide öfwerstiga 1,S00 idr, 300 vor wara fria från bewillning, hwarjemte bes frielse från bewillning för 50 rdr af inkomsten stulle åtnjutag för hwarje hemmawarande Aåfs ta barn under 12 ärs ålder); 6) med 85 ja mot åä nej beslöts att i 145 s af nu gållande bewillningsstadga medgifna lindringar ite böra bibehällas (Bondeståndet hade yrkat på dessa lindringars bibehållande, nemligen för allmogen i Herjeådalen samt Ojters och QWefterdas larna, fiskate i Bohus län, fom ide ega jord, samt allmogen i Westerbottens, Norrbottens och) Femtlands lån äfwensom i fjelltrafterna i Bes fternorrlandg lån); 7) med 8å ja mot 25 nej gillades utffottets förslag angående bewillning af ullandska handlande och handelserpediter: 100 er för en tid af 3 månader och 40 rdr för hwarje ytterligare månad m. m. (Borgares ståndet hade beslukat uteslutandet af dessa stadganden); 8) med 66 nej mot 52 ja (en sedel kasserades) beslöts b.behällandet af mt gåftans de föreskrifter för bewillning åfaraftersfullmats ter; 9) med S7 nej mot 32 sa beslöts följande tillägg till 52 f: egande tareringsfomiteerna owågerligen af dessa embetswerk och myndige heter undsä de upvlysningar, fom funna ers fordrag (Judd. och Adeln famt Bondefåndet hade ogillat detta tillägg); 10) med 60 nej mot 39 ja gillades Ridd. och Adelus beslut, att dä rösterna inom pröfningsfomiten utfalla lika, ffall den mening blifwa gallande, fom länder lill den skattskyldiges förmån (de tre öfriga fån den hade beslutat att den för det allmänna förs månligaste meningen då skutle bli gållande). Wid instruftionen för tareringsförråttningars ne: 11) med 89 ja met 30 nej beslöls det ftadgande uti 21 att wid beräkning af frauffyls digg ofända lefnadskfostnader i stad få Ddefams ma utan särskildt uppgifna skäl aldrig anses lägre i förhållande till hyran för de af honom och hans egen familj begagnade rum od lågenbeter än minst tre gånger byrang belopp, når denna ide öfwerstiger 300 rdr; fyra gånger, når hyran är Högre än 300 t. o. m. INO rdr; fem gånger, når den år högre än 500 udr t. o. m. 1000 toör, och fer gånger, når den år hör gre än 1000 t. o. m. 1,500 idr, samt 7 gånger når hyran är högre ån 1,500 ror. För dem, som bebo egna hus, uppskattas hyreswårdet genom jeuförelje med andra lika beskaffade lägenheter. J öfrigt böra taxeringsmännen härwid taga i detraktande, huruwida talrik familj, embetså. liggande eller annat förhållande nödsakat till begagnande af flera eller dyrare rum an mans ligt, och om af sädan anledning fan wara få ligt att bifalla yrkad nedsättning i den efter upssnämda grunder beräknade inkomst, eller om underhåll or hästar och åfdon, talrik betjening m. m., fom, då sådant icke för den skatiskyldiges yrke erfordras, umärker ett yppigare lef. nadssätt, lemnar anledning till beräkning af högre inkomst. (Ridd. och Adeln hade ansett detta stadgande böra uteslutas.) 12) med 80 ja mot 39 nej antogs wid 21 ett få lpdande hadgande: Förlufter af hwilka fapitalet drab. bats under Året näst före det, varför bewill: ning påföres, afräfnas från egarens fapital, förmögenhet och erlägges bewillning för den af föftning älerstående fapitatbeloppet anses lemna. (Borgarständet har ansett stadgandet ide böra intagas). Beträffande tebakaaccisen: 13) med 71 nej mor 48 ja sörkastades den föreslagna författnin: gen angaende särskild bewillningsafnift för ci garrer och cigaretter, fom till salu hållas. Utlandet. Det buswudsakligaste är säkerligen för Garibaldi att ban förstär att wälja passande mån till att förastå och genomföra reformerna, samt att wålja dugliga öfwerstar och generaler. Man bar ide något bewis på oförmåga bärutinnan bog honom, att han ide begagnar fig af Gas vours wånner och anhängare, utan det stället wåljer fina egna wånner, men ett Dåligt erems pel är det onefligen, att han utnämnt den bes kante romanskrifwaren Alexander Dumas till dis rectör för Neavels fonftz och antiqviretsfamlins gar i Pompeji och Herculanum. ODmsorgen, som den neapolitansta regeringen wisat om dess fa gamta ffatter, ffall fåfertigen efterföljas af myden wärdslös behandling. Siriden om bderrowäldet är, enligt sednaste underrättelser, ännu ide afajord, ty under det Garibaldi, bwilken under fir wistande i Nea: pel tycs bafwe fått mycken likbet med Mafa niello, äter rycker i fält, närmar sig en annan fonung, Victor Emanuel, sör att göra honom rangen, sasom befriare af Italiens största stad, siridig. Det dleswe ett nytt intressant bidrag, säger den ÖBerl. Tid., till de nuwarande ins trasslade förhällanderna, derest Bictor EGmanuel personligen infann fig och lät utropa fig till fos nung i ett land, mot hwillet ban icke förer krig, och) fom likwal har fin egen legitima konung. piemontesarnes seger wid Castelfidardo har waru siöärre än föregående rapport förmäler; de bafwa eröfrat 11 kanoner istallet för 6, gjort 150 pafliga officerare till fångar. På gatubörnen i Turin år der uppflaget en bulletin, fom beråttar, att den påfliga avmeen, fom far pitulerat efter flaget, belöver fia till 4000 man, samt att en corps, circa 2000 man, ännu irrar omfring bland bergen, hwillen utgör, jecutte besättningen i Ancona, bela återstoden af den väfliga armåen. Bulletinerna beskylla dessutom, — od) detta troligen falskt — Lamoriciöre för feghet under slaget. General Cialdini bar till lön för segren blifwit utnämnd till storkors af den sardinska militärorden. Turinerbladet Opinione anser den romerska frågan wara löst, sedan fransmännen blott äro i Rom för att förswara päfwens person; det tyckes att man borde påskynda mellans och needs ra Jtaliens anslutning til Picmont, för att fås lunda lägga alla de financiella och militära hjelpmedlen i en band. Enligt Iourn. des Deb. nearolitanska fors respondent bar twisten mellan Garibaldi och hans neqapolitanska ministerium uppstätt derigenom, att ban jär införa sitt bekama bref i den officiella neapolitanska tidningen. Korrefpondens ten beråttar, att Garibaldi har ursältat fig för ministeriet; men då ett telegram förmåler att ministeriet afgått, lärer det ide hafwa funnit fig dermed tillfredsstäldt. Den franske gesandten i Neapel, baron Bres nier, bar i Mändags anländt tid Toulon. rån Paris skrifwes ant regeringen ämnar införlifwa Algerien med Frankrike säsom det 90, 91 och 92 departementet, under samma för bällanden som de öfriga departementerna. Öfwer friden mellan Garibaldi och Cavouy bestarma fig te engelska tidningarna bitterligen. Observer hoppas att ryf:tet är öfwerdrifwet, under det am 7Morn. Po och Economift srufta att Garibaldi äter blifvit smittad af Mazzinisterna. Daily News innebäller en ar: tiket i samma anda och tror lilsom Times at; WS ERAN —k