Helsingborgs-Posten – 26 september 1860, sida 2

gå, af. e på flår låta fulle nna kulle ö af mns c fe Na I binz ende in i de slka wår las, Dars mps else ids skäl, d fla o: för Te, för ur ims flår vårt äns Dets as. icke fter ute af nes det onp ps vid iga oll )an jer, bb: ina De ts Iles för n i ter en len ref na nå Me att 21 al. fr 4C (((41, IEC PAR St ARE FLVA vins, har: den sardinska regeringen knappast annat wal ån att amtingen frånträda eller uns derkasta fig Frankrikes wilkor, för att förmwärfs wa fig deg understöd mot revolutionen, stället för att det hittills welat åtaga fig att beskydda Frankrike. Det tredje alternativer: att handla på egen hand emot Unitarierna, och för detta ändamål sätta fig i besittning af kyrkostaten på Rom når, utan att hafwa Frankrikes samtycke dertill, torde wara mer ån Cavour och hans konung wåga påtaga sig, eller en uppgift, fom i alla fall ide lofwar någon lycklig utgång. Ty den moderata politif, fom efter omftåndigheterna begagnade eller begrånfade revolutionen, har wisterligen ide vå längt når få många anhängare i Jtalien, fom den radikala, unitariska politik, hwilken gjort få förvånande has stiga framsteg under Garibaldi. Derföre war och motständet mot Garibaldi i konungariker Neapel långt mindre allwarsamt, ån det de far: dinska generalerna mött i kyrkostaten. Från Reggio till Salerno skall Garibaldi således hafwa förlorat endast 3 man döda och 18 få: rade, hwaremot fäfktmingarne i Perugia och) wid Castelfidardo kostat fardinterna ide obydlig förs lust, sannolikt större ån de sjelfwa wilja tillstä, oaftadt den fora öfwermakt, och det af regue liera pröfwade trupper, hwarmed de öfwerwäldigat kyrlostaten. I första seger bulletinen om sistnämnde flag hette der, att det ide lyckats Las moriciere att flå fig igenom till Åncona, i den an dra, att det med några få ryttare lyckats hor nom; men nu heter det, att det skett med en swag foloun. Häraf synes framgå, att Lamoriciere dock få till wida uppnått fin arfigt att komma tiill att sjelf leda förswaret af Ancona, hwarifrän man för öfrigt öfwer Triest har underrättelse af d. 16 d:s, enligt hwilken aftonen förut piemontesiska krigsfångar blifwit ditsörda från träffningarne wid Fano eller Sinigaglia, lifsom det lyckats den derwarande påfliga bes sättningen an draga sig tillbaka till fästningen. Wisserligen fan det ide bestridas, ait de påfs liga trupperna efter slaget wid Castelfidardo ins genstädes längre will hålla ftånd i öppen mark mot piemontesarne, hwilka, enligt dagens tele gram, framskjutit en jägarlorps från Tiberdas len till Viterbo, sedan en ny resning der egt rum, wid hwilken den päfliga besätmingen Åters igen blifwit fördrifwen, trots fransmännens mellankomst. Men det är just derefter som saken skall afgöras — når den sardinska armeen bar ockuperat hela kyrkostaten och då står wid den ueapolitanska gränsen gent emot Garibaldi och hans röda blusmän — då skall det wisa sig, om han icke, med tillhjelp af sitt namn och den id han representerar, skall wara i stånd art afwäpna de sardinska regementerna och briga: derna, liksom han derigenom upplöste största delen af den neapolitanska armåen. Det blir i alla fall då fråga om, huruwida man skall lunna bewefa den sardinska hären till att på allwar angripa Garibaldi. På Pariserbörsen i Fredags gick detryktet att fejsar Napolcon ämnade öfwerwara mötet i Warschau, bwilfet föranledt en stark vausfe. Emedlertid fynes af en depesch, att Patric dementerar ryftet. Timeg tager Cavours parti mot Garibaldi. Det franska rkejjarparet har haft en mycket besrrärlig återfärd från Algier od) nödgats för wadrets skull lanta i Port Bendres i stallet för i Marseille. J tordags afton inträffade de i S:i Cloud i allsköns wälmåga. Den österrikista regeringen har lätit släcka forarna på den venetianska kusten (profil) Sammankomsten i Coblenz skall ega rum den 9 Okt., och skola, utom drotining Victoria och prinsen.regenten, ärwen Lord John Russel oc ministern V. Sqleimitz iafinaa sig der för att konjerera. Den 11 skall prinsennegenten wara i Warschau. 0 Frankrike. Paris d. 20. J dag sörsäfrar man att feisaren bar bekantgjort det formella motssänd, som ban skall uppfatta emot de viemontesiska trupperaas annexion. Troligen är detta ett dis rect swar på Antoneltis beswär, att br Thou venel bar, i sina förra noter till den romerska fiolen, lofwat det Frankrife skal weta förbin: Pra bwarje angrepp på Mearferna och Umbrien. Generalen grefice Pimodan, fom aflidtt af fina får, i slaget den 18, warredan under Carl X fronfoff officer. Ejter februarirevolutsonen maaf bon fin afsledsansofan och ingick i Der vift tjenst. Fälttäget mot Ungern gjorde ban sasom österrilist enwerste och erböll i en träffning 18 får. Då Lamorictere emottog dfwerbefalet öfwer de päfliga trupperna inträdde ban toden vafliga armket sasom dess generatlftabss chef, med generals titel. — oe